En rektors tankar kring ledarskap och skolbibliotek

I dag ska jag intervjua Edward Jensinger som sedan 2006 är rektor på skolan. Det är han som intensivt jobbar med att synliggöra sina kompetenta bibliotekarier. Detta ser han som en självklar uppgift då det är han som har ansvaret för att biblioteket ska förbli en pedagogisk resurs. Jag är förstås nyfiken på hans funderingar kring vad ett skolbibliotek kan vara och vilket ansvar han har för att skolbibliotekarierna ska bli en oumbärlig del i skolans gemensamma pedagogiska utmaning, den att alla elever når sina lärmål.

Under den knappa timme vi samtalar får jag en tydlig bild över hur Edward Jensinger vill verka som skolledare. Hans holistiska syn på hur en skola bör bedrivas har troligen hjälpt honom att forma det förhållningssätt han idag har gentemot sina medarbetare. Han säger att om en pedagogisk verksamhet ska fungera behöver skolan många olika yrkeskategorier samlade för att på ett framgångsrikt sätt stötta eleverna i deras måluppfyllelse. Man behöver t ex bibliotekarier, skolsköterska, yrkesvägledare och vaktmästare.

Skolledaren måste dessutom ha full tillit till sin personal och deras yrkestillhörigheter. Det är nödvändigt att ge dem frihet och låt dem prova sina idéer utifrån sin unika kompetens. Annars sker ingen utveckling.  När det gäller skolbibliotekarierna som yrkeskategori så återkommer Edward till en sak; den att VARA SYNLIG i verksamheten. Då får man en integrerad pedagogisk verksamhet som gör skillnad. Ett bibliotek där bibliotekarierna värderas utifrån sin kompetens, där deras starka viljor får råda och där de ska ta plats, stor plats. Med detta som bakgrund riktar vi nu in oss på en rektors tankar ur ett skolbiblioteksperspektiv.

– När började du intressera dig för skolbiblioteksverksamhet? Hur gick det till?

Jag blev intresserad av skolbibliotek när jag började arbeta på Östra Real i Stockholm. Vi hade ett välkänt FN-rollspel på den skolan och lärarna kunde ju inte allting om de länder eleverna ville fördjupa sig i. När eleverna förberedde sig till de här FN-rollspelen var biblioteket arenan för kunskapsinhämtning. Och då var det bibliotekarierna som ledde detta arbete. Där började mitt intresse att införliva annan pedagogisk verksamhet på skolan än den som sker mellan lärare och elev.

– Hur uppmuntrar och stöttar du dina skolbibliotekarier?

Eftersom jag är rektor och chef så förväntas jag vara intresserad av det jag är rektor och chef för. Då blir man per automatik intresserad av bibliotek om man är chef för bibliotekarier. Nu har jag haft tur med min personalgrupp. De har starka positiva viljor. De kommer med jättespännande idéer och då säger jag testa, prova. Ibland kommer jag själv med några tankar och viljor som får studsa runt litegrand och så genomförs de eller inte. Men det utmärkande är bibliotekariernas egna idéer. Min aktiva roll är att stötta och säga, javisst vi testar. Tillsätta lite extra medel för det. Har man personal som vill saker så är det ganska lätt att vara chef. Sen kan det vara svårt på andra sätt.

– Vad har du lärt dig av bibliotekarierna?

Jag är en person som är ganska bestämd av naturen. En del skulle säga besserwisser. Jag har åsikter, men det jag har lärt mig är att man inte behöver kunna allt om alla verksamheter utan man kan förlita sig på professionen och man kan förlita sig på att de kan och så sätter de in mig i det övergripande, det viktiga.

– Hur ser du på skolbibliotekariens roll i skolan?

Jag ser det som viktigt att man syns. Lärare är som skådespelare. Man ska ut på estraden varje lektion. De är starka personligheter. Som bibliotekarie måste man därför synas. Man måste vara extrovert, vare sig man är det som person eller inte. Annars blir man överkörd. När väl bibliotekarien syns så börjar nästa fas, den att bibliotekarien ska undervisa i vetenskaplighet, i språkutveckling och i källkritik. Det är viktiga saker som ibland ramlar mellan stolarna.

Jag hade en wow- upplevelse för någon månad sedan då jag fick ett protokoll från lärarna. Det handlade om projektarbete. I det stod att alla elever ska gå förbi biblioteket med sina projektplaner för att få bibliotekariernas godkännande. Jag har jobbat jättehårt med lärarna och bibliotekarierna för att de ska samarbeta. Nu ska vi göra så, nu schemalägger vi det, men det här kom helt spontant! Nu kan jag luta mig tillbaka och körda frukter. Lärarna ser att bibliotekarierna är centrum för den här kompetensen. Roligt att se det. Bibliotekarierna undervisar i det övergripande. Ett bildningsideal går från biblioteket och in i klassrummet.

– Vad tror du skulle hända om en bibliotekarie fick plats i en ledningsgrupp?

