Ylva på scen, gestikulerande.
Ylva Hällen var en av många uppskattade författare som drog mycket folk till Nydalaskolans och Lindängenbibliotekets litteraturfestival i februari. Foto: Mette Mjöberg Tegnander

Vårdnadshavarna är en självklar del av skolans litteraturfestival 

På Nydalaskolans och Lindängenbibliotekets litteraturfestival fanns stora författarnamn som Elias våhlund, Ylva Hällen och Ingela Korsell. Men de viktigaste gästerna satt nog i publikhavet, nämligen elevernas stolta vårdnadshavare och familjemedlemmar. Genom att bjuda in till samtal om litteratur och läsfrämjande aktiviteter bygger Nydalaskolan och folkbiblioteket en viktig bro mellan sina verksamheter

För andra året i rad blev det ren festivalyra när litteraturfestivalen drog igång. Under veckan får alla elever på skolan minst ett författarbesök under skoltid, i många fall två. På kvällstid fortsätter festivalens kvällsprogram och då bjuds elevernas familjer in.

I publikhavet var det pirrig stämning under onsdagskvällen inför barnboksförfattaren Ylva Hällens besök, som många nog också kände igen från SVT Barn. Innan hon drog igång hann bibliotekarien Jonas Eriksson berätta om biblioteket och att det ju inte bara lånas ut böcker utan även instrument och verktyg.

Även om alla vårdnadshavare så klart vill att deras barn ska läsa är det inte alltid man vet hur. Många kanske själva inte läser så mycket och andra vet inte hur de ska inspirera sina barn till mer läsning. Då är det viktigt att vi som skola kan främja hela familjens läsning för att stärka våra elever. Man vet att läsande förebilder är viktigt och kanske kan vi med festivalen inspirera vårdnadshavare till att läsa mer, säger Felix Sjögren som är skolbibliotekarie och initiativtagare till festivalen.

Det är inte alltid självklart att hinna komma när skolan har kvällsprogram, men vårdnadshavarna kommer alltid när det är elevernas eget skapande som visas upp. Därför börjar vi kvällsprogrammet med elevernas utställningar i klassrummen och sedan passar vi även på att visa skolan och berättar mer om hur vi arbetar. Sedan går vi allihopa tillsammans till Lindängenbiblioteket och lyssnar på författarsamtal, fortsätter han.

Skolbibliotekarie Felix Sjögren, rektor Linda Masalkovski och Lindängenbibliotekets sektionschef Piroska Bakran samt bibliotekarien Jonas Eriksson.

 Under förra årets litteraturfestival var syftet att främja hela familjens läsning och då bjöd man in forskare och föreläsare som talade om just vikten av att läsa
– I år har vi kommit ännu längre, vi kände att vi kunde ta nästa steg och istället fokusera på att skapa en litterär upplevelse för eleverna och deras vårdnadshavare, som de kan fortsätta att prata om hemma. Våra elever går sällan på folkbibliotekens författarsamtal och vill visa hur värdefullt det kan vara, säger han. 

Autografhäftet skapar viktiga möten
Medan Ylva Hällen presenterar sig uppe på scenen, prasslar det i publikhavet av upptryckta autografblock, vilket är långt ifrån någon slump. Redan förra året märkte Felix Sjögren att autografhäftet var en succé när han såg hur kön till författarnas autografbord fortsatte meter efter meter.  

– Autografhäftet är ett väldigt bra sätt att locka eleverna till författarsamtalen. Om man vill ha ett fyllt häfte så behöver man komma även på kvällen och varje elev behöver komma i en vuxens sällskap för att delta i kvällsprogrammet, berättar Felix Sjögren.  

Eftersom det inte är möjligt att låta alla klasser få författarsamtal av varje enskild författare blir autografborden en viktig mötesplats. Där har eleverna möjlighet att träffa författarna och få en relation till dem, oavsett om de läst deras böcker eller inte. I skolbibliotekets lånestatistik står det också klart att de författare som deltog förra året fortfarande är ovanligt populära och att deras besök skapade ett stort intresse för deras böcker en lång tid efter.

Alla elever har fått ett eget autografhäfte.

Någon som sitter i publiken med autografhäftet redo är 12-åriga Nada som är där tillsammans med mamma Miriam. Nada visar stolt upp alla namnteckningar som hon samlat på sig.

