Lekfullhet och struktur för stärkt modersmål

När Susan var tolv år flyttade hon med sin familj från USA till Kenya. Det var en upplevelse som vände upp och ner på hennes identitet och världsuppfattning. På gatorna satt jämnåriga och tiggde medan hon hade eget rum och tjänstefolk.

– Det här är erfarenheter som jag har tagit med mig in i undervisningen. Jag tänker hela tiden på vilka det är som kommer till mig, och vilka erfarenheter de har som ger dem möjlighet att växa och utvecklas, säger hon.

Det engelska språket

Identitet och god självkänsla är viktiga nyckelord för Susan när hon planerar sin undervisning för cirka 65 elever i årskurs F-9, från sammanlagt nio skolor. Elevernas gemensamma nämnare är det engelska språket.

– Engelska språket är ett av vår tids Lingua franca, men för en del av mina elever kan det ibland skapa förvirring. Rent verbalt kan de mer än sina kamrater i skolan, ibland också mer än läraren. För en del elever har engelska varit deras skolspråk, samtidigt som de har ett tredje eller till och med ett fjärde språk hemma. Det skapar en komplexitet.

Sammanhang och samarbete

För Susan är det viktigt att skapa sammanhang i undervisningen och kontinuerligt stärka betydelsen av elevernas modersmål. Samtidigt säger hon att 80 minuters undervisning i veckan inte räcker.

– Jag samarbetar gärna med kollegor som undervisar eleverna i engelska som främmande språk, för att på bästa sätt utmana eleverna och stärka dem i deras insikt om styrkor och utvecklingsområden. Vi tror ofta att vi skapar lika förutsättningar för alla, men det som ger möjlighet för en kanske inte funkar för den andre. Det gäller att hitta verktyg som passar var och en.

Susan uppmuntrar elever att titta på språk som kommunikation och inte bara som skolämne. Det underlättar för att hitta det lekfulla i språket, liksom möjligheten att vara kreativ. Susan berättar att hon ofta använder bilder, ibland kopplade till ordspråk, för att få igång samtal om betydelsen av ord och begrepp, eller för att befästa nya.

– Jag brukar be eleverna att skriva ner allt som de  tänker på när de ser bilden. För äldre elever utgår alltid uppgiften från en frågeställning.

Struktur och kontext

Hon är noga med att betona att kreativitet inte utesluter struktur. Susan arbetar gärna med grammatik. Att benämna språkregler vid namn är inte det primära men hon vill att eleverna utvecklar förståelse för att språk bygger på strukturer.

– Grammatik skapar struktur i språket oavsett vad vi kallar det för. Förstår eleverna strukturen kan de lättare utveckla variationer, säger hon.

Hon framhåller också betydelsen av att hela tiden arbeta med kontext och att se språket som en helhet. Varje termin arbetar eleverna utifrån ett tema kopplat till modersmålets centrala innehåll och elevernas intresse. Med hjälp av autentiska texter eller filmer bearbetar hon och eleverna temat genom att samtala om texten eller filmens innehåll och budskap.

– Att använda språket utifrån ett sammanhang ger eleverna möjlighet att växa, intellektuellt som språkligt. Pratar vi språkregler gör vi det kopplat till en kontext. Till varje text som eleverna läser eller film som de tittar på, får de även en skrivuppgift. Skrivning, läsning och samtal går hand i hand och förstärker varandra.

Våga pröva

Susan menar att bearbetning av en text eller film automatiskt öppnar dörrar för att prata om och arbeta med grammatik. Hon uppmanar eleverna att leta verb och göra något av dem, skriftligt som muntligt. Uppgifter ska vara “lite för svåra” men anpassade efter varje elevs individuella förmåga.

– Vi ska aldrig beröva eleverna chansen att utvecklas. De ska också veta att det är okej att pröva och göra fel. Utmaningen handlar ofta om att se allas förmågor och få dem att flyga som individer.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

För er som vill veta mer så föreläser Susan om sitt arbete på studiedagen den 27 september.