Elevernas råd för programmering och elektronik

På skolan är många av högstadiets elever sedan flera år tillbaka aktiva i olika råd. Sammanlagt är det åtta råd som träffas en gång i månaden för att ge röst åt elevernas tankar vad gäller bland annat elev, kultur, bibliotek- och miljöfrågor. Sedan höstterminen 2016 finns också ett formellt MIK-råd.

– Rådet har helt uppstått utifrån elevernas intresse och påtryckningar. Eleverna har flera tillfällen uppvaktat skolledningen och propsat på ett råd som har en officiell plats i skolans organisation och tar tillvara på deras intresse, berättar Henric.

Elevernas råd

Undergroundrörelsen drog igång redan för ett år sedan när Henric under en rast visade några elever hur de med hjälp av Arduinokort kan förstå programmering.

– En gnista tändes. Eleverna blev oerhört entusiastiska. De ville lära sig mer om programmering och kläckte idén om ett råd, säger Henric.

Tillsammans med kollegan Jens Kulander, IT-pedagog, är Henric ansvarig för rådet. Båda två betonar dock att det är elevernas råd.

– Eleverna ÄR rådet. De ansvarar för att mötena blir av, att dagordning och mötesprotokoll skrivs och efterlevs, de kommunicerar, delar med sig och sprider idéer. Vi finns med som support och handledning gällande praktiska frågor, säger de.

Elevdelaktighet

Henric och Jens ser att rådet fyller en viktig funktion för att stötta eleverna i delaktighet samt hur deras förmåga att organisera och förhandla utvecklas.

– Det här är framtidens blivande ingenjörer, säger Henric. Genom rådet blir framtiden mer konkret och eleverna får utlopp för sin kreativitet.

– Eleverna övar också på problemlösning och de får status för sitt kunnande. De tänker nog inte på det själva men de ses som experter bland kompisarna, säger Jens.

Inom rådet har eleverna grupperat sig i olika kommittéer. Bland annat har en jämställdhetskommitté bildats som en formell och strategisk ansträngning för att få en jämnare könsfördelning.

– Från början var det bara killar i gruppen. För eleverna är det viktigt att inte bekräfta myten om att det bara är killar som gillar programmering, säger Henric.

Nätverkslaboratorium

När Pedagog Malmö besöker månadens rådsmöte har några elever, i sitt uppdrag som ambassadörer för Chromebooks, precis varit på Pedagogisk Inspiration Malmö för utbildning i felsökning. Under mötet berättar en elev i årskurs 7 om hur han redan har dragit nytta av kunskaperna för att hjälpa kamrater under dagens lektioner. Jens tar tillfället i akt för att berätta om nätverkslaboratoriet som han och eleverna har förhandlat sig fram till att få.

– Rummet ger eleverna en plats för att i lugn och ro odla sina intressen, arbeta med olika nätverksövningar och konstruera elektroniska projekt.  

Externa mentorer

När eleverna går med i ett råd förbinder de sig för att vara med under ett läsår. Vill någon byta råd är det förhandling med en mentor som gäller.

– Eleverna får inte bara byta hur som helst, de måste arbeta lite för att få gå med. En liten tröskel gör att de inser vikten av ansvar och rådet får intresserade medlemmar, säger Henric.

Elevernas engagemang har även nått ut utanför skolans väggar och till andra aktörer.

– Vi är intresserade av ett samarbete i form av mentorskap från näringslivet, säger Maria Kellgren Attariani, projektledare på Drivkraft Malmö, också på besök under mötet.

Ett lätt och litet steg

För Henrics egen del har arbetet med rådet inneburit nya tankar kring undervisning och bedömning. Han välkomnar programmering i läroplanen men betonar att arbetet bör växa fram utifrån elevernas intresse.

– Steget från intresse till faktisk programmering ska vara litet och lätt. Även om entusiasmen finns där från början är det lätt att eleverna tröttnar. Ska jag jaga dem att tycka om programmering riskerar jag att inte få med mig alla. Det är viktigt att det är eleverna som driver mig.

Text och foto: Marina Walker