”Veckans nöt” – matematikens språk i förskolan

Tidigare ”mattespöken” är borta och de har hittat lust och lugn inför att arbeta med matematik tillsammans med barnen.

– För att skapa förståelse och intresse för matematik måste man börja tidigt, menar Mikael Björk, förskollärare och universitetsadjunkt på institutionen Barn-unga-samhälle på Malmö högskola.

– Styrdokumenten säger att det ska finnas matte i förskolan, men frågan är hur man konkretiserar det utifrån en förskoletradition där tron på det kompetenta barnet, samlärandet och dess förmåga att utforska utifrån sin nyfikenhet är i fokus.

Lägga grunden i förskolan

Mikaels fjärdetermins studenter har precis avslutat en tioveckors kurs om matematik. Han menar att det är i förskolan som man lägger grunden, det är i förskolan som nyfikenheten är som störst och där behöver barnen möta inspirerande och kunniga pedagoger.

– För att det ska ske behöver studenterna på förskollärarprogrammet möta matematikkurser som skapar förståelse för hur man kan arbeta med matematik med små barn. Det finns annars en risk att man som pedagog faller in i ett mönster som liknar den traditionella grundskolan och dess katederundervisning, säger han.

För studenterna har kursen inneburit renodlade föreläsningar om olika matematiska områden som mönster och symmetri, räkning, sortering och klassificering samt statistik och sannolikhet varvat med uppföljande workshops med praktiskt innehåll.

Veckans nöt

Mikael står bakom den uppgift som har varit nöten att knäcka, ”Veckans nöt”. Idén till namnet fick han från de år som förskollärare när han arbetade med en grupp sexåringar med just Veckans nöt. Då innebar veckans nöt att barnen varje vecka fick en utmaning att lösa med fokus på matematiskt/logiskt tänkande, utan rätt eller fel svar.

Malmö högskolas studenters uppgift var att i grupp producera egna matematikinspirerande filmer som skulle gå att använda ute i verksamheten. Uppgiften gick ut på att göra små korta filmer på 2-4 minuter. I filmen skulle studenterna genom en instruktion presentera en matematisk utmaning för förskolebarn i olika åldrar. Ett syfte med filmerna var att träna på att kommunicera matematik. Filmerna skulle vara kortfattade, direkt målgruppsriktade, områdesfokuserade och visa på studenternas didaktiska färdigheter, alltså det rena hantverket, hur man talar till barn. De matematiska områdena skulle vara direkt kopplade till de olika nyckelföreläsningar som kursen varvades med.

I verkligheten

Nöten att knäcka för studenterna var att få tiden att gå, samt hur de kunde lösa uppgiften tillsammans för att skapa något som går att använda i verkligheten. Till sin hjälp hade de kortfilmer som bl.a. Mikael hade satt ihop.

– En del filmer blev väldigt korta, någon är bara 7 sekunder men det kan vara verksamt det med, säger Mikael.

Om filmerna har anammats ute i verksamhet har han svårt att svara på men hoppas att förskolor som studenterna kommer i kontakt med kommer att använda sig av dem.

Matteångest

För flera av Mikaels studenter var matematik inget självklart och det var också något som många kände ångest inför. Flertalet hade erfarenheter av väldigt abstrakt matematikundervisning i grundskolan och att de skulle syssla med matematik och begrepp som algebra i förskolan kändes främmande. Enligt Mikael var det majoriteten som gick in i kursen med ångest. Hjälp, ska vi räkna med bokstäver, var det många som sa.

– Det är viktigt att barn få möta pedagoger som kan levandegöra och konkretisera matematik samt bygga en grund, säger Mikael.

– I förskolan har pedagogerna möjlighet att bygga den grunden. Därför behöver våra studenter vara rustade, fortsätter han.

Förståelse för begrepp

– För att tänka måste vi ha ett språk, likaså är det med matematik. För att förstå och använda den måste vi ha förståelse för begrepp och ord, vi måste ha en vokabulär för sortering och mönster, klassificering, logiskt tänkande och rumsuppfattning och det är pedagogerna i förskolan som ska hjälpa barnen att upptäcka de begreppen. Rumsuppfattning kan man t. ex. arbeta med genom kartor, fortsätter han.

Utgångspunkten för kursen ”Barndom och lärande: Matematik” var i första hand på ett ideologiskt plan.

– Med tanke på hur många som kände ångest inför kursen och matematik var det prioritering att studenterna skulle uppnå ett lugn och intresse för att arbeta med matematik, säger Mikael.

– Ska vi få någon att vilja arbeta med matematik med de yngre barnen så måste vi få studenterna att inse att man kan komma ur ångesten och hitta vägar till lust, avslutar han.

Text och foto: Marina Walker