Barnen på Sockerbruksgårdens förskola upplever äventyr under havsytan

Barns hundra språk är grunden till en installation på Förskoleförvaltningen i Malmö. Installationen skickar dess besökare, som framförallt är barn, rakt ned under vattenytan. En av barngrupperna på Sockerbruksgårdens förskola har upplevt installationen. Under havsytan fick barnen möjlighet att bland annat lyssna, lukta, känna, röra sig och berätta.

– Vi älskar äventyr, inleder Lotta Christiansson och Krisztina Szekely, förskollärare på Sockerbruksgårdens förskola.

Krisztina och Lotta arbetar med en barngrupp som består av 15 barn i 4-års åldern. Nyligen besökte de tillsammans med barnen en installation, skapad av Nina Waldeborn och Susanna Maier, IKT-pedagogerFörskoleförvaltningen i Malmö. Tanken med installationen är att visa pedagoger hur man kan arbeta med teknik och material. Ingången är barns hundra språk. Genom installationen fick barnen uppleva med hela kroppen; lukt, känsel, syn, hörsel, rörelse och så vidare. Barnen var också medskapare. 

Sinnesrum

– Vi kallar installationen för ett sinnesrum. Med alla sinnen fick barnen fick möjlighet att uppleva hur det kan kännas att vara under havet, säger Lotta.

Krisztina berättar att de delade in barnen i grupper, fem barn åt gången fick ge sig hän åt äventyret.

– Det började med att vi åkte buss. Barnen tycker om att åka buss, de tycker att det är spännande, säger Krisztina.

På Förskoleförvaltningen möttes de av Nina Waldeborn. Innan hon släppte in dem i rummet med installationen frågade hon barnen hur det känns att gå i vatten. Men utan att Nina förklarade allt för mycket fick barnen gå in i sinnesrummet.

Under ytan

– Barnen fick själva upptäcka installationen. Hela rummet befann sig under havsytan, golvet var havsbotten. När barnen kom in rörde de sig långsamt, som om de var i vatten, säger Krisztina.

– De levde sig verkligen in och lyssnade, tittade, frågade och kände. Barnen gick omkring på havsbotten och runt omkring dem simmade det fiskar, säger Lotta och Krisztina.

När barnen minst anade det svepte en hammarhaj förbi ovanför deras huvuden. Krisztina och Lotta berättar att barnen till en början var väldigt försiktiga i det fantasieggande rummet. Men försiktigheten släppte snabbt och snart tog de för sig. I mitten av rummet fanns en stor manet som barnen inte fick röra, då hade de bränt sig. På havsbotten låg en stor mjuk delfin som de kramades med. Dessutom kunde barnen gå runt och håva i havet.

Ipad ligger på hög av låtsassjöbotten.

Lukt och ljud

I rummet projicerades undervattensfilmer från YouTube. Filmerna hade musik och ljudkompositioner som skapade undervattensstämning.

– Alla ljud gav upplevelsen en extra dimension. I rummet fanns iPads med hörlurar utplacerade, med olika typer av ljud från havet. Det fanns även en stor snäcka som barnen lyssnade i, säger Lotta.

Sjöhäst simmar.– Det fanns stenar, drivved, båtvrak och tång som luktade. Dessutom berättade Nina en saga om Poseidon och barnen fick hjälpa till att berätta. Hon fångade verkligen barnen, de levde sig in i rummet, säger Lotta och Krisztina.

Innan barnen lämnade sinnesrummet hann de även med havsdans. Alla var med, både vuxna och barn.

Skapa sinnesrum på förskolan?

Krisztina och Lotta berättar att de ser äventyret under havsytan som fortbildning.

– Det var väldigt inspirerande att se hur de hade blandat IKT i rummet. Upplevelsen väcker tankar kring hur vi kan skapa sinnesrum på förskolan. Det var kul att vi blev inbjudna, säger Lotta.

På förskolan har de hängt upp bilder från äventyret, som är uppsatta på väggen i barnens höjd. Barnen har själva valt ut bilderna.

– När föräldrarna kom och hämtade barnen efter äventyret berättade barnen, med stor inlevelse och lycka, att de hade varit i havet, säger Krisztina.

Text och foto på Krisztina och Lotta: Sara Arildsson
Foton installation: Nina Waldeborn