Samtal som utvecklar

– I de lägre åldrarna har vi textsamtal kring bilderböcker. Läraren och jag läser samma bok och har liknande textsamtal. I arbetet med förskoleklassen kommer halva klassen till skolbiblioteket, resten är kvar i klassrummet med läraren, säger Fredrik Lindskoug, skolbibliotekarie på Sofielundsskolan.

Textsamtalet börjar med att barnen får gissa bokens innehåll utifrån framsidan. Sedan läser Fredrik. Han stannar till då och då, låter barnen titta på bilderna och pratar om innehållet. Efter att texten är läst fortsätter samtalet.

– Det händer något före, under och efter läsningen, säger Fredrik och fortsätter:

– Några av de yngre eleverna gillar inte alls att vi pratar så mycket, de vill lyssna på boken utan avbrott. Men så fort jag ställer en fråga är det jättemånga som vill svara.

Olika åldersgrupper

Fredrik planerar vilka böcker som ska läsas och gör ett schema. Han har textsamtal med tio klasser. Eleverna går i förskoleklass, ettan, femman, sexan och förberedelseklass (åk. 4-9). I femman och sexan kommer eleverna i mindre grupper till biblioteket.

– Vi måste arbeta språkutvecklande. Det är inte alltid lätt att göra i helklass. Att dela in klassen i mindre delar kan underlätta arbetet, där kan jag gå in.

Fredrik ser hur elever som har haft textsamtal börjar låna mer på biblioteket. När eleverna förstår böckerna blir det roligare att läsa.

– I våras läste vi boken ”Tidstvillingarna” med sexorna. Den kommer även sexorna i år att ha textsamtal kring. Varje träff läser vi ungefär 20 sidor, säger Fredrik.

Förberedelseklass

En gång i veckan arbetar eleverna i förberedelseklassen tillsammans med Fredrik i biblioteket. Förberedelseklassen är ingen permanent klass. Eleverna går både i förberedelseklass och i en vanlig klass, efter hand slussas de ut till de vanliga klasserna. Till Fredrik kommer 12-15 elever som går i åk. 4-9.

– Vi börjar med att titta på framsidan på en utvald bok. De elever som inte har så mycket svenska ännu får formulera meningar kring vad de ser. Sedan läser vi den, säger Fredrik.

Under följande vecka arbetar eleverna vidare med boken tillsammans med läraren. De går bland annat igenom svåra ord. När de ses i biblioteket veckan därpå ska eleverna kunna redovisa, på svenska, vad boken handlar om. Och en vecka senare påbörjas en ny bok och arbetet fortsätter.

– Jag gick Läslyftet i fjol, och det är en övning vi har lånat därifrån, berättar Fredrik.

Han har tagit med sig många idéer från Läslyftet, som han använder med eleverna. Fredrik berättar att eleverna exempelvis skriver läsloggar. Loggarna innehåller bland annat tankar kring vad de har läst. Det ger eleverna en möjlighet att reflektera över läsningen.

Språkutveckling

En majoritet av eleverna på Sofielundsskolan har ett annat språk än svenska som modersmål, ungefär 20 procent av eleverna räknas som nyanlända.

– Bokprat räcker inte. Textsamtal är en nödvändig typ av språkutvecklande aktivitet för elever som inte har svenska som förstaspråk, men alla elever gynnas av det, säger Fredrik och fortsätter:

– Textsamtal möjliggör hög elevaktivitet – de får formulera egna tankar och ståndpunkter och får tillgång till varandras.

Långsiktig utveckling

Fredrik menar att det är viktigt att ställa öppna frågor, och att ha högt i tak. Eleverna ska känna sig bekväma med att säga vad de tänker. Det centrala är den långsiktiga utvecklingen.

– Jag tror verkligen på att jobba språkutvecklande i allt. I alla ämnen och i skolbiblioteket, säger Fredrik.

Text och foto: Sara Arildsson