Matteverkstad en skolsatsning på Strandskolan

På skolan träffas lärarna för att utveckla matematikinlärningen och just nu pågår uppackning av laborativt material till skolans nya matteverkstad. 

– Våra matematikträffar har gjort att vi lärare har lärt känna varandra bättre, tillsammans vågar vi mer, ämnet blir roligare och vi har blivit stärkta i vår lärarroll, säger Jeff och Anna som för Pedagog Malmö berättar om skolans utvecklingsarbete i matematik. Ett utvecklingsarbetet som delvis sker med stöd av Malmö stads Skolsatsning 2012.

Nätverket för matematikutvecklare

På Strandskolan år 4-9 och Klagshamnsskolan år F-3 vill man bli bättre på matematikinlärning. Jeff Karlsson, Anna Roslund och Iva Straxberg utsågs till matematikutvecklare i skolområdet. De knöts till ett nätverk för matteutvecklare i Malmö stad vilket samordnas av FoU Malmö-Utbildning. Genom nätverket får matteutvecklarna kompetensutveckling och stöd för hur de kan driva matematikutvecklingen på sin skola.

Träffar för matematikutveckling

Ungefär fem onsdagseftermiddagar per termin träffar matematikutvecklarna alla lärare på skolan. Träffarna har skolledningen lagt in i skolans kalendarium. Matematikutvecklare och skolledning träffas också regelbundet för att utvärdera hur utvecklingsarbetet i matematik går, vart de är på väg och vilket stöd de kan tänkas behöva av skolledningen.

Inventering av skolans matematikinlärning

Lärarna inledde träffarna med att diskutera och inventera hur deras matematikundervisning såg ut i dagsläget.

– Vi kom fram till att vi till stor del följde de läromedel som köpts in, att vi ofta hade genomgångar av innehållet i boken, att det var ganska mycket tyst räkning och att den konkreta i matematiken minskade ju högre upp i åldrarna eleverna kom för att sedan bli mer och mer abstrakt, berättar Anna.

Massor av kunskap och idéer – men inget samlat grepp

Under matematikinventeringen kom lärarna också fram till att de tillsammans har massor av erfarenhet och kunskaper.

– Egentligen gjorde vi väldigt bra saker som till exempel låta eleverna jobba mer konkret och praktisk för att göra det mindre tråkigt och abstrakt för dem. Å andra sidan har vi kanske inte alltid haft riktig koll på varför vi gjorde som vi gjorde, menar Anna.

– Vi kom också fram till att vi aldrig tog oss tid till att prata och dela med oss av vår kompetens. Alla satt på sin kammare med sina tankar och sin planering. Egentligen ville vi alla mycket mer med matematik-inlärningen. Men var och en av oss var osäker på hur och var man skulle börja och därmed inte riktigt vågat, berättar Jeff.

– Nu tar vi ett samlat grepp kring det är med matematikinlärning. Detta är inget man ska sitta ensam med utan nu gör vi det här tillsammans, och vi gör det för att eleverna ska nå högre resultat och för att man som pedagog ska känna sig tryggare i sin roll, säger Anna.

Stöd för innehåll och struktur

Anna och Jeff tycker att matematikböckerna i alldeles för stor utsträckning har fått stå för innehåll och struktur i matematikundervisningen.

– Vi lärare måste våga släppa matematikboken. Det är ju målen i kursplanen som ska utgöra strukturen, inte matteboken! Dessutom finns det så mycket mer man kan göra för att främja matematikinlärningen. Sedan behöver man inte helt utesluta boken, men då handlar det om hur man använder den, menar Jeff.

”Rika problem” utmanar

Jeff berättar att man till exempel kan arbeta med så kallade rika problem vilka utmanar eleverna mer än de problemlösningsuppgifter som finns matteböckerna:

– När man ska lösa praktiska problem utifrån verkligheten uppstår det ofta kritiska punkter där det kanske inte blir som man har tänkt sig. Dessa kritiska punkter behöver man lösa för att komma vidare. Men det är just sådana uppgifter som utmanar elevernas problemlösningsförmåga, även de allra duktigaste. I matteböckerna finns det inga rika problem, förklarar Jeff.

Matematikuppdrag

Under den gångna terminen har lärarna tittat på hur man kan starta upp en matematiklektion för olika åldrar. De har provat olika matteaktiviteter med eleverna. Av matematikutvecklarna har lärarna fått i uppdrag att fundera över vilket det centrala innehållet i aktiviteten är, vilka förmågor aktiviteten tränar samt fundera kring bedömning.

