ASL med Edubuntu på Kryddgårdsskolan

När Ann Falkbo på Kryddgårdsskolan  inför ht13 skulle ta emot nya 1:or ville hon gärna använda ASL som en del i barnens skriv- och läslärande. (Läs mer om ASL här.) Men vad gör man när det inte finns några datorer att tillgå. Genom CPI kom hon i kontakt med Staffan Hessel IKT-utvecklare och stort engagemang för Grön IT.

Genom vidare kontakter fick Ann sex små bärbara datorer som tidigare tillhört gymnasieskolan. Dessa gjordes om till Edubuntudatorer och de är nu skrivverktyg i den etta hon och lärarkollegan Maribel Roig ansvarar för. Läs mer om Edubuntudatorer här.

Upplevelse – dialog – gemensamma texter – egna texter

Det är måndag morgon hos klass 1b. Efter en kort morgonsamling försvinner ena klasshalvan till en annan aktivitet och den andra klasshalvan stannar kvar. Ann och Maribel delar ut pappersutskrifter av de texter barnen skrev på dator förra veckan.

Instruktionen är att de första ska läsa igenom sin text. De elever som behöver stöd vid läsningen får det av lärarna.

Barnens texter handlar om dagen då Malmö Kulturskola besökte skolan. Den dagen fick barnen uppleva olika saker såsom dans, drama, blädderfilm och att göra en film med en smartphone.

Små illustrationer som lässtöd

När barnen har läst sin text ska de rita små bilder som illustrerar varje mening. De små bilderna fungerar som bildstöd när de sedan läser sina texter.

Barnen har fått instruktionen att de ska skriva minst fyra meningar men en del skriver många fler. Några barn tycker uppenbarligen det är praktiskt att hålla reda på hur många meningar de har skrivit genom att skriva en siffra framför varje mening.

Mohamed arbetar koncentrerat med sina illustrationer. Just nu illustrerar han meningen “Vi dansade med Petra”. Då och då stannar han upp och läser meningen med låg röst för sig själv. Samtidigt pekar han på vart och ett av orden. Så ritar han lite till – och läser meningen ännu en gång.

Talet som en bro till textspråket

Vid ett bord diskuterar barnen hur man ritat dans. Det är känns svårt. Hur får man figurerna att se ut som de rör sig? Ann är med och diskuterar. Lärarstödet denna morgon handlar just om samtal och dialog kring texterna och skapandet av de små illustrationerna.

Ann och Maribel berättar att barnen sedan ett-par-tre veckor klarar av att skriva sina texter helt själva. I början dikterade de gemensamma texter på tavlan. Sedan gick de över till att bara formulera den första meningen tillsamman innan barnen fortsatte med texten vid datorerna.

Ambitionen hos Ann och Maribel att barnen nu ska använda sitt eget språk. När jag går runt och jämför texterna ser jag att de är lika men också olika. Likheten beror på den dialog och det stöd barnen ger varandra när de skriver sina texter.

Finmotoriska övningar

Nu börjar barnen bli färdiga med att illustrera sina texter. Då kan barnen välja någon aktivitet från “gula lappen” som var och en har i sin pärm.

Det är i huvudsak aktiviteter som tränar finmotoriken. En utvecklad finmotorik gör det enklare att längre fram forma bokstäver med penna. Innan det är dags för rast hinner Ann med att lyssna på några barn och deras läsläxa
och ge ett nytt läshäfte i läxa.

Tre exemplar och olika publikationer

När barnen har skrivit sina texter på datorn skriver Ann och Maribel ut varje text i tre exemplar:

• ett exemplar hamnar i barnets pärm där man kan följa barnens skrivutveckling,
• ett exemplar följer med barnet hem och
• ett för “kreativ användning”.

Med ”kreativ användning” menar Ann och Maribel att texten monteras i någon form av publikation tillsammans med en större illustration. Ibland blir det väggplanscher i
A3-format, ibland blir det en gemensam
storbok och ibland blir det individuella småböcker.

Färgstarka illustrationer

På väggarna hänger ASL-texter med fantastiska illustrationer med inspiration från från Ole Lunds Kirkegaards bok Gusten Grodslukare. Hela skolan har varit och sett Malmö Stadsteaters teateruppsättning om Gusten Grodslukare. Ann och Maribel berättar att de lägger mycket möda på att barnen ska trycka med färgkritorna och att hela ritpappret ska täckas med färg. Det har gett resultat för illustrationerna är genomgående färgstarka och vackra.

 Textskapande på Edubuntodator

Några av barnen visar mig hur det är att skriva på Edubuntodatorerna. De startar upp snabbt, det krävs inte någon inloggning på plattform och det kommer inga oväntade uppdateringar. De bärbara datorerna kan till och med anslutas till Internet via skolans trådlösa nätverk. Eleverna skriver i ordbehandlingsprogrammet OpenOffice. Textdokumenten lagras på USB-minne som Ann och Maribel tar med till en dator med anslutning till skrivare.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö stad

Läs mer om Edubuntodatorer här.

Den 5 maj 2014 har du möjlighet att lära dig hur enkelt det är att skapa och administrera Edubuntudatorer:
Workshop den 5 maj: Återanvänd gamla datorer för ASL