Illustration: Kristian Ingers

Programmering på Videdalsskolan

Det debatteras flitigt om programmering ska vara en del av skolan i Sverige, och i så fall på vilket sätt. Elever i England och Estland lär sig programmera från tidig ålder och om två år börjar Finlands elever programmera.
Man håller upp två skyltar.
Johan Magnusson, mediepedagog på Videdals- och Risebergaskolan i Malmö.

Johan Magnusson arbetar som mediepedagog på Videdalsskolan och Risebergaskolan. Han lär eleverna att programmera, både under och efter skoltid.

– Barnen tycker att det är roligt att programmera. Elever som i andra fall har svårt att sitta still är ofta väldigt koncentrerade. Dessutom handlar det om att se eleverna som producenter istället för konsumenter, säger Johan och fortsätter:

– Vi rustar eleverna för framtiden. Programmering är en relativ ny form av hantverk som är viktig att lära sig.

Scratch står på whiteboard.
Koordinatsystem.

Konkret

Johan programmerar med barn i åk. 2-9 och ibland även på fritids. De använder sig av gratisprogrammet Scratch. Skapandet i Scratch bygger bland annat på koordinatsystem med x- och y-axlar.

– Yngre barn som ännu inte har börjat lära sig om koordinatsystem förstår ändå direkt. De lär sig på ett nytt sätt och det är oerhört konkret.

Skapar träningsprogram i matematik

Under hösten samverkar Johan med Eva Karlsson. Hon arbetar som förstelärare i matematik på Videdalsskolan. I en årskurs fyra programmerar eleverna ett eget träningsprogram i matematik. Eleverna arbetar i halvklass tillsammans med Johan.  

– Programmet ska träna de fyra räknesätten. För att skapa programmet krävs att eleverna behärskar och förstår de olika räknesätten.

Elever sitter i klassrum med varsin bärbar laptop.
Elever som programmerar.

Videdalsskolan finns datorvagnar och iPads att låna till klassrummet. Dessutom finns en mediesal. Här samsas bland annat datorer och böcker. Rummet är uppdelat i en del för böcker och en för datorer. Dessutom ryms en samlingsplats utan datorer.

Johan arbetar ofta med programmering i mediesalen och tycker att det är bra att växla mellan de olika miljöerna i rummet. Vid början och slutet av lektionerna brukar Johan samla eleverna vid den datorfria samlingsplatsen. Där är det enklare att fånga elevernas uppmärksamhet eftersom inga datorskärmar distraherar. 

Elever hjälper varandra framför datorn.
Elever hjälper elever.

– Jag brukar ha en kort genomgång och gå igenom dagens uppgifter. Eleverna brukar få en eller två mindre uppgifter som jag gärna vill att de ska bli klara med under lektionen. I slutet av lektionerna samlas vi igen och går igenom dem, säger Johan.

Elever hjälper varandra

Eleverna arbetar en och en vid varje dator. Johan uppmuntrar dem att samtala och diskutera lösningar.

– De hjälper varandra. Vi löser ju problem bäst i grupp, säger Johan och fortsätter:

– När vi börjar med programmeringen har eleverna ibland storslagna planer, men vi börjar med det lilla. Sedan får det växa fram efterhand.

Johans skyltar.

Skyltar och fusklappar

För att förklara delar av programskapandet har Johan tillverkat skyltar. På dem återfinns begrepp som används i programmeringen.

– Vad händer i programmet om jag skriver så här i koden? säger Johan och håller upp en av skyltarna.

Han har även tillverkat fusklappar till barnen. På dem står det exakt vad eleven kan skriva i programmeringskoden för att deras figur exempelvis ska röra sig framåt.

Exempel på hur scratch ser ut.
”Fusklappar” som eleverna kan använda sig av.

– Fusklapparna är ett bra stöd. Barnen använder lapparna men försöker att inte titta på dem. Även om några elever bara skriver av lappen så lär de sig ändå något, säger Johan.

Programmering i skolämnen?

I skolans läroplan står det att eleverna ska använda digitala medier, även om det inte uttryckligen står att eleverna ska lära sig att programmera.

Johan menar att väldigt många skolämnen går in i programmering, t.ex. matematik, teknik och svenska. Eleverna lär sig enormt mycket och tränar exempelvis logiskt tänkande och matematik i praktiken.

– Jag har arbetat med programmering med nyanlända barn. Det går att ställa om Scratch till olika språk. Vi har ställt om till barnets hemspråk och många gånger har barnet fått en aha-upplevelse. Det medför dessutom diskussioner kring språket, vad olika saker heter på svenska respektive på hemspråket.

Fler lärare programmera själva

– Min vision är att fler lärare ska börja programmera själva med sina elever. Men vi är inte riktigt där ännu.

Han berättar att som lärare behöver du inte stora bakgrundskunskaper för att börja med Scratch i undervisningen. Det finns många stödfilmer både på Scratch webbplats och på Webbstjärnan.

– Scratch är inte svårt. Jag har skapat en webbplats också med övningar, tips och exempel kring hur vi arbetar med programmering ”Vi programmerar Scratch”. Använd gärna den, säger Johan.

Elev jobbar med scratch och makey makey.
En elev i åk. 9 testar att kombinera en Makey Makey med ett labyrintspel som han har gjort i Scratch.

Skolledning och föräldrar positiva

Skolans ledning är positivt inställd till att eleverna ska programmera.

– Skolan fick en extra lektion i matematik. Skolledningens förslag var att vi skulle lägga den på programmering, säger Johan.

Han berättar också att föräldrarna är väldigt positiva. Några föräldrar har till och med börjat programmera med sina barn hemma, för att barnen är så intresserade. Och många barn vill lära sig att programmera. Förra terminen hade Johan varje dag grupper som programmerade efter skoltid, med mellan 2-10 deltagande barn.

Programmera appar

– Med de yngre barnen jobbar vi med Scratch. Just nu håller jag på att läsa på och lär mig mer för att kunna gå vidare med de äldre eleverna. Elever på högstadiet har t.ex. börjat fråga om de inte kan få programmera appar, avslutar Johan.

Text: Sara Arildsson
Foto: Sara Arildsson & Johan Magnusson

Scratch webbplats
Webbstjärnas webbplats
Johans samlade övningar, tips och exempel för Scratch: Vi programmerar i Scratch.