Matematiska förmågor utvecklas genom diskussion och opponering på Malmö Borgaskola

– Matematik handlar ju inte bara om räkning utan också om problemlösning. Att som elev arbeta i matteboken med enklare uppgifter, där man implementerar lösningsmetoden som lärare precis har gått genom, är inte roligt. Det kan man träna på hemma, säger hon.

För att stimulera elevernas logiska förmåga och samarbetsvilja arbetar Svetlana med problemlösningar i grupp. Det är Svetlana som sätter ihop grupperna med tre-fem elever i varje, och hon har en väl genomtänkt tanke bakom varje. Syftet är att gruppen ska utvecklas gemensamt, och tillsammans genom diskussion hitta lösningar och svar.

– I varje grupp finns dock fyra individer, alla med olika förmågor. Var och en i gruppen bidrar med sin förmåga och eleverna lär av varandra, berättar Svetlana.

Matematiska förmågor

– Till grund för arbetet ligger de sju matematiska förmågorna kopplat till ämnet matematik. Det är dem som varje problemlösning ska hjälpa till att utveckla. Det är också dem som eleverna ska ha i åtanke när de diskuterar, fortsätter Svetlana.

Själv fungerar hon som handledare och observatör. Hon finns till hands om gruppen stöter på patrull. Hon ägnar också mycket tid på att lyssna in sina elever utifrån kunskapskrav och matematiska förmågor. Med utgångspunkt i elevernas tankar bygger hon vidare på undervisningen utifrån de behov som samtalen visar. Om eleverna kör fast ställer Svetlana uppföljningsfrågor för att gruppen ska tänka i nya banor och hitta lösningar.

– Det är ju bara att gå till sig själv, för att lära sig något måste man få pröva, betonar hon.

Genomgångar och matematiska termer

Uppgifter till elevernas gruppdiskussioner hämtar Svetlana i första hand från böcker och läromedel.

– Jag hämtar bland annat en del uppgifter från ryska läromedelsböcker och utvecklar dem tillsammans med eleverna, berättar hon.

Svetlana håller också i genomgångar tillsammans med eleverna. Under genomgångarna presenterar hon nya definitioner eller satser, oftast utan en fullständig lösning eller bevis för att eleverna ska aktiveras och lyfta fram egna idéer.

– Det är viktigt att inte köra samma sak hela tiden, då tröttnar eleverna, poängterar Svetlana. Genomgångar är viktiga för förståelse. Man kan inte arbeta med problemlösningar om man inte har grunden för vad det är man ska lösa.

Hon poängterar också vikten av matematiska termer. De är obligatoriska att använda som förklaringsmodeller för eleverna att bli godkända.

– Jag tjatar om matematiska begrepp och att de måste använda dem på korrekt sätt. Eleverna skrattade åt mig de första gångerna men övning ger färdighet. Idag har de inga problem att formulera sig i ord och översätta orden till matematik.

Presentera lösningar och opponera

I början av varje lektion får grupperna varsitt problem. Efter varje lösning ska gruppen presentera hur de har tänkt. Det här görs inför resten av klassen som i sin tur har som uppgift att opponera på sina klasskamrater. Opponeringen ställer krav på gruppen att samarbeta, ställa relevanta frågor och ge synpunkter på sådant som de tycker kan utvecklas.

– Vid redovisningar skriver gruppen sin lösning på tavlan. Därefter får övriga grupper opponera spontant. Det är som krav att de hittar små utvecklingsområden. Det kan t ex vara tecken som har använts fel.

Gott gruppklimat och tid för förståelse

Det är alltid Svetlana som väljer grupper. Svetlana trycker på hur betydelsefullt det är att gruppmedlemmarna kompletterar varandra och att det är råder ett gott gruppklimat. Hela tiden är diskussionen i fokus och Svetlana använder avsevärt mycket tid för att försäkra sig om att eleverna har förstått alla steg.

– Ibland kommer inte grupper på frågor att ställa till sina kamrater. Det kan vara att tiden har varit knapp. Därför är viktigt att avsätta tid så att varje elev hinner begripa lösningarna.

Svetlana ser att gruppdiskussionerna har bidragit till en hög nivå vad gäller elevernas logiska tänkande. Hon upplever också hur eleverna uttrycker glädje över att arbeta med matematik. Grupparbetena har också fallit väl ut på elever som ibland kan ha svårt att hålla ramarna.

– Om lärare vågar pröva metoden, vågar gå ifrån boken och lägga fokus på diskussioner tror jag vi får elever som vågar tänka matematik, säger Svetlana.

Pris för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete

Svetlana tycker att det är fascinerade att se hur intresset för matematik och förmågan att se saker från olika perspektiv växer genom att eleverna får diskutera sig fram. Svetlana är övertygad om att alla kan lära sig matematik och hon vill sudda bort stämpeln på matematik som svårt och något som är ok att säga att man inte kan.

– Det är helt acceptabelt att säga att man inte kan matematik. En kollega och jag diskuterade detta häromdagen, berättar hon. Säger man likadant om läsning? Vem går runt och säger, jag har aldrig kunnat läsa?

Svetlana arbete som stöds av både elever, ledning och kollegor har lett till en utmärkelse från Kungl. Vetenskapsakademien. För några veckor sedan utdelades hon årets lärarpris, Ingvar Lindqvistpriset 2015 för som motiveringen lyder; ”entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett till att elevernas intresse för och kunskap inom matematik har ökat”.

– Jag hoppas att det här är något som eleverna kommer ha med sig för framtida studier och livet. De vet hur man organiserar och hur man löser problem. Kan man det då kvittar det egentligen vilka problem det är. De har verktygen för att hitta lösningar, avslutar hon.

Text och foto: Marina Walker
Foto: Alexei Iantchenko