Pedagogisk dokumentation på Karlshögs förskola

Men nu går man djupare in i dokumentationen än tidigare. Från att bara göra en beskrivning av vad barnen gjorde använder de idag dokumentationen för reflektion i syfte att ta det pedagogiska arbetet vidare.

På Karlshögs förskola, Kirsebergs SDF, arbetar bland annat förskollärarna Mia Lindgren (f.d. Lööf), Anna Willen samt Aida Gaco som är förskollärare med pedagogista uppdrag.

Under förmiddagen har det varit samling med barnen på avd Bläckfisken som är mellan 3 och 6 år. För tillfället är barnen väldigt intresserade av flaggor vilket pedagogerna har fångat upp. När barnen här om dagen ritade flaggor uttryckte några barn att förskolan borde ha en egen flagga. På dagens samling tog man denna idé vidare.

– ”Hur ska vi kunna göra en flagga till förskolan?” och ”hur går vi vidare?” var de frågeställningar som Mia tog upp med barnen. Anna stod vid sidan om och dokumenterade diskussionen genom att filma med en digitalkamera.

Vill inte lämna barnen därhän med sina frågor

– Vi vill inte lägga svaret i munnen på barnen, men vi vill inte heller lämna barnet därhän. Vet vi svaret kan vi dela med oss av vår kunskap, men vi kan också bli medforskare för att tillsammans ta reda på var vi kan hitta svar på frågorna. Det är en balansgång, säger Anna.

Dokumentation för pedagogisk reflektion

I morgon har arbetslaget reflektionstid. Då ska de titta på filmen från dagens samling. Arbetslaget har 1,5 timmes gemensam reflektionstid i veckan.

– Då går vi djupare in i dokumentationen och försöker få syn på processen och följa den, förklarar Aida.

Varannan vecka är Aida Gaco med som pedagogista. Till stöd för reflektionsarbetet har de ett reflektionsprotokoll (se bild längst ner). Reflektionsprotokollet var tre kolumner med följande rubriker:

• Barnen gör/säger:
• Pedagogernas tankar/reflektioner: (På hur många OLIKA sätt kan vi förstå det vi sett och hört?)
• Analys: (Hur går vi vidare?)

Ingen filmredigering

Filmmaterialet är inget som de lägger tid på att redigera eller snygga till för att göra en produktion. Det är helt enkelt bara ett reflektionsmaterial för dem som pedagoger.

– Barnen är också med i reflektionsarbetet. Det vi filmar, fotograferar och skriver tar vi tillbaka till barnen. Vi kan också visa någon film på ett föräldramöte för att föräldrarna ska se hur vi jobbar, säger Anna.

– Vi kan även spara materialet till något till systematiskt kvalitetsarbete, säger Aida som har särskilt ansvar för det området.

Från terminsplanering till veckoplanering

– Tidigare var det vi pedagoger som planerade teman för en hel termin och vi lyssnade inte lika mycket på barnen. Nu är vi mycket mer lyhörda och här är den pedagogiska dokumentationen en hjälp, säger Mia.

– Dokumentationen vi gör handlar också om att ta reda på vilka kunskaper vi som pedagoger behöver för att gå vidare med projektet. Vad behöver vi läsa på? Vilka frågor ska vi ställa för att föra arbetet vidare? säger Aida.

Arbetslaget har tre timmars enskild planering i veckan. Då fokuserar de på det de har fått syn på i den pedagogiska dokumentationen under reflektionstiden, läser in sig på aktuellt ämne och gör eventuella praktiska förberedelser.

Inspiration från Reggio Emilia

Aida berättar att inspiration till den pedagogiska dokumentationen är hämtad från Reggio Emilia-pedagogiken men är sedan anpassad efter förskolans styrdokument Lpfö 98 (Läroplan för förskolan).

Just nu under 2012 har Kirsebergs stadsdel en satsning där målet är att alla förskollärare ska genomgå en grundkurs i pedagogisk dokumentation. Utbildningen har Kirsebergs SDF köpt av Reggio Emilia Institutet i Stockholm som kommer ner och håller i kurser. Men nu när kompetensen och erfarenhet finns inom organisation har Aida och några andra pedagogistor fått i uppdrag att hålla i fortbildningen. Aida har gått en två terminer lång pedagogistautbildning hos Reggio Emilia Institutet i Stockholm. Det fick hon göra inom tjänsten och var klar 2011. Nu arbetar hon som pedagogista och har som uppdrag att stödja tio arbetslag att driva det pedagogiska arbetet.

Likvärdighet mellan förskolorna i stadsdelen

Det är de fyra förskolecheferna i Kirsebergs stadsdel som står bakom satsningen. Likvärdigheten mellan förskolorna är en viktigt tanke. Föräldrar ska känna igen förskolornas arbetssätt oavsett vilken förskola deras barn går på.

– Det är ju inte meningen att vi förskolor ska konkurrera med varandra, säger Aida.

”Bilder med text”

Men den pedagogiska dokumentationen består inte bara av filmer.

– Det består faktiskt mest av ”bilder med text”, berättar Anna och förklarar att de fotograferar och antecknar under barnens arbete med projekt och teman. Bilderna infogar de i ett textdokument där de berättar om arbetsprocessen och vad barnen har sagt och gjort.  Alla barn får sedan ett exemplar av dokumentationen i sin pärm.

– Idag tar vi mycket färre bilder med digitalkameran än vad vi gjorde när den var ny. Färre bilder, men bilder med mer text, säger Mia.

För att det ska bli en pedagogisk dokumentation måste dokumentationen ha ett syfte och och följas upp av reflektion, säger Aida.

Barnens pärmar

Varje barn har en egen pärm. Där samlas dels individuell dokumentation av varje barn, men också bilder med text som beskriver arbetet kopplat till utdrag ur Lpfö 98.

I varje pärm finns tre flikar:

• Jag och min familj
• Projekt och teman
• Förskolan traditioner (Trolldagen, Maskeraden o.dyl)

Dokumentationen skapar möten och kommunikation

Pärmarnas innehåll skapar möten och kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger.

– Ibland mellan barn då något barn slår sig ner för att titta i sin pärm. Det är alltid någon annan som blir inspirerad och gör likadant och så börjar de prata om projekt och teman de har varit med om, säger Anna.

Pärmarna används som underlag vid föräldrasamtalen och föräldrarna kan även låna hem sitt barns pärm för att titta igenom pärmen i lugn och med sitt barn. Barnens pärmar fungerar även som en utvärdering för pedagogerna själva.

– Vi upplever att det blir mycket mer tydligt för föräldrarna hur vi arbetar. De förstår bättre att förskola inte bara handlar omsorg utan att vi har ett mycket större uppdrag, säger Aida.

– Det har blivit mer spännande att jobba, säger Mia och forsätter.

– Vi har blivit medforskare till barnen vilket gör att man är mer delaktig i barnens lärandeprocess. Vi känner att vi har blivit mer professionella och att det blir mer kvalitet i det pedagogiska arbetet, säger Mia. Anna och Aida nickar och håller med.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

Arbetar du och dina kollegor också med pedagogisk dokumentation i förskola/skola? Kontakta redaktionen om ni också vill dela med er av hur ni gör: pedagogmalmo(at)malmo.se