Vi är inte där idag. Jag vet att det finns skolor som tar in specialpedagoger i ledningsgruppen. Nu har specialpedagoger en särskild utbildning i skolutveckling också, det tycker jag ligger närmare i tiden. Samtidigt så står det att en skola skall ledas av rektor. Så det beror på . Vad är definitionen på en ledningsgrupp? Vi planerade om i samband med gymnasiereformen SASAM (alltså mitt rektorsområde). Då gjorde vi en liten mikrogrupp där jag hade tre lärare, en studie- och yrkesvägledare och en bibliotekarie med. Arbetet som levererades då är idag det vi kallar ”utbildning i ettan”.

En av de saker vi var överens om direkt var att vi ska göra ett vetenskapligt arbete för eleverna. Där har biblioteket varit drivande och tagit en av huvudrollerna tillsammans med lärarna. Vi bokade in ett antal obligatoriska moment. Att biblioteket ska samarbeta är nu inskrivet i läroplanen på hela skolan. Om man tittar på mitt rektorsområde så var bibliotekarierna i detta fall med i en mikroledningsgrupp vilket direkt genererade att biblioteksfrågorna kom upp på agendan.

– Hur tänker du kring bibliotekariernas samarbete/nätverkande? Vilka eventuella förbättringar kan göras och hur?

De är med i ämneskonferenser, men det skulle de kunna vara ännu mer. Det är naturligt att vara med i svenskan och i samhällskunskap, men det finns fler ämnen. Vad kan biblioteket göra mot fysiken? Det är ett utvecklingsområde. Som samhällsvetare själv har jag kanske inte svaret på hur/vad en bibliotekarie kan göra åt fysiken och matematiken men ställer jag frågan till bibliotekarierna så har de nog ganska många tankar där. Så det är ett utvecklingsområde, absolut.

– Vilka pedagogiska vinster ser du med ett skolbibliotek?

Om man ska titta på kompetenser, såsom t ex källkritik, så den som är bäst på det är den som är utbildad mest och det är bibliotekarierna. Det där är dock en lite läskig grej, för lärarna äger ju sin process så de tänker inte i de banorna utan de brukar vilja ha kontroll över allt. Det är det jag har jobbat med intensivt, att få lärarna att inse att här har vi en resurs.

Den pedagogiska vinsten för eleven är att få en mångfald. Att eleverna möter många personer i samma process. En elev jobbar med något och fastnar, men läraren är inte där just då och kan hjälpa, men biblioteket är öppet och då blir det självklart att gå dit. Då får man det här stödet att komma vidare med sina frågor via den kompetenta personal som man redan blivit undervisad av. Där ser jag en jättevinst. Att vi jobbar med bibliotekarierna in i undervisningen bidrar också till att vår vetenskaplighet blir tydligare för eleverna men även för lärarna.

– Vilka råd skulle du vilja ge till en rektor som ska bygga upp ett skolbibliotek?

För det första måste man bestämma sig för vad som är syftet med att ha ett skolbibliotek. Om syftet är att skolan ska uppfylla lagkravet då kan man strunta i det.  Då har man fel ingång.  Syftet måste alltid vara att eleverna ska få bättre resultat. Och om eleverna ska få bättre resultat av ett bibliotek så kan man inte ha ett möblerat rum med en person som håller ordning utan det man behöver är en pedagogiskt aktiv bibliotekarie. Det måste vara möjligt för bibliotekarien att vara i klassrummet och då måste man ha någon som vid de tillfällena går in och bemannar biblioteket (det kan vara en lärare). Jag kan inte se annat än att det är jätteviktigt att bibliotekarien träffar eleverna i sin hemklass, inte bara i biblioteket. Då växer projektet skolbibliotek därifrån. Strunta i lokalen och bokhyllorna och tänk på vad syftet är med ett bibliotek.

– Ni är en 1-1-skola, hur involverar ni bibliotekarierna i detta arbete?

Alldeles nyss har komvux sökt medel från skolkompassen och då har bibliotekarierna varit med i den processen.  Nu är vi på väg att starta en arbetsgrupp där vi ska ha ett antal lärare två, tre per skolform, en rektor från varje skolform, en it-tekniker och en bibliotekarie som ska ingå som en IKT-ledningsgrupp. De ska driva den pedagogiska utvecklingen. Här är det naturligt att en bibliotekarie är med.

– Hur önskar du att Pauli gymnasiums bibliotek ser ut om fem år?

Vi har kvar minst lika mycket pedagogiskt utåtriktat arbete som vi har idag, dvs en motsvarande heltidsundervisande lärare. Vi arbetar mycket mer med läsplattor och Ipads. Vi har mycket kvar att justera men det är på detaljnivå. Vi behöver bli bättre på de kulturbärande bitarna. Vi har minskat den lite under senare år för att vi har ökat de pedagogiska ansatserna. Nu när de estetiska ämnena försvinner helt i undervisningen så bör den kulturbärande delen öka igen.

Om ni vill läs: Handlingsplan för Pauli gymnasium mediatek

Intervju: Görel Reimer
Red. Pedagog Malmö