Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
Vad är nyttan med känslor på arbetsplatsen?
I dag tänkte jag prata lite om känslor på arbetsplatsen. Något som många ledare och medarbetare tampas med dagligen. De flesta som arbetar eller har arbetat i grupp har nog upplevt hur svårt det kan vara när man är medlem i en grupp där det är starka känslor.
Samma sak gäller ledare, vågar jag påstå. Att försöka leda arbetsgrupper som befinner sig i starka känslolägen med ilska och frustration kan ibland upplevas som nära på omöjligt. Å andra sidan kan det upplevas som att en arbetsgrupp som präglas av glädje och humor kan överkomma allt.
Känslor smittar! Vi kan se det på små barn men även känna det själva om vår arbetsplats intas av någon som bär på starka känslor. Ibland påverkar känslorna vår arbetssituation så negativt att vi önskar att vi inte hade dem. Och då kommer såklart frågan, varför har vi dem? Har känslor någon plats i på våra arbeten och kan vi rent av tjäna på att det finns starka känslor?
Känslor innehåller information. Detta gäller såväl mina egna känslor som andras. Att som ledare se en grupps känslor som energi som inte får riktning kan ge en signal om hur denna grupp behöver ledas.
Jag menar nu inte att alla känslor skall levas ut. Det är inte ett möteskaos av känslor som jag efterlyser. Inte heller menar jag att känslorna ska behandlas som universella sanningar i alla lägen. De är personliga och något som individen upplever men de finns där av en anledning och tur är väl det. Har du någons gång försökt leda en grupp där gruppnormen säger att känslor inte är tillåtna? När man möter sådana grupper känns varje entimmas möte som fredagseftermiddagen före semestern. Väldigt lång!
På en gruppnivå beskriver Susan Wheelan fas 2 som en fas av konflikter och motsättningar. Dessa konflikter är en del av gruppens mognad. Att som individer i en grupp kunna förhandla sig fram till godtagbara lösningar på arbetsrelaterade motsättningar skapar tillit. Att kunna lita på att vi kan hantera motsättningar och känslor utan att någon blir kränkt blir en styrka som bygger tillit. Team som på ett tillitsfullt sätt kan hantera känslor och olikhet skapar ett gruppklimat som delas av gruppen. Detta gemensamma gruppklimat vårdas av alla gruppens medlemmar och leder förutom ökad produktivitet till en ökande innovation, ett större och tydligare säkerhetstänkande. Det syns även för kunder och klienter. Detta blir speciellt spännande för en skola. Att få hjälp av en personalgrupp som i sig är en trygg enhet skapar även tillit från föräldrarna och barnen som vi skall hjälpa. Att i en arbetsgrupp kunna erkänna, hantera och dela känslor blir till slut en del av relationsbyggandet med dem utanför gruppen. Våra elever och föräldrar.
Det här ligger även i linje med Hatties rapport Synligt lärande. I denna visa Hattie på de områden som är starka påverkansfaktorer för barnens lärande. I Hatties metastudie är lärarens trovärdighet samt byggandet av relationen mellan lärare och elev två av de 10 största påverkansfaktorerna på elevernas skolresultat.
Sammanfattningsvis kan alltså en grupp med förmåga att hantera sina känslor även bygga relationer till eleverna på starkare sätt.
Tack för mig för denna gång och på återseende.
Staffan Hammar
organsiationspsykolog
Utvecklingsstödsenheten Grundskoleförvaltningen
Malmö stad
Bilder: colourbox.com