
AI i franskundervisningen på Höjaskolan
Du visar för närvarande ett platshållarinnehåll från Mediaflow. För att komma åt det faktiska innehållet, klicka på knappen nedan. Observera att detta kommer att dela data med tredjepartsleverantörer.
Mer informationUnder våren 2025 släppte Atle Olin Lindskoug resursmaterialet Utforska AI i Förskolan där förskolebarn både får skapa och utforska bilder på ett lekfullt sätt. Materialet fokuserar på olika aspekter av bildskapande och språkutveckling. Atle Olin Lindskoug kunde skapa materialet tack vare de erfarenheterna han och hans dåvarande barngrupp fick under 2021/2022. – För två år sedan hade det ju inte hunnit komma några riktiga riktlinjer kring AI-verktyg. Jag och barnen lärde oss tillsammans och provade några olika testversioner av AI-assistenter som fanns att använda, bland annat verktyget Stable Diffusion på mage.space, berättar Atle Olin Lindskoug.
Eftersom han i dagsläget arbetar med en småbarnsgrupp är det inte aktuellt att interagera AI i den dagliga verksamheten, men 2021/2022 hade han en barngrupp bestående av fem-sex-åringar.
– Just fem-sex-åringar var en bra ålder för att jobba med det här. De var väldigt nyfikna och intresserade. Som pedagog ska man inte vara rädd för att testa, jag skulle säga att co-pilot som är godkänt av Malmö Stad är ett verktyg som är enkelt och väldigt lätt att börja med om man är ovan, säger Atle Olin Lindskoug.
Atle Olin Lindskoug och förskolebarnen hann testa flera olika sätt att AI-generera bilder både genom text till bild och bild till bild. Barnen kunde till exempel måla eller rita teckningar som Atle Olin Lindskoug sedan scannade in och laddade upp i olika AI-assistenter, för att sedan skapa en ny bild utifrån det. Ut över det arbetade barnen och Atle med att prompta, det vill säga ge instruktioner till en AI-assistent att till exempel skapa specifika texter eller bilder.
– Jag ställde frågor till barnen om bilden som de ville skapa och skrev ned deras svar som en prompt. Det kunde handla om vilken stämning barnet ville fånga i sin bild. Det kunde handla om ljus, känslor och detaljer i bilden. Ju bättre barnens beskrivningar blev under tidens gång ju bättre blev bilderna. Det blev ett språkutvecklande arbete där barnen lätt fick feedback och de tränade på att använda många adjektiv. Vi såg hur barnens språk utvecklades och hur stolta barnen blev över det dem skapade, berättar Atle Olin Lindskoug.
Atle Olin Lindskoug minns särskilt ett barn som målat en abstrakt teckning som föreställde en fågel.
– När vi sedan bad honom beskriva vad teckningen föreställde så kunde han berätta att det var en fågel som satt på en kvist i ett äppelträd och när vi sedan genererade en bild utifrån hans beskrivning så kunde även vi pedagoger tydligt se den här fågeln i äppelträdet i hans egen teckning, vilket var häftigt, berättar Atle Olin Lindskoug.
En stor vinst var att de språkstarka barnen utvecklas inom det estetiska, samtidigt som barnen som redan hade lätt för det estetiska utvecklades och stärktes i sitt språk.
– När vi tog del av de fyra bilder som genererades av AI-assistenten så fick barnen chans att resonera högt och jämföra bilderna. Då kunde vi ha diskussioner kring varför barnet till exempel gillade en av bilderna mer än de andra och hur bilderna skilde sig åt, säger Atle Olin Lindskoug.
I början av processen använde de sig av enklare blyertsteckningar, i vissa fall hade barnen bara dragit några sträck med pennan. Men allt eftersom testade de att använda sig av olika målartekniker och att scanna in papper som var helt täckta med färg. I slutet skapade barnen även figurer i lera och bilder på lerfigurerna scannades in.
– Vi kunde också ha konversationer med barnen om vilken stil de ville ha utifrån vilken känsla de sökte. Med vissa AI-assistenter kan man ju välja mellan att skapa bilder som ser ut som fotografier, akvarellmålningar eller oljemålning. Vi kunde också prata om olika konstnärers stilar som till exempel Picasso och Veermer.
Om hans nuvarande barngrupp visar intresse när de är några år äldre är Atle Olin Lindskoug öppen för att även låta dem testa att arbeta på liknande sätt.
– En sak jag skulle göra annorlunda då är att ta in leran lite tidigare under processen och arbeta mer med att ta in bilder av det barnen skapat i lera. Kanske skulle vi kunna prova att bygga upp miljöer med lera och få dioramavibbar och kanske att vi även kan prova att jobba med video och AI, säger han.
Jobbar du inom förskolan och vill veta mer om AI? Besök Komins sida om AI inom förskola för mer information.