Idrott som mål och motivation på Malmö idrottsgrundskola

På Malmö idrottsgrundskola idrottar eleverna varje dag. Fokus ligger på den enskilde elevens idrottsprestation, något som både höjer lärandemotivation och måluppfyllelse.

– Min vision är att alla elever ska ha rörelse på schemat varje dag, säger Pernilla Gundersen, grundskollärare i Ma/NO och teknik på Malmö idrottsgrundskola.

För Pernilla är det naturligt att hela tiden ha en koppling till idrotten när hon undervisar i sina ämnen. Närheten och tillgången till olika idrottsanläggningar gör att Pernilla ofta tar med sig hela klassen ut på praktiska och laborativa aktiviteter för att testa teori i praktik. Läser klassen om acceleration eller medelhastighet i matematik står löparbanan redo. Ljud som färdas i vatten, kan visualiseras och förtydligas genom ett besök i simhallen.

Koppling till idrott

Varje vecka labbar Pernilla med sina elever. På plats dokumenterar eleverna alltid genom anteckningar, kamera eller filmar med sina mobiler.

– Mina elever älskar NO då det blir visuellt. Vi har förutsättningar med lokaler för att föra in laborativt och praktiskt arbete i stort sätt i alla teoretiska ämnen, säger hon. Läser vi om tröghetslagarna i fysik går vi till ishallen och kastar oss på isen för att se hur långt vi glider i jämförelse med om vi slänger oss på gräset.

Pernilla menar att det mesta går att koppla till idrotten. Pratar man om kaströrelser eller studsrörelser i fysiken, ja då plockar hon in tennisen och ett tennisracket som verktyg.

– Det finns hela tiden en koppling, i biologi när vi läser om kroppen, näringslära i kemi, idrott och hemkunskap.

Till varje praktisk övning får eleverna alltid en uppgift. Den kan utdelas innan i klassrummet eller så får de den som en happening ute på plats.

– Jag växlar alltid förgivna uppgifter med en happening för att motivera eleverna på bästa sätt.

Pernilla Gundersen, grundskollärare i Ma/NO och teknik på Malmö idrottsgrundskola tillsammans med elever på skolan.

Delta i elevernas träning

Lika ofta som praktiska inslag är en del av Pernillas lektioner, deltar hon även i elevernas träningar. Det skapar i sin tur en relation och en insyn som underlättar för Pernilla när hon planerar arbetsområden.

– Ibland är jag med på simhopps- eller simträningar, berättar hon. Då blir jag en i gänget. Eleverna älskar att se sin lärare dyka från femmans trampolin. Eller som när jag är med och boxas, då höjs ögonbrynen på en del. Pernilla kan väl inte boxas. Genom att delta kan jag också få in moment i mina ämnen. Samtidigt som eleverna tränar simhopp kan vi testa lägesenergi i fysik.

Fokus på idrott

Malmö idrottsgrundskola är en högstadieskola, årskurs 7-9, med fokus på idrott. Skolan huserar i lokaler nära hjärtat av Malmö stads sportcentrum, Stadion. På skolan går 238 elever fördelat på tre klasser i varje årskurs. Skolan är rikstäckande vilket innebär att man som elev kan söka från hela landet. Skolan samarbetar med olika idrottsföreningar som åtar sig att ansvara för elevernas träning i respektive sport.

För att komma in på skolan blir alla sökande elever kallade till en första uttagsgång. Uttagning sker genom respektive idrottsförening. Därefter sker provspelning, möjlighet att skriva ett motivationsbrev eller komma på intervju för att gå vidare.

– För att komma in på skolan krävs inte några höga betyg. Istället tittar man på varje enskild elevs idrottsprestation, oavsett kön, berättar Pernilla. Målet för varje enskild elev är utveckla den egna idrotten men också att höja skolmotivation och betyg.

På skolan kan man utöva många sporter, som t ex ishockey, konståkning, simhopp, simning, fotboll, tennis, och friidrott. Alla elever har idrott med skolans idrottslärare en gång i veckan. Utöver det så tränar de sin egen sport 1½ timme, fyra dagar i veckan. Träningen sker under ansvar och ledning av idrottsföreningarna.

– Det är föreningarnas möjlighet att ansvara för idrotten som avgör antalet platser i varje sport, berättar Pernilla.

Förståelse av ord och begrepp

Pernilla ser det också som grundläggande att tänka språkutvecklande när hon planerar sin undervisning. Hur konkretiserar hon läromedelsstoff så att det blir tillgängligt för alla elever?

– Det är ett högt akademiskt språk i NO-böcker på högstadiet. Oavsett elevens bakgrund är det viktigt att bearbeta texterna med fokus på förståelse av ord och begrepp.

För att nå optimalt resultat arbetar Pernillla ofta i nära samarbete med svenskläraren. Tillsammans bearbetar och pratar de med eleverna om ämnesord och små betydelsebärande ord som bygger ihop meningar. Vad betyder t ex indirekt i en NO-text?

Grundläggande relation

Pernilla undervisar i årskurs 8 men kan namnen på alla elever på skolan. Relationen med eleverna är grundläggande för att nå resultat menar hon. Likväl som att skapa förståelse för tröghetslagar i fysik är det för Pernilla centralt att skapa en harmonisk skön miljö för eleverna att vistas i.

– Man arbetar väldigt nära eleverna, man blir tight med dem. Det är familjär känsla på hela skolan. Det som är gemensamt för alla eleverna här, oavsett sport eller bakgrund, är att de vill vara här. Vi har elever som har hatat skolan tidigare, men som här säger, att även om deras sport inte hade funnits, skulle de ändå vilja gå här, avslutar hon.

Text och foto: Marina Walker