AI i klassrummet: Det säger forskningen

Under 2024 har många utforskat användningen av generativ AI för olika ändamål. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och AI 2024, finns det stora skillnader i användningen mellan unga och vuxna. Andelen användare har inte förändrats mycket sedan föregående år, men det har skett en förändring i hur och till vad AI används.

AI i svensk skola

Oavsett riktlinjer, lärares inställning samt planering och genomförande av undervisning, så använder många elever AI. Enligt rapporten Svenskarna och AI 2024 har sju av tio ungdomar i åldern 12–19 år diskuterat AI under lektioner och en av tre har använt AI-verktyg i skolan eller för att göra läxor. Hälften av alla ungdomar använder AI för andra ändamål än skolarbete.

Under 2024 har flera rapporter publicerats om svenska lärares användning av AI. Enligt Sveriges lärares rapport Lärarledd digitalisering uppger 50 procent av lärarna (i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning) att de har använt AI i undervisningen, men endast fem procent har använt AI i stor utsträckning. Skolverket ger en lägesbild av AI-användningen i rapporten Artificiell intelligens i undervisningen. Två av fem lärare i grundskolan, förskoleklass och fritidshem har använt AI i sitt eget arbete, medan endast en av sex har låtit sina elever använda det.

Dessa rapporter visar att en del barn och ungdomar får använda AI i undervisningen, men användningen varierar stort. Lärarnas bristande kompetens inom området anges som en orsak till denna ojämlikhet. Det är också värt att notera att ju äldre eleverna är, desto mer används AI-verktygen.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Skollagen fastslår att utbildningen ska bedrivas på vetenskaplig grund. För att lyckas med det behövs forskning forskning att stödja sig på. Inom området AI börjar det komma en del forskning, men frågan är om den hittills besvarar de funderingar och frågor som lärare har.

När det gäller beprövad erfarenhet har många seminarier arrangerats under året av olika aktörer, där bland annat pedagoger har fått möjlighet att dela sina erfarenheter av att integrera AI i undervisningen. Hittills har mycket fokus legat på att dela erfarenheter, men eftersom dessa har dokumenterats och diskuterats med andra lärare, kan de i flera fall betraktas som beprövad erfarenhet

Besvarar forskningen våra frågor?

Forskning om generativ AI i undervisningen fokuserar ofta på enskilda undervisningssituationer eller specifika arbetsområden. Här följer några exempel:

I metastudien (en studie av flera studier) Does ChatGPT enhance student learning? A systematic review and meta-analysis of experimental studies framkommer att användningen av ChatGPT förbättrar den akademiska kvaliteten på producerade texter. Vad innebär detta resultat, eller väcker det främst fler frågor? Vad beror den ökade kvaliteten på? Är det verktyget (i detta fall ChatGPT) som levererar hög kvalitet när elever och studenter ”ber om hjälp”, eller handlar det om dess roll som samarbetspartner och att samspelet höjer kvaliteten och därmed lärandet? Är det en genväg eller ett led i kunskapsutvecklingen när den mentala ansträngningen hos eleven/studenten eventuellt minskar? Är de positiva effekterna långvariga, eller beror de på nyfikenheten att använda ny teknik? Denna metastudie fokuserade främst på gymnasie- och universitetsstudenter, och majoriteten av studierna genomfördes i Asien, vilket är relevant att notera

I forskningsartikeln Exploring students’ experience of ChatGPT in STEM education, framkom att gymnasieelever i stor utsträckning använder Chat GPT för att bättre förstå komplexa problem särskilt inom biologi. Trots att eleverna inte hade djupa kunskaper om verktyget, hade de strategier för att hantera felaktigheter och hallucinationer. Studien baseras på enkäter och intervjuer med gymnasieelever och syftet är att ta del av deras syn på och användning av ChatGPT.

Thomas Nygren forskar kring kritiskt tänkande och källkritik, de senaste åren i relation till AI. I hans rapport Education as a countermeasure against disinformation är fokus på utbildning som en motåtgärd mot desinformation. Studien baseras på enkäter och intervjuer med svenska elever och lärare om deras erfarenheter och attityder till AI. Majoriteten av lärarna ser en potential i att använda AI för att förbättra undervisningen, men uttrycker också oro över etiska och pedagogiska utmaningar. Eleverna visar stort intresse för AI och dess användningsområden, men det finns en variation i hur mycket de använder AI i sina studier. Detta överensstämmer med studier och rapporter i detta blogginlägg.

Den 8 januari var forskaren Linda Mannila en av talarna på det öppna eventet AI i praktiken för pedagoger i åk 4-6. Hon betonade vikten av att börja någonstans, även när det saknas beprövad erfarenhet och forskning, men menade på att det är en utmaning. Tidigare nämnda studier i detta inlägg fokuserar främst på generativ AI och dess påverkan på undervisning och lärande. Linda talade om AI-litteracitet och AI som ett eget kunskapsområde. Ett sätt att diskutera detta är att skilja på att lära om AI och att lära med hjälp av AI. För närvarande pågår en studie vid Linköpings universitet där forskare tillsammans med lärare på mellanstadiet designar utbildningsaktiviteter och följer genomförandet av lektionerna. Dessa lektionsplaneringar kommer att vara tillgängliga för alla att använda i sina klassrum och därmed ett sätt att öka möjligheten att arbeta på vetenskaplig grund med dessa frågor.

På internetstiftelsens sida Digitala lektioner finns redan idag lektionsupplägg (ej forskningsbaserade) för den som söker tips på hur man kan arbeta i grundskolan

Aktuellt i Malmö

Avslutar detta blogginlägg med att ge några exempel på vad som är på gång för dig som arbetar i Malmö stad.

• Den 4 april anordnar Pedagogisk inspiration ett seminarium om AI i undervisningen med alla tre skolförvaltningarna som målgrupp. Information och anmälan!
• Den 26 maj kommer Thomas Nygren till Malmö (Forskning och fika) för att berätta mer om sin forskning. Håll ögonen öppna för mer info och anmälan.

Nu har respektive skolförvaltning i Malmö stad enligt Skolverkets rekommendationer tagit fram vägledningar och riktlinjer utifrån de olika skolformernas behov. Länkar till dessa samt Malmö stads övergripande vägledning finns på intranätet Komin.

• Malmö stads övergripande information om användning av AI. Malmö stads AI-vägledning: AI – artificiell intelligens | Komin
• Förskoleförvaltningens vägledning AI i förskolan | Komin. Vänder sig till alla som arbetar på förvaltningen.
• Grundskoleförvaltningens riktlinjer: AI i grundskolan | Komin. Vänder sig till pedagogisk personal.
• Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens riktlinjer:  AI i gymnasieskola och vuxenutbildning | Komin Vänder sig främst till lärarna men omfattar även andra medarbetare inom förvaltningen.