Resurser som stöttar elevernas skrivande – från idé till färdig text
Christian Lundahl – Återkoppling och formativ bedömning
Christian Lundahls timslånga föredrag på SETT i år är beviset. Pedagoger i alla åldrar rusar in i föreläsningssalen för att få de bästa platserna. Redan här finns utrymme för förbättringar och att Lundahl i sin inledning pratar om hur viktigt det är att läraren hela tiden ska vara elev åt sig själv, känns passande.
Christian Lundahl refererar till John Hattie, när han pratar om ett “synliggörande där läraren blir elev, och eleven blir lärare”. Det handlar om att läraren alltid ska vara beredd och benägen att lära sig av sin egen undervisning. Det som händer i klassrummet är det viktigaste, där fokus hamnar på de relationer som formas utifrån formativ bedömning.
Laktosintolerans i förskolan
Ett bra exempel, som Lundahl använder för att visualisera detta, hämtar han från förskolan. När personalen upptäckte hur roligt barnen tyckte att det var att måla på varandra med vattenfärg, gjorde de en övning med kroppsmålning där färgad filmjölk ersatte vattenfärg. Barnen skrek förtvivlat och pedagogerna förstod ingenting. De hade ju tillhandahållit verktygen. När barnen tvättade av sig kom entusiasmen tillbaka när de plaskade i vattnet. Det var alltså vattnets konsistens som var det som barnen tyckte om. Här hade personalen lärt sig något i kommunikationen med barn som inte kan prata och det är detta Hattie menar med att läraren blir elev i undervisningssituationer.
Lära av elever
När elever blir lärare visar forskning på att framgångsrika elever är bra på två saker. För det första vet de när de inte kan och för det andra vet de vad de ska göra när de inte kan. Lundahl lyfter fram de här egenskaperna som något man ska försöka odla hos alla elever. Att vänja eleverna vid att fråga om hjälp, eller be om feedback, men även tillhandahålla många olika resurser som hjälper eleverna att känna av “kan jag det här/ kan jag inte det här”. Med frågan “vad kan jag göra sen för att utvecklas längre” tar eleverna sin kunskap till nästa nivå. Det är viktigt att komma ihåg att de framgångsrika eleverna som Lundahl pratar om har ett optimistiskt perspektiv på sitt eget lärande och de vet att de klarar av sina uppgifter om de följer sina strategier.
Allt detta handlar i grunden om formativ bedömning och alla som hört Christian Lundahl föreläsa vet att han lyfter fram det som en framgångsfaktor om det används på rätt sätt. Hemligheten med att formativ bedömning kan vara effektiv är att “det synliggör effekterna av undervisningsprocessen så att både lärare och elever kan ta vara på dem och göra kloka val inför nästa steg”. Dessutom är det ett sätt att synliggöra mål, öka aktiviteten i klassrummet och förbättra interaktionen elever emellan.
Summativ bedömning är, som kontrast till formativ bedömning, oftast en examination eller slutvärdering och eftersom det inte följs av någon återkoppling är det heller inte lika effektivt för lärande.
Ställa rätt frågor
Ett sätt att skapa aktivitet i klassrummet är att uppmuntra tänkande genom att ställa rätt frågor. Studier visar att de allra flesta frågor som ställs i klassrummet är ordningsfrågor och frågor som testar elevernas minneskunskaper. Mindre än tio procent är frågor som får eleverna att tänka. Lundahl illustrerar skillnaden med två exempel. En fråga som fokuserar elevers minneskunskaper är “hur många ben har en insekt”, men om man istället frågar “varför är fågeln inte en insekt” skapar man en tankeprocess hos eleverna.
Enligt Lundahls beräkning så ställer en lärare i genomsnitt 18000 frågor om året och med den siffran i åtanke tycker han att det kan vara värt för pedagoger att mer aktivt arbeta med sina frågor för att inte fastna i ordnings- och minnesfrågor.
Rätt hjälp
Det är lätt som pedagog att ibland ta för givet att eleverna vet vad de skriver och på så sätt kanske de inte får rätt återkoppling. Att som lärare skriva “bra analys” efter ett långt stycke text räcker inte om eleven inte vet vad en analys är. Om man som lärare istället markerar de meningar som är aktuella och talar om att HÄR har du gjort en bra analys, får eleven istället ett konkret exempel på vad en analys är och kan ta med sig den kunskapen till nästa arbetsuppgift. Det går hand i hand med arbetet att vänja eleverna vid att be om hjälp och feedback.
Text: Tobias Sonestedt
Foto: Sara Arildsson