Strävorna

Lärarna har också tittat på Strävorna, de förmågor i matematik som eleverna ska utveckla (se faktaruta längre ner).

– Det som är bra med Strävorna är att vi som lärare kan se hur eleverna lever upp till förmågorna i läroplanen och samtidigt få ett stöd i hur vi kan bedöma eleven, berättar Anna.

Prov som ger barnen en chans att visa sina förmågor

Jeff och Anna berättar att många lärare kan uppleva att de måste ha många fler prov som underlag för bedömning och betygssättning.

– Men egentligen handlar det inte om att ha alla rätt på proven för det handlar om de fem förmågorna; lösa problem, använda begrepp, kunna resonera samt visa hur du har tänkt muntligt och skriftligt. Dessa förmågor måste eleverna få en chans att visa och då kan vi inte bara ge skriftliga prov, vi måste även lyssna på dem, menar Anna.

Diagnostiskt prov som synliggör de fem förmågorna

Anna berättar att de på Strandskolan provar en annan typ av prov som hon tycker ger en mycket bättre bild av elevernas förmågor i matematik:

– Eleverna får göra provet två och två. Varje uppgift i provet har tre svarsalternativ. Eleverna diskuterar och ringar in det som de tror är rätt. På ett annat papper får de också skriva ner och förklara varför de tror det är rätt. När diagnosen är färdig får eleverna tillsammans med läraren vara med att diskutera och bedöma vilken nivå de har uppnått, förklarar Anna.

Matematikverkstad i kvadrat

Lärarna har även tittat på vad forskningen säger om matematikinlärning. Alla läste boken Matematikverkstad av Lena Trygg & Elisabeth Rystedt, utgiven av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).

I våras åkte matteutvecklarna till NCM på Göteborgs Universitet och tittade på deras matematikverkstad för att hämta inspiration, de har också varit och tittat på matematikverkstäder på en annan skola, och nu bygger de upp en Matematikverkstad för den egna skolan.

Matteverkstaden organiseras efter Strävorna

Matematikutvecklarna träffas en timme i veckan. Denna dag när Pedagog Malmö är på besök ska de fortsätta med att packa upp mynt, volymsatser, plockmaterial, instrument för temperaturtagning. Sedan ska materialet sorteras efter Strävorna. En hylla för varje område, en låda för varje aktivitet med laminerade instruktioner.

Alla har möjlighet att använda matteverkstaden som ligger centralt på skolan. Hit kan man gå med halvklass på ca 16 elever. Det går även bra att låna material till klassrummet. Användningen av matteverkstaden organiseras genom ett schema.

Basmaterial i varje klassrum

Matteutvecklarna har även sett till att varje klassrum har ett basmaterial för matematikinlärning: tärningar, multibas, måttband, kortspel, bråkpizzor m.m.

Matematik med digitala hjälpmedel

Jeff och Anna hoppas också på att få köpa en uppsättning iPads samt en SMART board (interaktiv skrivtavla) till matteverkstaden.

– Dett finns så mycket mattematerial på webben och i form av appar. Det är ju framtiden så då måste vi hänga med. Eleverna kan egentligen det bättre än oss. Det är också ett steg i att släppa matteboken – och ändå nå målen.

Stärkt i sin lärarroll

Anna och Jeff berättar att deras resa i detta utvecklingsarbete har gett dem otroligt mycket.

– Jag ser inte mig själv som en fantastisk matematiker, men det ger mig en trygghet när jag känner att jag är fantastiskt bra på att lära ut matematik och då blir det roligare, säger Anna.

Arbetet och ämnet blir roligare

Jeff håller med Anna och tycker att utvecklingsarbetet även har gjort lärararbetet och ämnet roligare – vilket han ser som en överlevnadssak.

– Jag ser att mina elever lär sig bättre. De ser också att man kan lära sig på många olika sätt. Det är inte bara att öppna dörren och släppa in dem att sitta och räkna tyst, säger Jeff.

Likvärdig matematikinlärning

Jeff och Anna berättar att alla lärarna driver detta utvecklingsarbete på den tid som de normalt ägnat åt egen planering av undervisningen.

– Men vi får mycket mer tillbaka, vilket också bekräftas av en utvärdering bland lärarkollegorna, berättar Anna.

Jeff och Anna är övertygade om att det långsiktigt kommer att hända mer och att lärarnas samarbete kommer leda till en mer likvärdig matematikinlärning för eleverna oberoende av vilken lärare man har.

Text och foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö