Lennart Axelsson – Innovationsekonomi och lärande

Arrangemanget är en del i CPI’s skolledarsatsning inom fortbildningskonceptet SKIFTNYCKELEN.

Skolan har länge varit en frizon frånkopplad den digitala utvecklingen i samhället i stort. Nu plötsligt händer allt… I Malmö ser vi det i form av storsatsningar på en till en, trådlösa nätverk och ett enormt fortbildningsbehov. Lennart Axelsson kallar det ketchup-effekt och lyfter fram lärare som nominerades till Guldäpplet 2012 som exempel på hur tänkandet om lärande och IKT och förhållningssätten till den digitala tekniken utvecklas och förändras.

Ulrika Ryan, lärare i Lunds kommun, arbetar med ett slags matematikens skriva sig till läsning. Hon menar att det är viktigt att skilja det logiska från det motoriska, att eleverna genom tekniken får möjlighet att vara bra på det de är bra på. Tekniken synliggör lärandet.

Daniel Barker, matematik- och fysiklärare i Stockholm, flippar sitt klassrum. Han spelar in sina genomgångar som videofilmer och delar dessa på internet med sina elever inför lektionerna istället för att hålla dem live. Den viktiga tiden i klassrummet använder eleverna istället till samtal och samarbete och till att dra nytta av att lära gemensamt och av varandra.

Ylva Pettersson, lärare i historia i Skara, frågade sina elever på Estetiska programmet vad det är de upplever när de står på scen. Hon funderade över hur hon skulle kunna få dem att känna samma skaparkraft, självförtroende, bekräftelse, stolthet, fokus och att de gör något för andra, även i hennes ämnen. Genom att introducera ett arbetssätt där eleverna producerar och publicerar sina texter i Wikipedia har hon fått in ett helt nytt engagemang i skolarbetet. Eleverna arbetar med autentiska ämnen och det finns verkliga mottagare av den nya kunskapen.

Kreativitet, innovation och PISA

Anne Bamford, brittisk forskare och professor på London University of Arts, har under de senaste åren föreläst runt om i Sverige med fokus på kreativitet och estetiska läroprocesser. Hon lyfter svensk skola som ett betydelsefullt föredöme, en framgångsmodell, för andra länders mer traditionella och auktoritära skolsystem och syn på lärande. Hennes forskning kring The wow factor har fått stor uppmärksamhet internationellt.

I Sverige jämför vi våra sjunkande resultat i PISA med länder som Finland, Japan och Korea. Tittar man istället på svenska resultat i Globalt innovationsindex 2011, INSED, där ett av kriterierna är kreativitet, så hamnar Sverige näst högst upp.

I Singapore frågar man sig: Vad är det som är så speciellt med Sverige och svensk skola? Hur kan det komma sig att vi är så innovativa? I deras senaste läroplan är strävan bort från pluggskolan och man lyfter istället fram: kritiskt tänkande, förståelse och inre motivation, kreativa ämnen och möjligheterna med ny teknik.

EU-kommissionens strategi En ny syn på lärande som presenterades i november förra året har en liknande inriktning där till exempel andraspråkskompetens och sådan kunskap som man införskaffat utanför det traditionella utbildningssystemet betonas som betydelsefull.

Stuprörstänkande

Den vetenskapliga kunskapen i världen ökar men den allmänna förståelsen bland medborgare minskar. Lennart förklarar det som att vi arbetar i stuprör. Ämnestänkande styr mycket av skolans arbete. Vi måste sträva efter att se de horisontella förbindelserna mellan ämnena som säger mer om hur vi ska förstå och använda oss av kunskaperna i verkliga sammanhang.

Han hänvisar till David Nordfors, lärare och forskare vid Stanford universitetet, som menar att journalisters och lärares förhållande till den digitala utvecklingen har paralleller. Gammelmedia och skolan har jämförbara problem med att behålla sin auktoritet och liknande utmaningar i omformulerandet av sin roll i det moderna samhället. Skolan och journalistiken har ett gemensamt ansvar i att undersöka och förklara hur en komplex värld kan förstås. Han ser stora utvecklingsmöjligheter i att elevers arbetssätt i skolan närmar sig journalistens.

Skolan i verkligheten

Hur kan vi då knyta samman vårt uppdrag med det som vi vill ha skolan till? Lennart hänvisar till Puenteduras tankar om en omdefiniering av skolans roll, av själva undervisningen. Genom att låta skolan vara en plats där elever undersöker verkliga företeelser kan den bli en resurs för samhället. Det kan till exempel handla om att en skola adopterar ett vattendrag och gör mätningar kontinuerligt och rapporterar in till Länstyrelsen.

För att detta ska bli möjligt behöver lärare kompetens i att arbeta med samma verktyg och samma kommunikationssätt som används i samhället i övrigt och med verkliga mottagare av resultat och budskap.

Vad ser då skolledare, bibliotekarier, IT-pedagoger och andra i skolan för möjligheter? Lennart lever som han lär och bjuder, med några frågor som vi får del av via en QR-kod, in till gruppdiskussioner. Grupperna redovisar i ett google-dokument så att diskussionen blir gemensam för alla i rummet.

Några av de tankar som delades:

• Vi har fastnat i verktygen, hur vi använder verktygen.
• Det är hur vi kan använda tekniken kreativt som är det viktiga.
• För att det ska uppstå kreativitet i något huvud krävs engagemang och meningsfullhet.
• Är skolan verkligen intresserad av kreativitet?
• Det behövs olika kompetenser, som bibliotekarie, IT-pedagog, dramapedagog, som kan samarbeta med lärarna.
• Ta vara på lokal kompetens såväl i skolan som utanför, samhälle, fritid. Internet ger massor av möjligheter.
• Det finns en väldig genomslagskraft i skarpa projekt.
• Utnyttja den kapacitet som eleverna har låt dem vara lite ”lärare” inom vissa områden.
• Använd samhället som en lärresurs. Låt eleverna få göra skoluppgifter på riktigt. Våra jobb skulle inte kännas meningsfulla om de inte var på riktigt.

Text och bild: Ina Alm

Länkar till Youtube…

Ulrika Ryan och hennes elever i årskurs två berättar om varför det är bra att jobba med dator.

Mer om Anne Bamford 

David Nordfors om innovationsekonomi, teknologi och samhällsutvecklingen

Läs mer om Flipped classroom och om Daniel Barkers arbete på Pedagog Malmö

SKIFTNYCKELEN -Fortbildningskoncept inom lärande, IKT och digitala medier som genomförs och administreras från CPI. Skolledare intresserade av mer information är välkomna att kontakta:

projektledare Ina Alm
ina.alm@pub.malmo.se