Barnens hälsa i ett helhetsperspektiv på Bäckagårds förskola

– Det handlar om bredare tankar än så, säger Katarzyna Komorniczak, pedagog på förskolan, med betoning på att vägen till hälsa och välmående handlar om många faktorer.

Katarzyna som i grunden har en grundskollärarutbildning i idrott och hälsa från Polen, arbetar på Smultronet, en av förskolans fem avdelningar, tillsammans med Therese Ohlsson, barnskötare, Claudio Hult, förskollärare och 21 barn i åldern 3-5 år. För henne är hälsa och välmående något som är sprunget ur trygghet, och vuxenvärlden ansvarar för att skapa och bibehålla den tryggheten.

– När barn är trygga så trivs de, vilket är grundläggande för att må bra. Det är vårt ansvar som vuxna pedagoger att kontinuerligt ge dem den tryggheten och visa vägen för hur en gör för att må bra. Och personalen trivs ihop, förskolans stabila arbetslag avspeglar sig på barnen, säger hon.

TAKK och musik

Vägarna till välbefinnande är enligt Katarzyna många och olika barn har olika behov. Hon betonar vikten av en öppen och lärande miljö (ute som inne), aktiviteter som inspirerar och stimulerar rörelse, träning av motorik, samt främjar barns nyfikenhet, kreativitet och lust att lära sig nya saker.

– Aktiviteter med barnen ska ge dem en bild av vad det innebär att må bra. Oavsett om barnen leker, spelar musik eller målar, har gymnastik eller disco, säger Katarzyna.

På förskolan används TAKK som hjälpmedel i kommunikationen. Det stimulerar barnen att använda sitt kroppspråk samt samarbete dem emellan. Katarzyna berättar att barnen ofta leker och sjunger med hjälp av olika tecken. Hon ser att musik hjälper känslor att komma ut och stärker lärandet inom flera områden, i den spontana leken så som i organiserade aktiviteter och förskolans gemensamma storsamlingar.

– Musik kan omedvetet främja hälsa och välmående. Genom att aktivt välja musik som redskap är allt är möjligt. Vi målar ofta till musik och sjunger med barnen på olika språk. Något som stimulerar rytm och melodi men också språkutvecklingen vad gäller språkljud t ex, säger hon.

Rörelse och vila

Katarzyna tycker att det är viktigt att skapa en bra balans mellan rörelse och lugn på förskolan. För de yngre barnen sker det naturligt genom vilan. För de äldre barnen betonar Katarzyna vikten av ett medvetet tänk och ställer sig själv frågan;

– Hur hittar vi en balans? De äldre barnen behöver också varva ner.

På Smultronet sker det ofta under högläsningsstunder. Katarzyna och hennes kollegor läser lika ofta spontant som planerat.  Bokvalen utgår från barnens önskemål och förskolans värdgrundsarbete. En gång i veckan sker kontinuerliga hjärtestunder i mindre grupper med fokus på barnens behov av att uttrycka känslor.

– Här får vi in samtal om teoretiska begrepp kring kroppen. Vi har pratat om skillnaden mellan ett riktigt hjärta kontra ett ritat hjärta och testat på att känna på pulsen. Barnen har haft många frågor kring varför hjärtat slår snabbare när de springer och har fått testa sig själva genom att göra det.

Utevistelse och gympa

Barnen på Bäckagårds förskola har utevistelse varje dag oavsett väder. Utevistelsen går som en röd tråd genom förskolans övergripande temaarbete, ”Barns relation till en plats”, som ett led i förskolans utvecklingsområde. Katarzyna lyfter naturen runt omkring som språngbräda för barnen att utmana sig själva och träna samarbete i temat och i leken. Varje vecka gympar barnen till mini Friskis och Svettis, där barnen ofta turas om att själva får vara gymnastikledare.

– De hittar ofta på egna rörelser när det är deras tur att leda Som vuxen är det ens ansvar att känna av när det är dags att bryta. Vi tvingar ingen att röra sig, det ska ske genom lust. Det är ibland en process, ibland behöver barn få lova att bara vara med och titta på innan de deltar själva.

– Vi utnyttjar omgivningen mycket. Vi är lyckosamma som har hela Gyllins trädgård runtomkring oss och Bäckagårdsskolans sporthall i nära anslutning.

Måltiden

Som ett led i förskolans hälsofrämjande perspektiv är måltiden en betydelsefull aktivitet, berättar Katarzyna. Maten serveras alltid från bordet så att barnen får lägga upp på tallriken själva, klämma och känna på konsistens, träna finmotorik och ta upp lagom, dela och använda bestick.

– Det här stimulerar barnens rätt till inflytande och möjlighet att påverka sin situation. Måltiden ger möjligheter till ögonkontakt och samtal med barnen. Oavsett aktivitet under förmiddagen så möts barn och vuxna vid måltiden. Språkutveckling sker när de får återberätta förmiddagen. Det skapar bra stämning och lyfter tryggheten, säger Katarzyna.

Text och foto: Marina Walker
Bilder: Colourbox