ASL – kopplingar till senare års forskning och Lgr 11

Åsa är lärare och språkutvecklare som nu arbetar som utvecklingssekreterare på utvecklingsenheten i Sö Innerstaden, Malmö stad.

– Det var inte var så svårt att hitta kopplingar till ASL i läroplanen och i senare års forskning kring andraspråkselever, berättar Åsa.

De avsnitt som Åsa hittade har hon satt samman till ett dokument som hon gärna delar med sig av. Kanske kan det vara till stöd för rektorer och lärare. Läs här under. Röd text är Åsas markeringar.

Du kan även hämta texten  som ett PDF-dokument här

Hälsningar
Charlotte Christoffersen & Anna Andersson samordnare nätverk ASL i Malmö stad

Att skriva sig till läsning

Kopplingar till senare års forskning och Lgr11.

Forskning

Sammanfattning av vad forskare menar gynnar flerspråkiga elevers lärande (ur Greppa språket):

• läraren betonar läsning och skrivning
  Forskarna i Sandviken har sett att eleverna skriver 70-100 texter om året. Meningsfulla texter som utgår från barnens intressen och erfarenheter. Texterna används sedan som lästräning.
• läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
  Man tar barnens arbete på allvar, de gör böcker som visas upp, vikten av att texterna är korrekta och begripliga. Skriva texter till bilder, till saker man skapat…
• läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
  Genom att talsyntes och talande tangentbord används kan eleverna skriva texter över sin förmåga, de får direkt feedback. Arbetar eleverna två och två kan de tillsammans utveckla sitt skrivande, de lär av varandra och undersöker språket tillsammans.
• läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
• läraren fokuserar på en medveten utveckling av språket i sitt ämne
  Skriva faktatexter, diskutera vilka begrepp som ska användas, ämnesövergripande sv/SO och sv/NO
• läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
  Skriva gemensamma texter i klassen, diskutera elevers texter i gruppen, prata om språket i ett meningsfullt sammanhang. Skapa ett metaspråk, ett gemensamt språk för att kunna prata om hur språket skapar betydelse. Ge ”text”-förebilder – den formativa bedömningen – Hur kan texten förbättras? Genre – hur är olika texter uppbyggda?
• läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö
  En lärmiljö som kännetecknas av att eleven är i centrum, ALS möter varje elev där den är

En annan aspekt som lyfts fram av forskarna är att flerspråkiga elever behöver mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om deras språkförmåga inte nått en fullgod nivå.

ASL – alla kan, positivt bemötande, inkluderande

Det sociokulturella eller socialkonstruktivistiska perspektivet (Vygotski, Lgr 11 har denna syn på lärande.) Lärande utgår från sociala sammanhang mellan individer och sedan behöver innehållet bearbetas individuellt.

Syn på språket: Språk är en social företeelse och utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Språk utvecklas genom aktivt deltagande i de sociala sammanhang man ingår i. Ju fler olika sammanhang där man är språkligt aktiv, desto större språklig repertoar utvecklar man.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11

Kapitel 1

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig ny kunskap blir därför viktiga.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Kapitel 2

2:2 kunskaper

Mål – Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Läraren ska

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen
• organisera och genomföra arbetet så att eleven

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska och svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. (Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. (Svenska som andraspråk)

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• välja och använda språkliga strategier (svenska som andraspråk)
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll i årskurs 1-3

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet. (sva)
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Tala, lyssna och samtala
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. (sva)
• Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets. (sva)
• Berättande texter och sakprosatexter
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter
• Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. (sva)
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.