Formativ bedömning överbryggar pedagogens undervisning med elevens lärande

Genom att använda formativ bedömning som metod synliggör vi lärandet för eleverna.

I våras lyssnade jag på Dylan Wiliam på Färs och Frossa Arena i Lund. Han gav då en föreläsning om formativ bedömning. Två effektiva timmar utan frågestund. I denna artikel ska jag försöka ge en bild av hur han tänker kring elevers lärande och hur han ser på pedagogernas huvuduppgift.

Skapa förutsättningar för lärande

För att kunna skapa förutsättningar för elevers lärande måste man vara kreativ. Man måste också se till att eleven jobbar hårdare än vad man själv gör. Huvuduppgiften är att ge eleven stöd i att lära sig att tänka självständigt .

För att skapa förutsättningar för lärande måste pedagogerna kunna  skapa engagemang i klassen, ha en riktning på vad man vill att eleven ska fundera på och uppnå och slutligen hitta någon form av disciplin.

Nyckelprocessen för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar

För att ge eleverna en optimal lärandeprocess, kan man alltid utgå från följande frågor:

• Var är du nu i ditt lärande?
• Vart behöver du komma? Vi måste vara tydliga med att berätta vad eleven ska uppnå. Man ska dock inte staka ut vilken väg eleven ska gå. Det förstör själva resan för eleven, vilket i sin tur gör dem passiva. För att göra eleverna motiverade måste man ge dem en intressant fråga att besvara. Det är ett sätt att låta eleverna börja sin resa.
• Hur ska du komma dit?  Under processens gång är det av största vikt att ha koll på var i lärandet eleverna är. Då är det viktigt att kunna designa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram bevis på lärande. Ett sätt att göra det på är faktiskt att slänga fram ett påstående. Då brukar en bra diskussion uppstå, som visar att eleverna har förmåga att tänka.

Hur jobbar man med elevernas lärandeprocess?

När Dylan Wiliam gått igenom nyckelprocessen följer fem strategier för att  gå in i processen.

Var tydliga med, involvera och diskutera med eleven vad hen ska nå för mål.

För att lyckas med detta finns många olika tekniker att använda.

• Sätt upp posters med nyckelord. Dessa ska beskrivas, förklaras och utvärderas.
• Använd ramar och planering, men var medveten om att det för vissa elever är hämmande och för vissa nödvändigt.
• Jobba med exempel där eleverna kan reflektera kring vad som är kvalitet. Det kan också vara idé att låta eleverna försöka hitta brister i dessa exempel eftersom de lättare upptäcker brister i andras texter än i sina egna. Det resulterar i att de själva aldrig faller i just de fallgroparna.
• Wiliams uppmanar oss dessutom att låta eleverna utforma sina egna prov och låta dem svara själva på vad de lärt sig.

Hur definierar man en bra fråga och hur gör man dem?

Egentligen finns det bara två sätt att ställa bra frågor enligt Wiliam. Det är de frågor som gör att eleverna får tänka själva, men också de som underlättar för läraren att se om eleverna lärt sig något väsentligt.

Om man verkligen vill förbättra sina frågor, gör dem tillsammans med några kollegor. Det är inte alltid av ondo att ställa en sluten fråga, bara den ställs i en kontext där eleverna får tänka. Att planera sina frågor är viktigt. Det ska leda eleverna framåt i sitt lärande. Slutligen är det viktigt att ge eleverna tid att tänka innan de tvingas svara på frågorna.

Acceptera aldrig ett ”vet-inte” i en konversation och använd aldrig handuppräckning. Det skapar ett A och ett B-lag. För att synliggöra alla elever och göra så att de kommer framåt är ett slumpmässigt utdelande av frågor av godo. Det skapar i slutänden ett tryggare klimat i klassen, då man förstår att det är bra att göra fel.

Hur ger man feedback?

I processen är det viktigt att ge eleverna en idé om vart de ska gå. Vilken väg de tar får de välja själva. Men för att kunna nå dit så är det viktigt att kunna ge feed-back som hjälper eleven.

Det som slår mig när Dylan William berättar om feed-back är att den också kan slå tillbaka på eleven och göra att hen tappar lusten. Att ge feed-back som innebär att ”rätta” alla fel och be dem återkomma är förödande. Om man däremot väljer ut ett eller två områden att förbättra, brukar det förhöja elevernas motivation.

För att överhuvudtaget ha möjlighet att ge bra feedback  är det viktigt att ha en god relation till eleven. Hen måste känna starkt förtroende för dig som lärare. Olika feed-back fungerar på olika elever. En del fixar inte kritik. Då tappar de motivationen direkt. För andra är det en sporre. Om man ger för mycket feed-back på en gång kan elevernas känslor ta överhanden. För att få barn att lära sig någonting är det viktigt att bekräfta dem med ett leende och ett nickande.

Kamratbedömning och självbedömning

En stor del i att utveckla lärandeprocessen handlar enligt Wiliam om att utveckla metoder för kamratbedömning och självbedömning. Det handlar, som jag förstår det, att utveckla elevernas tänkande på olika sätt. Genom att reflektera över sitt eget lärande, så tar man ansvar för det själv. Det i sig skapar motivation. Att stötta kamraterna i sin utveckling skapar också motivation och man får syn på saker hos sig själv genom att studera sina kamraters arbeten. Man övar sig också på att ställa bra frågor. Att ställa frågan: Vad har du lärt dig vid lektionens slut är ett effektivt sätt att få eleven att sätta ord på sitt eget lärande. På Mellanhedsskolan i Malmö har man arbetat både med självbedömning och kamratbedömning.

Hur ska jag tänka som pedagog?

Dylan Wiliam menar att alla pedagoger kan förbättra sin undervisning. Alla misslyckas varje dag och alla är bra på sitt sätt. Så länge man vet att man kan förbättra sig, finns gott hopp. Han menar att pedagoger  är experter på anamma olika metoder och prova på nya hela tiden. Wiliam tror det är ett feltänk. Att fördjupa sin egen personlighet och utefter sin klass förbättra de metoder man redan har är mer verksamt.  Att förbättra sin praktik utifrån vad man tror gör skillnad för just dina elever i ditt klassrum är nyckeln till framgång.

Det ser naturligtvis olika ut beroende på vem man är som pedagog och vem det är man ska undervisa. Om man vill förbättra sin undervisning ska man tänka att man måste ändra sina vanor. Det är det svåraste som finns! Wiliams viktigaste budskap är att man aldrig kommer att bli fullärd, men för att förbättra sin undervisning, ta en sak i taget och låt förändringen ta tid.

Text: Görel Reimer
Bilder: Colourbox