Upplevelsebaserat språkprojekt på Holmaskolan

I dag arbetar man med upplevelsebaserat språkutvecklingsprojekt i år F-1 för att stärka och utveckla elevernas ord och begreppsförståelse samt skapa inre minnesbilder.

– Vi var tvungna att tänka om och göra något ytterligare, säger Ingrid Olsson, rektor på Holmaskolan. Vi satte på oss forskarglasögonen och ställde oss frågan – vad består lärande i och hur ska vi göra för att utveckla undervisningen optimalt? Hur lär barn och hur får vi syn på deras lärande?

Förändringar

Genom Malmö stads områdesprogram och Kulturrådet har skolan sökt pengar. Tanken är att projektet ska pågå under en treårsperiod med kontinuerlig utvärdering. Samarbetspartners är Kulturrådet, Malmö museer, Stadsbiblioteket, Malmö Naturskola och Malmö högskola.

Tillsammans med personal i förskoleklasserna och årskurs 1 började Ingrid förra våren att spåna på förändringar. Efter många pedagogiska diskussioner där de vände och vred på det mesta kunde de konstatera att problemetiken låg mer i ett socioekonomiskt perspektiv än att eleverna var flerspråkiga.

Projekt för både F-klass och år 1

– Vi fick ställa oss frågan, vad är det som det handlar om och vilken process befinner vi oss i? berättar Ingrid och fortsätter:

– Vi insåg att det mer handlar om att eleverna saknar upplevelser att relatera till och hänga upp sitt språk på mer än vad det handlar om deras flerspråkighet.

Susanne Karlström, lågstadielärare som arbetar i en F-klass var en av lärarna som var med och drog igång projektet. Med sig på tåget har hon sin kollega samt pedagoger i ännu en F-klass och två klasser i år 1. Sammanlagt åtta pedagoger har tagit sig an projektet som de alla tror stenhårt på.

Skapa inre bilder

– Skolan ska vara kompensatorisk. Har man som elev inga inre bilder av en upplevelse måste skolan se till att skapa och inspirera till de bilderna, samt se till att eleverna får möta de begrepp som behövs för att bearbeta upplevelsen. Upplevelserna ger erfarenheter som eleverna kan bygga ny kunskap på, säger Susanne.

Susanne och hennes kollegor bestämde sig för att både de och eleverna behövde komma ut från skolan och uppleva saker och platser tillsammans. Upplevelserna skulle de sedan arbeta med utifrån en tydlig struktur för att utveckla språket.

Använda alla sina sinnen

Under höstterminen började de att arbeta med sinnena som pedagogerna ser som grunden för att kunna uppleva och lära. De arbetade med ett sinne i taget och vände sig i första hand till närområdet. Tillsammans med eleverna gick de runt och kände, luktade, tittade, lyssnade och smakade.

Tillbaka på skolan skulle barnen sätta ord på det som de hade upplevt. Det gjorde de genom att rita sina upplevelser. Dokumentationen är betydelsefull. Elevernas bilder sätter man upp på väggen. Det här gör också att eleverna blir stolta och diskuterar sinsemellan om bilderna.

Efter varje upplevelse skriver klassen en kort diktamen med t ex fyra meningar, var och en med varsin färg. Dikteringen är dels för att minnas vad som har upplevts men också för eleverna att ta hem och visa sina föräldrar.

Brainstorm och tankekarta

– Vi jobbar efter en mall till varje upplevelse och den är densamme oavsett årskurs, berättar Susanne. Strukturen är viktig för att eleverna ska igen känna sig, vilket underlättar lärandet. De blir glada när de hör att nästa upplevelse är på gång.

Brainstorming är viktig vid varje ny upplevelse. En tankekarta över barnens förförståelse görs alltid, både i ord och i bild på smartboard. När det var dags för att efterarbeta en av upplevelserna som handlade om att åka olika transportmedel jämförde eleverna upplevelsen med de ord som de hade kommit i kontakt med.

”Sittplats” t.ex. kunde vara en sittplats på ett tåg men likväl en sittplats på en teater. Barnen hittade kopplingar till ordet. Något som pedagogerna ser som ett kvitto på att eleverna har lärt sig.

– Jag känner dessutom att jag blir mer medveten om vad eleverna säger. Jag känner att vi lyfter eleverna och ger dem en säkerhet i lärande genom att vi gör på samma sätt varje gång, menar Susanne.

Tydlig struktur 

Efterarbetet kräver lika mycket struktur som förarbetet, likväl är upplevelsen noga planerad. Tillsammans med lek, musik och litteratur ger upplevelserna eleverna ett utvecklat språk. Inför en tågresa med Öresundståget läste de Ludde åker tåg, de lekte tågvärd och passagerare och en modern version av femtio öre på färden blev jojokortet.

– Det är roligt att koppla upplevelserna till musik, säger Susanne

Abstrakta upplevelser som cirkus kräver fler diskussioner, dock inte för långa. Diskussionen ska vara levande och helst ske i halvklass.

– Undervisningen ska formas så att det är hög elevaktivitet och att eleverna får stora möjligheter att uttrycka sina tankar och funderingar kring upplevelsen, säger Ingrid.

– Det gäller att göra eleverna nyfikna och modiga att använda orden i olika sammanhang, avslutar Susanne.

Text och bild: Marina Walker