Sveaskolans gerillaslöjd – hantverk med budskap

– Gerillaslöjd kan ha så många olika budskap. Det kan t.ex. ha en politisk vinkling, det kan förmedla glädje, göra förbipasserande förvånade eller ge en tankeställare, säger Jenny Andersen, slöjdlärare på Sveaskolan och tillägger:

– Det är så brett och det finns så många olika uttryckssätt.

Val 2014

På Sveaskolan har eleverna arbetat ämnesövergripande med Val 2014. De gick igenom olika politiska system och många olika ”-ismer”. Jenny ville ta med arbetet kring ”-ismer” och demokrati in i slöjden. Tillsammans med henne har eleverna fått arbeta med ”Craftivism”, eller ”gerillaslöjd” som det kallas på svenska. Till stöd har hon använt sig av den nyutgivna boken Gerillaslöjd.

Craftivism – Gerillaslöjd

Gerillaslöjd handlar om slöjd med budskap och verken återfinns oftast i offentliga miljöer. Det är hantverk som vill väcka tankar och reaktioner, sända budskap, eller helt enkelt att sprida glädje.

”Craftivism är ett sätt att se på livet där kreativitet förstärker dina åsikter, gör din röst starkare, din medkänsla djupare och din strävan efter rättvisa mer definitiv”, skriver Betsy Greer i boken Gerillaslöjd.

Sjuorna arbetade på skolan  

Jenny undervisar skolans skolans sjunde- och niondeklassare i slöjd.

– Sjuorna delades in i grupper om fyra. För sjuorna var arbetet ett grupparbete och verken skulle återfinnas på skolans område. Eleverna gick själva runt på skolan och bestämde vad de skulle göra och var på skolan. De har också bestämt budskapet själva, säger Jenny.

Eleverna valde även vilka tekniker de skulle använda. De har under arbetets gång t.ex. stickat, färgat tyg, virkat, påtat, gjort pärlplattor och använt sig av korsstygn både i tyg och i stängsel.

Niorna arbetade på offentliga platser

Niorna arbetade med gerillaslöjd som ett projektarbete. De delades också in i grupper om fyra och skrev projektplaner med syfte och metod.

– Jag ville släppa lös niorna i samhället, i det offentliga rummet och för det krävs det tillstånd. Parallellt med skapandet ansökte vi om tillstånd, men vi visste inte om vi skulle få det, säger Jenny.

Eleverna sökte tillstånd hos Gatukontoret, som godkände ansökan. Nästa steg var att söka tillstånd hos Polisen.

– Det var något jag inte har gjort förut, och även jag har lärt mig massor, säger Jenny och fortsätter:

– Vi diskuterade vad det är vi gör och kom in på en hel del juridiska termer. Vad är t.ex. skillnaden mellan en juridisk och fysisk person? Vad krävs det för att få ett tillstånd? Vad gäller för andra tillstånd? Får man spela musik på gatorna som man vill? Är det tillåtet att tigga? Jag hade inte alla svar, utan vi har fått forska vidare tillsammans.

När Jenny meddelade klasserna att de fått tillstånd av Polisen möttes hon av elevernas jubelrop.

Slöjdverken

– Generellt har eleverna i sjuan skapat verk som ska göra folk glada. Niornas hantverk vill i större utsträckning väcka eftertanke och påverka, säger Anna.

Bland sjuornas hantverk återfinns en legogubbe som ska placeras på en skateboardramp och pärlplattor till skolans toalettdörrar. En av grupperna i nian har t.ex. stickat en mössa och snöbollar till en isbjörnsstaty. De vill uppmärksamma den globala uppvärmningen.

– En annan grupp i nian har skapat pärlplattor med texten ”You look great”. Plattorna ska fästas på skyltfönster och vara synliga för människor som går förbi.

Påverka sin omgivning med slöjd

– Gerillaslöjd handlar om att påverka sin omgivning med slöjd. Personligen tror jag på varje individs förmåga att påverka. Som hantverkare ser jag även hur man lyfter det traditionellt kvinnliga hantverket, förnyar det och sätter det i ny kontext. Genom det sker något nytt. Det är jättespännande, säger Jenny.

Hon berättar att hon fått positiva reaktioner från eleverna. Jenny har inte mött många suckar och pustar, utan snarare en iver. Projektet med gerillaslöjd har varit öppet, eleverna har själva styrt processen.

Bedömning och dokumentation

Under fem arbetstillfällen har eleverna arbetat med gerillaslöjdsuppgiften. Jenny bedömer framförallt processen i arbetet. Eleverna har skrivit loggbok efter varje lektion och beskrivit processen, och vad de hade kunnat göra annorlunda. De ska dessutom dokumentera sina verk.

– Det är tillfälliga verk. Efter en månad ansvarar vi att ta ner dem och städa efter oss. Det är viktigt att dokumentera. Hur länge de sitter uppe vet vi inte, kanske raseras några redan efter en dag, säger Jenny.

Den 10 oktober 2014 kommer verken stå färdiga. Skolan har då stadsvandring, både på skolan och på de sex olika platser på Limhamn som verken befinner sig på.

– Min förhoppning att övriga Limhamnsbor också ska vilja se hantverken, säger Jenny.

Det finns en Google Maps-karta som visar var verken är (kan ses ovan, reds.anm.). Dessutom kommer det att finnas en papperskarta att hämta på Limhamnsbiblioteket.

– Det har varit jättekul och jag kommer definitivt att göra det igen. Arbetet rymmer så mycket som berör vad en demokrati faktiskt är, avslutar Jenny leende.

Text: Sara Arildsson
Foto: Jenny Andersen & Sara Arildsson