Integrering av nya medier i skolan

Hon ska tala om integrering av nya medier i skolan.

Hur ska pedagoger förhålla sig till IT? – ett historiskt perspektiv

Kristina Hansson har funderat över nya medieteknologier i skolan ur ett historiskt perspektiv. Den första propositionen kring IT kom 1984. I den var budskapet att IT skulle bidra till det demokratiska samhället. Skolans roll var att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Skolan skulle ge indikationer på vad samhället skulle använda IT till.

1994 försköts fokus till IT i relation till den samhällsekonomiska tillväxten. Nu skulle skolan anpassas till samhället. Man sa att lärandet sker i samhället och skolan hindrar elevens lärande.

I den senaste propositionen från 2004 säger man att det är tekniken som ska göra skolan bättre. Sen dess är det dött läge i politiken, samtidigt som pedagogerna i skolan börjar ställa krav.

Skolpolitiken och Lgr 11

Inom skolpolitiken finns två perspektiv på IT. Det näringslivspolitiskta perspektivet och det kulturpolitiskta perspektivet. Båda speglas i Lgr 11. Att eleverna ska kunna orientera sig i en föränderlig värld speglar näringslivsperspektivet. Att använda modern teknik inom språk, bild och drama speglar kulturperspektivet.

Om man vidare tittar på Lgr 11 så har man ansträngt sig för att göra målen så lättbegripliga som möjligt. Kristina Hanssons ställer sig då frågan:

”Är vägen öppen för att lärarna ska kunna använda digitala medier för att målen i lgr 11 har gjort att målen är enkla och begripliga. Om så är fallet är vägen öppen för alla lärare att använda digitala medier i skolan?”

Datordeterministisk statlig policy

Att utgå från datorer och teknik när man ska göra en strategi för skolornas medieanvändning är inte hållbar, menar Kristina Hansson. Hon refererar då till Oversold and underused: Computers in the Classrooms av Larry Cuban.

Han har forskat på skolor i Silicon Valley. Han upptäckte där att trots att tekniken fanns var användningen låg på skolorna. Han kom också fram till att man inte kan härleda bristerna utifrån pedagogernas ålder, kön eller erfarenhet.

Nyheter skapar oro

Stephen Ball, forskare, säger att när man för in nya saker i skolan uppstår oro i personalgruppen. Det blir dessutom en tankeväckare. En stor aktivitet sätts igång och ibland väcks underliggande konflikter.

Om man ska våga införa något nytt i skolan ska man därför ha i åtanke att motstånd inte handlar om att vara motvals utan att det handlar om att försöka förstå meningen.  Oavsett vilket förhållningssätt man har uppstår dilemman. De är nödvändiga för att vi ska kunna ta oss från att inte kunna till att kunna. Förändringens kärna finns i de dilemman som uppstår i praktiken när datorn, läsplattan implementeras. Det intressanta är att man då ser att den logik som råder i skolan inte alls stämmer överens på policynivå, menar Kristina Hansson.

Hur man tacklar motstånd i integreringen av nya medier

Om det ska ske förnyelse i skolan ska man vara medveten om att det finns ett glapp mellan det tänkta och det som kommer att bli. Inom professionsforskning har man sett att lärare riskerar att förlora sin status när de bär upp rollen som förändrare.  Om en lärare däremot redan har hög status i en lärargrupp är risken liten.

Kristina Hansson talar om ”status-risk-teorin” som innebär att ta in, ta emot, välkomna någonting och att bjuda motstånd. Hon poängterar att människan bara tar in nya saker om det ger fördelar. Cuban såg att de lärare som valde att ta in nya medier i sin undervisning struntade i de tekniska hinder som fanns, att de just såg mervärdet och därmed kunde bli kreativa i det motstånd som uppstod i form av teknik och brist på teknik.

När jag sitter och lyssnar på Kristina drar jag slutsatsen att det grundläggande när man ska ta in nya medier i skolan borde vara hur man formulerar den pedagogiska ideologin. Att se till att man som lärare faktiskt inser att det finns fördelar för alla med att integrera nya medier i skolan. Men det är viktigt att man också utnyttjar och analyserar det motstånd som finns för att komma fram till kreativa lösningar.

Föreläsningen arrangeras inom ramen för Skiftnyckelen, som handlar om lärande och lärandets möjligheter i relation till nya medier.

Pedagogiska ideologier i relation till nya medier (Hobbs)
1. Ta in medier för att få eleverna att bli kritiska.
2. Praktiskt skapande (kulturpolitiska)
3. Populärkultur som fostran
4. Medier som politiska verktyg (yttrandefrihet)
5. Gör skolan bättre, presterar bättre
6. Eget ämne eller integrerat
7. Media i skolan, en fråga för aktörer utanför skolan

Text: Görel Reimer
Bild: Ina Alm