– Vi var här även igår och lyssnade på Nora Khalil och Rihab Garci och fick autografer. De pratade om förorten som litterär plats. Nora Khalil skrev en personlig hälsning till mig, titta! Det är väldigt roligt att få gå på det här, vi ska hit även imorgon kväll, säger Nada med ett stort leende.

Även mamma Miriam är väldigt positiv till festivalen och det arbete som Nydalaskolan gör. Hon ser många vinster med att dottern läser och intresserar sig för litteratur.

Skulle du säga att du är en läsande förebild som vuxen?
– Nej det skulle jag inte säga. Jag tycker ju om att läsa, men det är samtidigt svårt att själv hitta tiden till det. Senaste romanen jag läste handlade om klimatförändringarna. Den var väldigt bra, men det är märkligt att samtidigt höra om bränderna i Los Angeles och om torkan i mitt hemland Somalia. Det händer ju nu.

Miriam och dottern Nada planerade att gå även följande kväll

Skapar en läsande kultur

Liksom alla de andra kvällarna så filmas Ylva Hällens författarbesök och livesänds. I Nydalaskolans matsal finns gott om plats för elever och deras vårdnadshavare att följa sändningen, eftersom alla inte riktigt får plats på en och samma gång i lokalerna på biblioteket. I slutet av kvällen förflyttar även de sig till biblioteket och får möjlighet att besöka Ylva Hällens autografbord.

– Mitt uppdrag är att jobba med lust och läslust och detta är verkligen ett sätt att ge läslust till eleverna. Men för att läsningen verkligen ska ta fart så räcker det ju inte med att sitta och läsa på skoltid. För att få de positiva effekterna av läsning så behöver man läsa hemma också och då behöver vi ha med oss hela familjen. Det är ju en stor vinst att vi skapar en läsande kultur, inte bara i skolan utan som helhet och kan bjuda in hela familjen, säger Felix Sjögren.

Vad skulle man kunna göra om man som förskola eller skola skulle vilja skapa ett liknande event men i mindre skala och utan större finansiering?
– Om det finns någon liten slant så boka in ett författarsamtal till ett redan existerande föräldramöte. Då kan man känna av om man vill göra det igen i större format. Vi ser ju hur otroligt motiverande det är med författarsamtal och att det skapar intresse för läsning. På min fyraårings förskola har de haft författarsamtal och det var så lyckat.

En vårdnadshavare som fått plats i bibliotekets publikhav är Marima som är där med sina två barn för andra året i rad.

– Jag själv läser inte särskilt mycket, för jag har inte något riktigt intresse för det. Men det är bra att barnen kan låna böcker från skolbiblioteket för de tycker inte att böckerna vi har hemma är så kul längre, säger hon.

Marima berättar vidare att de tidigare läste mycket för barnen men att de numera har slutat läsa högt.
– Men ibland hör jag dem läsa högt för varandra på kvällarna. Jag märker tydligt att de får ett rikare ordförråd och att det går bra i skolan för dem tack vare läsningen. Jag märker också att läsningen ger dem mer fantasi, vilket jag tycker är väldigt positivt, säger hon och ler.

Ingela Korsell fångade publiken på direkten. Foto: Mette Mjöberg Tegnander

På scenen har det blivit dags för kvällens sista punkt, nämligen författaren till de otroligt populära Paxböckerna, Ingela Korsell. Det tar inte många minuter förrän både barn och vårdnadshavare sitter som förtrollade och lyssnar på hennes spännande berättelser om bröderna Viggo och Alrik som möter diverse olika väsen i hennes rysliga böcker.

– I Mariefred, där jag bor så finns det faktiskt en Pax-ljudvandring som man kan gå. Då kan man besöka några av de platser som finns med i böckerna. Jag har bara gått vandringen på dagtid. Men de som är riktigt modiga kommer till Mariefred på Halloween och går ljudvandringen när det är mörkt ute. Men det vågar inte jag, berättar Ingela Korsell och skakar på huvudet.

Och någonstans i publiken hörs en barnröst utbrista:
– Mamma, var ligger Mariefred någonstans? Kan vi åka dit och gå den vandringen tillsammans?

FAKTA: 
Projektet finansieras av Kulturrådets satsning Mer läsning, som syftar till att främja litteratur och läsning hos barn och unga genom att stödja strategiska läsfrämjande insatser, samt av Region Skånes projektmedel Experimentspår, som ger bibliotek möjlighet att testa nya arbetssätt och utveckla innovativa metoder för att stärka sin roll i samhället.