“Träna språkljud i förskolan nyckel till läsinlärning” 

Enligt många rapporter blir svenska barns läsförmåga allt sämre; i nationella proven i svenska för årskurs tre nådde 25 procent av eleverna inte upp till kunskapskraven i ett eller flera delprov. I debatten poängteras ofta vad som kan göras i grundskolans lågstadium, men hur kan man arbeta språkutvecklande i förskolan?

Tidig fonologisk träning

– Forskning visar att tidig fonologisk träning, alltså träning som riktar in sig på språkljuden, har en stor och tydlig effekt på barn i fyra-fem-årsåldern – oavsett deras tidigare läsförmåga, säger Susanna Cabander, logoped och författare, och fortsätter:
– Man har också sett att fonologisk träning i små grupper på två-sju barn har bäst effekt på senare läsförmågor.

Enligt Susanna Cabander gav de här övningarna och språklekarna för fyra-fem-åringarna bäst effekt om de varade i omkring 15 timmar totalt, uppdelade på sessioner på omkring 25 minuter.
– Det som är häftigt är att när man kollade upp de här barnen i årskurs två och tre såg man att de klarade sig bättre i alla läsrelaterade färdigheter; ordavkodning, läshastighet, läsförståelse och stavning, säger Camilla Kulläng, logoped och språkutvecklare på Västerås stad.

Bokstavskunskap i förskolan?

Men kan då så små barn i förskoleåldern verkligen ta till sig till exempel bokstavskunskap? Susanna Cabander refererar också till en amerikansk studie från 2021 där man sett att barn redan i fyra-fem-årsåldern var mottagliga för fonologisk kunskap och att lekarna både befäste kunskaperna och gjorde de mer engagerade i sitt eget lärande.
– Studien visade att det är en fördel om barnen får lära sig bokstäver kopplat till bokstavsljudet. Så det är en fördel om de får ett visuellt stöd som ger en ledtråd till hur bokstavsljudet låter och hur bokstavsformen ser ut.

Tidiga insatser kan också stötta barn med språkstörningar, säger hon.

– Sammantagen forskning kring läsinlärning har också sett att för barn med språklig nedsättning, till exempel barn med språkstörning, så kan den här tidiga fonologiska träningen vara helt avgörande för att förebygga läs- och skrivsvårigheter senare. Det betyder ju att vissa barn som ligger i riskzonen aldrig behöver utveckla de svårigheterna om vi sätter in tidiga insatser, och det är ganska mäktigt att tänka på.

Vad säger förskolans läroplan?

Samtalet kom sedan in på olika aspekter av förskolans läroplan som man kan koppla till de här tidiga insatserna; inte minst de delar i läroplanen som handlar om övergångar och samverkan mellan förskola och förskoleklass.
– Vi vet ju att skolans viktiga uppgift under de första åren är att lära barn läsa och skriva. Den fonologiska medvetandeträningen och bokstavskunskapen är viktiga faktorer för att barn ska klara den tekniska delen av läsning, alltså avkodningen. Det som eventuellt kan relateras till förskolans läroplan är de här skrivningarna att barnen ska utveckla ett intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de kan användas för att förmedla budskap, och så förmågan att leka med ord, säger Camilla Kulläng och framhåller samtidigt att det är vaga formuleringar som är öppna för tolkningar.

”Läroplansmål utan inbördes tyngd”

På en föreläsning som hon lyssnade på lyfte Ann S Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik, lärarutbildare och skolutvecklare, de språkliga målens särställning i förskolans läroplan. Och det faktum att målen står uppradade efter varandra utan inbördes tyngd.
– Vi ska göra väldigt mycket i förskolan och jag tänker att det här riskerar att komma bort i den mängden. Men det är superviktigt att lägga tid på det här, säger Camilla Kulläng.

Hon säger sig också sakna kognitionsforskning i läroplanen – och en åldersmässig uppdelning och anpassning.
– Jag lyssnade på en psykolog, Berit Nordström. Hon lyfter in det här perspektivet att det inte finns tvärprofessionell kunskap bakom förskolans läroplan, att man till exempel inte har kognitionsforskning med. Och jag kan möta en förvirring ute i förskolorna om att det inte finns en uppdelning mellan yngre och äldra barn. Att man faktiskt sätter för höga krav på de små barnen och för låga på de stora barnen. De äldre barnen behöver vi utmana mot skolspråkande, men de får inte de här utmaningarna.

Komma igång med fonologiska övningar

Så hur ska man då arbeta i förskolan för att komma igång med de fonologiska övningarna? Camilla Kulläng konstaterar att planerad högläsning och boksamtal är viktigt, liksom satsningar på att utveckla barnens ordförråd för att de ska nå läs- och skrivframgång i skolan.
– Fonologisk medvetenhet innebär att man börjar kunna skifta perspektiv och förstå ord, att ord kan delas in i mindre delar och stavelser. Att kunna byta plats på ljud i ord är grundförutsättningen för att lära sig läsa och skriva.

Tre vägar till tidig läsinlärning

Det här är ingenting barnen utvecklar själva säger Camilla Kulläng, utan det krävs till exempel lekar som utmanar och utvecklar det här sättet att tänka. För de yngre barnen kan det handla om lekar med rim och stavelser.

De nämner tre faktorer för att stötta förskolebarns tidiga läsinlärning:

1. Stöttning för att upptäcka språkljuden – att visa språkljuden på många olika sätt, till exempel med situationsbild, munbild och handtecken.
– Det här med språkljud blir abstrakt för barn, så vi behöver göra dem tillgängliga med stöd av bilder som visualiserar språkljuden, en bild där ljudet utspelar sig kopplat till en vardagssituation som även yngre barn kan känna igen och relatera till, säger Susanna Cabander.

2. Undervisa i fonologisk medvetenhet på ett systematiskt sätt.
– Det innebär att du som förskolelärare behöver känna till att alla fonologisk medvetenhet inte är på samma nivå och svårighetsgrad. Undervisningen behöver planeras i små steg som utmanar barnen, från enklare uppgifter till mer komplexa, säger Camilla Kulläng.

3. Bokstavskunskap redan i förskolan – låt barnen förstå sambandet mellan bokstav och bokstavsljud.
– Där är det viktigt att man har en skrivplats i förskolan, där man kan utforska med papper och pennor för att skriva bokstäverna. Det är viktigt att komma ihåg både stora och små bokstäver, det är ju de små bokstäverna barnen kommer möta i skolan. Och majoriteten av text de kommer möta ute i samhället är små bokstäver, säger Susanna Cabander.