Att läsa skönlitteratur med matteögon

Genom att lösa matematikuppgifter kopplat till innehåll i skönlitteratur, utvecklar deras elever förståelse för matematiska ord och begrepp, matematik i vardagen samt reflektions- och kommunikationsförmåga.

– Våra elever behöver befästa kunskaper i det svenska språket inom alla områden. Med det som grund och eftersom vi undervisar varandras klasser, är det självklart för oss att arbeta ämnesövergripande, säger Lena och Carmen.

Lena och Carmen undervisar i svenska som andraspråk respektive matematik på språkintroduktionsprogrammet på Byggymnasiet. De är också mentorer för varsin klass. Lena och Carmen ser det kollegiala lärandet, där ämnen och lärarkompetenser integreras, som en naturlig och nödvändig bas i läraryrket.

– Vi sporrar varandra utifrån våra kompetenser och vi bollar ständigt idéer med varandra, säger de.

Ämnesövergripande och språkutvecklande

Lena och Carmens samarbete kom igång rejält i höstas. En av klasserna visade stort intresse för matematik men fattades ord och begrepp för att kommunicera kring ämnet.

– Vi vill att eleverna befäster förståelse för att ord och begrepp i matematik inte bara handlar om att matematik, utan också om att förstå språket i olika kontext. För att kunna samtala om matematik behöver de ämnesorden, säger Carmen.

– För oss som lärare är det centralt att kontinuerligt utvärdera och tänka nytt för att möta varje elevs behov. Vi måste arbeta språkutvecklande. Det är guld värt att få in ämnesbegrepp i olika ämnen genom ett och samma arbete, fortsätter Lena.

Läsa med matteögon

Eleverna arbetar med en skönlitterär bok i taget. Läsningen sker både i helklass genom högläsning, i läsgrupper och i par där frågor kring texten bearbetar olika lässtrategier. När intervjun görs har eleverna precis avslutat en lättläst version av Arkan Asaads ”Stjärnlösa nätter”.

– Varje läsgrupp har därefter haft som uppdrag att lösa fyra matematikuppgifter baserade på bokens innehåll. Varje uppgift har namn efter vad uppgiften handlar om. Genom att t ex namnge uppgifterna Lön, Lån och Tåg har vi fått till diskussioner kring vokalernas uttal och användande, berättar pedagogerna.

Enligt Carmen och Lena har läsning och matematisk bearbetning av boken stärkt elevernas förmåga att använda strategier, våga ställa frågor och använda språket för att komma fram till en gemensam lösning. Den första uppgiften, kopplad till handlingen i ”Stjärnlösa nätter”, går under namnet Bagdad. Utifrån den har eleverna planerat en bilresa till Irak där begrepp som kvitto, växla pengar och omvandla enheter har stått i fokus.

– Hur lång tid tar det att ta sig dit och hur mycket bensinförbrukning krävs, är några frågor som eleverna haft som utgångspunkt för sina problemlösningar, berättar Lena.

Uppgifter generar begrepp

Inom uppgiften Tåg (bokens huvudperson åker tåg från Stockholm till Västerås flera gånger i veckan) har eleverna arbetat med att ta reda på avstånd, söka lämpliga avgångar och lära sig hur en tidtabell fungerar. Uppgiften Lån bidrog till förståelse för begrepp som banklån, ränta och amortering men skapade många och högljudda diskussioner om huruvida det är att ok att låna pengar och vad som är skäligt.

– Genom att diskutera huvudpersonens livssituation har vi också fått in begrepp som nettolön och bruttolön. Eleverna har diskuterat hur mycket det är rimligt att få i lön, samt betala i skatt och vad det kostar att flytta hemifrån, berättar Carmen.

Arbetet mellan läsning och matematikuppgifter har Carmen och Lena lagt upp som en form av Learning Studies. I grupp funderar och diskuterar eleverna över var de upplever matematik i vardagen. Diskussionerna spelas in och ljudfilerna skickas till Carmen och Lena.

– Det är ett sätt för oss att ta del av elevernas tankar och förkunskaper. Första gången de gjorde det här fick vi lyssna flera gånger för det var verkligen vilda diskussioner, berättar Carmen.

Redovisning

Pedagogerna berättar att varje grupp har varit ansvarig för att dela med sig och redovisa lösningar utifrån en uppgift. Redovisningen genomfördes muntligt med stöd av drivepresentationer som delades med de andra grupperna.

– Under redovisningarna fick eleverna förklara hur de har tänkt, diskutera olikheter i sina lösningar och ge feedback. Det var en avancerad men relevant och autentisk kommunikationsuppgift som sporrade eleverna att våga använda språket, berättar de.

Inför nästa bok står som utvecklingspunkt att ytterligare utveckla arbetet med att befästa ord och begrepp kopplat till matematiken.

– Eleverna är verkligen motiverade. De ser matematik överallt. Och för mig som lärare är det en vinst. Jag tänker plötsligt matematiska begrepp ihop med grammatiska strukturer, säger Carmen

– Och jag läser numera böcker med matteögon, avslutar Lena.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Lena Persson