Tillgängligt lärande för alla

– Med IKT-anpassningar, specifikt anpassat efter varje elevs individuella behov kan en synskadad elevs måluppfyllelse och lust att lära öka, säger Henrik Hahne.

När Henrik Hahne fick en tjänst som elevassistent inom Malmö stad var hans kunskap om vad det innebär att vara synskadad närmast obefintlig. Mötet med synskadade elever väckte många tankar om vardagen i skolan. Han upplevde att deras möjligheter att följa med i ämnen som matematik, bild och slöjd var begränsade och assistentens roll handlade ofta om att göra saker som en synskadad elev mycket väl skulle kunna göra själv.

– Mitt mål från dag ett var att hitta lösningar för synskadade elever att kunna arbeta självständigt mer eller mindre i alla ämnen, känna lust till skolarbetet och uppnå måluppfyllelse utan att bli pysad (Undantagsbestämmelsen) i bedömningen, berättar Henrik.

Allt i datorn

Lösningen fanns i datorn, upphandlad och klar. I Smart Notebook, ett program som går att koppla till en smartboard, finns resurser och verktyg för olika årskurser, kopplat till olika ämnen.

– Här finns allt som behövs för att arbeta med matematiska uppgifter. Geometriska figurer, Venndiagram, gradskivor som går att rotera, mätinstrument och bilder med föremål sett från olika håll. Dessutom går det att utöka sidan, arbetsytan är inte fast vilket underlättar för elever att arbeta i stor skala, säger Henrik.

I slöjd och bildämnet kan elever vässa sina förmågor och arbeta med centralt innehåll och kunskapskrav helt digitalt, menar Henrik. För att det ska ske behövs ett gott samarbete mellan assistent och respektive lärare samt elevers delaktighet. 

– I datorprogrammet Sketch up kan elever till exempel arbeta med ämnets centrala innehåll och samtidigt uppfylla kunskapskraven. Det gäller bara att tänka förbi traditionella uppgifter, säger han och menar att digitala dimensioner, mätningar och former i 3D möter kraven likväl som en bild på ett papper eller ett fysiskt föremål.

Individuella anpassningar

Som förstärkning vid användandet av båda programmen kan en elev använda en ritplatta. Henrik beskriver den som en datormus i pennformat. Genom att rita på plattan som är kopplad till datorn underlättar det för elever att arbeta självständigt med olika uppgifter.

– Men det krävs mycket, både av assistenter och av elever. Det handlar om att lära sig program och att testa fram olika lösningar, säger Henrik.

Henrik betonar att alla anpassningar bör styras av varje elevs individuella behov beroende på graden av synskada. Vilka moment kan elever göra själv och var behövs en assistent i fysisk form? Han tycker att elevassistentens roll behöver uppmuntras men också ses över. Vad är det för funktion hen ska fylla? Är rätt person med rätt kompetens på rätt plats för rätt elev?

– Det är lätt att bli beroende av en assistent, det hindrar elevers utveckling och stärker funktionsnedsättningen i negativ bemärkelse. Att ge elever fel typ av assistans är att göra dem en björntjänst, menar Henrik.

Digitala lösningar

Det viktigaste för Henrik när han tänker digitala lösningar är inte vilka verktyg som används utan att de som används ger elever möjlighet att arbeta självständigt och utveckla de förmågor som krävs enligt läroplanen. 

– Det som är bra för synskadade elever är bra för alla elever. Ofta när det pratas om digitala verktyg pratas det om iPads. För en synskadad elev fungerar det inte alltid. Då gäller det att hitta andra vägar, säger Henrik.

Text och foto: Marina Walker