Föreläsning: ASL fullt ut i alla klasser och i alla ämnen

År 2010 började pedagogerna på Rutsborgskolan i Lomma kommun intressera sig för att använda datorn som skrivverktyg i elevernas skriv- och läslärande. En specialpedagog hade varit på en ASL-föreläsning med Erica Lövgren. Intresset för ASL spred sig i kollegiet och pedagogerna bestämde sig för att köpta in litteratur och att alla skulle iväg på föreläsning. Detta finansierades med pengar som skolan fick för lärarstudenters VFU. Eftersom fritidsverksamheten är integrerad i skoldagen var det viktigt att även fritidspedagogerna deltog i fortbildningen.

Högskolekurs i skriv- och läsutvecklingsprocesser

Johanna och en kollega anmälde sig dessutom till en nätbaserad distanskurs på Luleå Universitet Dokumentera och dela skriv- och läsutvecklingsprocesser (7,5 hp). Erica Lövgren är en av kursledarna. Genom kursen fick de tillgång till material och utbildningsfilmer som de kunde dela med kollegorna på skolan.

Släpade med sig datorer hemifrån

Johanna berättar att i början var antalet datorer på skolan ytterst begränsat. Men inspirerade av sin fortbildning ville de komma igång med att prova ASL. Därför släpade de gamla överblivna datorer till skolan från hem och bekanta. Längre fram kunde de köpa fler datorer med hjälp av stadsbidrag från Skolverket för utveckling av basfärdigheterna läsa- skriva. Inför hösten 2012 gjorde kommunen dessutom en tekniksatsning då de fick ytterligare datorer samt datorplattor. Numera är datortillgången på skolan god.

Dator eller datorplatta

Johanna tycker att datorer har sina för- och nackdelar och att datorplattor har sina, läs mer om det här. Bland Johannas kollegor är det en del som föredrar datorer och andra som föredrar iPads. De har tillsammans bestämt hur utrustningen ska fördelas men att det också ska finnas möjlighet att låna av varandra.

Vygotskijs tankar en ledstjärna

Barnen samarbetar par vid en dator när de skriver sina bokstavsräckor och texter. I år 1 tycker Johanna det är lagom med 3-4 skrivarpar för att hinna med att ge skrivparen stöd och respons. Vygotskijs tankar är en ledstjärna för henne. I år två har de lärt sig så mycket att alla paren i en halvklass kan skriva samtidigt.

Blomma som arbetschema

Johanna bestämmer vilka barn som ska skriva på datorn. Under tiden arbetar de övriga barnen med uppgifter som finns på deras arbetsschema. Den är i form av en blomma och innehåller arbetsuppgifter för en hel vecka,  läs mer här. För Johanna är arbetsschemat också ett sätt att få barnen jobba i ”otakt”. Då blir det bättre cirkulation vid datorerna och Johanna hinner bättre med stötta de skrivande barnen.

ASL i alla ämnen

Redan i år 1 användes olika teman som utgångspunkt för barnens skrivande. Johanna ger exempel på olika teman: Gosedjur, Leksakstema, Spökägget, Alfons Åberg, Barnens rättigheter, Bamse Världens starkaste björn och kamratskap (BRIS), Knoppisar, Fjärilar, Svampar m.m. I år två har de även börjat skriva i olika appar på datorplattorna. Se mer om teman och appar i bildspelet längst ner.

Bokstavskunskap i ASL arbetet

Just nu har Johanna en årskurs 2. När Johanna tog emot klassen som etta valde hon att lägga upp ASL-arbetet kring ett bokstavstema varje vecka. Det handlade dock inte om att forma bokstäver med penna men att lära känna veckans bokstav på olika sätt. Visa av egen erfarenhet uppmanade kollegor henne att våga släppa ”Veckans bokstav”. Men Johanna kunde inte släppa bokstäverna. Varför? Hon tror själv att det var av gammal vana, att det var en slags trygghet när man kastar sig ut i okända vatten.

Nu har hon konstaterat att det inte är nödvändigt att jobba med bokstäver som tema för att barnen ska lära sig bokstäverna. Åtminstone inte med det elevunderlag de har på skolan. Däremot är det kanske något som passar bra i förskoleklass. Nästa gång Johanna tar emot en etta kommer hon lägga upp ASL arbetet endast utifrån ämnesövergripande teman.

Varför är det så ont om Q?

Vid ett bokstavstest i slutet av höstterminen i år 1 visade det sig att barnen kunde alla bokstäver – utom bokstaven Q. Det kan kan bero på att den inte så ofta förekommer i texter. Därför kan det trots allt behövas ett tema kring bokstaven Q. På Rutborgsskolan har de som introduktion använt sig av Hans Alfredssons bok Varför är det så ont om Q (e-bok 2013). Se även SVT:s Öppet Arkiv.

Bokstavsformer med hjälp av instruktionsfilmer

Johanna tycker det blir en stor skillnad vad gäller tidsåtgång när de inte lägger tid på att forma bokstäver i ettan. Vissa elever är dock redo att börja med handstil tidigare än andra. Johanna och hennes kollega Elin Olsson funderade över hur de skulle kunna möta dessa elever i ett tidigare skede. Detta resulterade ett ett antal instruktionsfilmer. Med hjälp av filmerna är det enklare att individualisera utifrån varje elevs behov. Läs mer här.

Var ödmjuk mot dig själv!

Johanna berättar att hon och kollegorna organiserar arbetet med ASL på lite olika sätt men att alla är lika engagerade. Ingen har blivit tvingad att arbeta med ASL och var och en har provat sig fram i egen takt. Själv har hon haft dagar då hon har velat slänga ut både datorer och datorplattor. Som den gången hon råkade parkoppla datorplattorna med fel tangentbord. När barn skrev vid en iPad dök texten upp på en annan iPad. Det var bara att packa ihop och lägga ner det datorskrivandet för den dagen.

– Då är det bra med ödmjuka kollegor. För det är nog så att det är lättare att vara ödmjuk mot kollegor än mot sig själv, säger Johanna och uppmanar alla pedagoger att bara ta ASL så långt som man själv är redo.

Foto: Charlotte Christoffersen & Johanna Hallberg, Rutborgsskolan
Blomma arbetsschema: skapad av Anna Hansson på Rutborgsskolan Text: Charlotte Christoffersen, Centrum för Pedagogisk Inspiration

ASL i  Malmö stad
erbjuder pedagoger i Malmö stad kompetensutveckling i arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” med datorn som skrivverktyg (ASL). ASL är en del av Skolsatsning 2012. Samordnande är Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö stad. Är du intresserad av information & aktiviteter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)skola.malmo.se