Är entreprenörsskap en medfödd egenskap?

Detta har senare avfärdats av forskare, som hävdar att entreprenörskap, som så mycket annat, kan stimuleras, tränas och läras. Idag är det närmast en självklar utgångspunkt för entreprenörskap i utbildningssammanhang att det entreprenöriella kan läras.(s 36)

Kan entreprenörsskap läras i skolan?

Vidare  har det diskuterats om entreprenörskap kan läras i skolbänken eller om skolan rent av är ett hinder för entreprenöriellt lärande. Vilka förutsättningar för lärande erbjuder skolan och vilka förutsättningar erbjuds inte? Vad är det för särskild aspekt av lärandet vi vill sätta fingret på när vi talar om ett entreprenöriellt lärande? (s 36)

Lära som entreprenörer lär

I en forskningsöversikt genomförd av Jason Cope (2005) framgår att entreprenörens lärprocesser ofta beskrivs i termer av ”learning by doing”, ”tiral and error”, problemlösning och erfarenhetslärande, vilket kan sammanfattas i ett handlingsorienterat lärande. Ett sådant förhållningssätt, överfört till skolan, kräver öppna frågeställningar, acceptans för olika lösningar och att svar kan nås på olika sätt. (s 37)

PBL Version 3.0

Bager & Nielsen (2008) hävdar att reaktiva lärandeformer försvårar ett entreprenöriellt lärande. Något förenklat handlar reaktiva lärandeformer om att eleven ska läsa, lyssna och komma ihåg, vilket ofta associeras med så kallad ”traditionell undervisning”. Denna lärandeform har allt mer kommit att kompletterats med mera aktiv träning i att formulera, diskutera och analysera.

För att ta ytterligare ett steg krävs dessutom tillskott av mer proaktiva lärandeformer, som handlar om att eleven tänker nytt, initierar och handlar. För att erhålla ”den tredje generationens PBL” eller varför inte EBL (Entreprenöriellt Baserat Lärande) bör således det problembaserade lärandet först och främst innefatta proaktiva lärandeformer. (s 39)

Alla barn är företagssamma – hur kan vi bevara denna företagssamhet i skolan?

Johannsson & Madsen (1997) menar att alla barn är företagssamma, dvs. kreativa, nyfikna, initiativrika och arbetar ständigt med problemlösning. Frågan blir med en sådan utgångspunkt inte främst hur de entreprenöriella kompetenserna kan läras utan hur denna drivkraft kan bevaras och utvecklas. Vilka arbetsformer i skolan utmanar och väcker drivkraften att söka lösningar, och finns det arbetsformer som direkt undertrycker denna lust? (s 41)

Utdrag från
”Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande.”
av
Åsa Falk-Lundberg, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler, Gudrun Svedberg.

//

Charlotte Christoffersen
Kursdeltagare under ht 2012 på en kurs om Entreprenöriellt lärande –
en uppdragsutbildning av Skolverket som hålls av institutionen ”Forskningscentrum Företagsamt Lärande och Entreprenöriell Pedagogik” vid Umeå universitet.

Bild: www.colourbox.com