Ämnesövergripande undervisning genom serier på Dammfriskolan

På Dammfriskolans högstadium har läsning av serier fått ett uppsving. Katarina Svenning, grundskollärare i engelska och tyska, ser serier som en möjlighet att utveckla elevers litteraturintresse. Hennes elever både läser och skriver serier på engelska, med koppling till olika skolämnen, under lektionstid.

– Det finns de som anser att serier inte är kvalitetslitteratur, men de har ofta inte läst serier. Jag anser att många serier kan jämställas med vilken roman som helst, både vad gäller innehåll och språk. Att läsa och tolka serier kan till och med vara svårare eftersom det är ett annat sätt att läsa, säger Katarina.

Katrina Svenning håller upp seriebok.

Serier som litteratur

Katarina använder serier som litteratur på sina lektioner i engelska i årskurs 7 och 9. Genom samarbete med kollegor som undervisar i engelska, svenska, bild och biologi har arbetet fått ämnesövergripande karaktär. Än så länge är det bara elever på högstadiet som har fått stifta bekantskap med seriearbete. Katarina ser dock utvecklingsmöjligheter med att använda serier som kunskapsbank, och vill att det ska vara något som man arbetar med redan i förskoleklass.

– Vi har haft seriemöten på skolan och kollegor är peppade på att använda sig av det, berättar hon.

Klassuppsättningar

Till varje årskurs har skolan köpt in klassuppsättningar av serier. Årskurs 8 har läst The Walking Dead på svenska. Katarinas klass, en årskurs 9, har tagit sig an klassiska sagofigurer i modern tappning på engelska genom seriealbumet Fables – Legends In Exile. I årskurs 7 har eleverna arbetat med droger genom serier för att möta kunskapskraven i både engelska och biologi. De har skrivit och illustrerat egna serier på engelska utifrån vad de har fått ta del av på Katarinas och biologilärarens lektioner.

– Eleverna behövde stoff till sina serier och det fick de på biologilektionerna. Jag tror på att jobba i stora ämnesövergripande projekt. Det ökar möjligheterna att få bedömningsunderlag i flera ämnen utan att eleverna behöver göra dubbla uppgifter, säger Katarina.

– Genom att arbeta från samma utgångspunkt blir helheten verklig för eleverna och gynnar deras lärande. De får olika infallsvinklar från olika lärare kring ett och samma ämnesområde, fortsätter hon.

Bubblor och förklaringsrutor

Katarina poängterar hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande och genrepedagogiskt i alla ämnen. Det är viktigt att förstå hur en serie är uppbyggd med bild och text i samarbete. En central ingrediens är bubblor med text. Pratbubbla, tankebubbla och skrikbubbla har olika utseende och förmedlar olika saker. Dessutom finns det förklaringsrutor som förtydligar sekvenser i berättelsen. Bubblorna, rutorna och betydelsen av bilder har Katarina och eleverna gått igenom noggrant genom att prata om dem och titta på varianter i olika serier.

– Vi har också tittat på filmer som handlar om personer som arbetar som serietecknare, pratat seriehistorik och diskuterat informellt och formellt språk, berättar hon.

Deckarhistoria i fiktiv värld

Fables – Legends in Exile som årskurs 9 har bearbetat, är en deckarhistoria där klassiska sagofigurer är utkastade från sin värld och lever i New York, i vad de ser som en fiktiv värld. Historien är full av symbolik och det i sig har varit underlag för diskussioner. Eleverna har läst under lektionstid. Efter varje lästillfälle har eleverna fått diskutera innehållet med hjälp av stödfrågor, allt på engelska.

– Det är viktigt att det finns en pedagog med under läsningen för att kunna diskutera eventuella frågetecken, poängterar Katarina.

Budskap och sammanhang

Under läsningen har eleverna fått uppdrag att identifiera genre och karaktärer samt skriva och rita egna serier. Serierna skulle bygga på en sagokaraktär och bestå av åtta rutor. Berättelsen skulle tydligt framträda i bubblorna, ha få förklaringsrutor samt förmedla någon form av budskap och sammanhang.

– Eleverna skulle också bestämma genre på sin berättelse. Inför uppgiften pratade vi om hur vi kommunicerar och att det inte finns några förklaringsrutor i verkligheten, berättar Katarina.

Elevernas serier i årskurs 7 innehåller sex rutor och handlar om någon som kommer i kontakt med droger för första gången eller någon som vill sluta. Innan eleverna fick sätta igång att arbeta med sina serier skulle de skriva bakgrundshistorier (noveller), lämna in skiss och bygga karaktärer som Katarina gav feedback på.

Egna serier

– Karaktärerna arbetade eleverna med utifrån stödfrågor som stöttade dem i att känna in sig i en karaktär. Novellerna och karaktärsbeskrivningarna sammanfattade varje elev genom text och bild i varsin serie, säger hon.

Enligt Katarina har elevernas förmåga att sammanfatta och uttrycka sig kort, koncist och tydligt utvecklats. Katarina ser hur läsintresse och arbetsro har ökat i båda klasserna hon undervisar.

– Under elevernas lästillfällen har det varit fullt fokus på läsningen. Genom vårt seriearbete har flera elever fått fart på sitt läsande, både vad gäller intresse och ro. För en del elever kan det vara lättare att ta sig an en bok genom att se både bild och text, avslutar Katarina.

Text och foto: Marina Walker