Att vara schyst på nätet

– Kränkningar på nätet är till exempel ett problem som skolan behöver arbeta med. Det som sker online påverkar tiden i skolan, säger Nevin Semovski, skolbibliotekarie på Slottsstadens skola.  

Enligt myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor säger cirka 50% av alla unga i åldern 16 -25 att de någon gång har blivit kränkta på nätet. Och det kryper längre och längre ner i åldrarna

– Det är vardag för många högstadieelever idag, och ibland för yngre elever än så. Elever utsätts, de ser andra utsättas, några kanske utsätter andra, säger Nevin.

Prata näthat

Ordet näthat är ett samlingsnamn för de hot och trakasserier som sker på nätet. I sitt uppdrag som skolbibliotekarie ingår det för Nevin att “prata näthat” med eleverna i årskurs sju och åtta. Nevin har valt att kalla sina elevsamtal för “att vara schyst på nätet”.

– Det är det handlar om. Eleverna är på nätet men de behöver lära sig och förstå hur de ska använda det. De behöver bli medvetna om konsekvenser av sitt deltagande och förstå att det som skrivs där sprids. Jag vill att de blir medvetna användare, berättar hon.

Nevin upplever att elevernas uppfattning av vad en kränkning är varierar. En del handlar impulsivt och sårar utan att förstå det. Det som någon ser som skoj kan för någon annan vara  kränkande. Är man på nätet får man nätet tåla tycker en del. Nevin planerar sina samtal till stor del utifrån vad som händer i nyhetsvärlden, litteratur, filmer och trender. Det gäller att hålla sig ajour med det som berör elevernas vardag.

– Jag behöver till exempel ha koll på vilka sociala medier som eleverna rör sig i för att kunna diskutera utifrån var de befinner sig. Som skolbibliotekarie har jag fördelen av att ha insyn i den litteratur som berör ämnet och som elever är intresserade av att läsa. Statens medieråd har många relevanta filmer som pedagoger kan använda som underlag för samtal i klassrummet, berättar Nevin.

Olika exempel

En lektion i att vara schyst på nätet utgår ofta från en film eller en nyhet om någon utsatt. Nevin har bland annat använt Instagramfallet för några år sedan då två unga flickor blev fällda för förtal.

– Det är bra att kunna ge exempel från verkligheten, eleverna gillar det, jag också, säger Nevin. I flera grupper har vi till exempel berört ryktet om att Zlatan skulle vara dopad. Åldersgräns på sociala medier eller ett foto som togs på skoj är också populärt att diskutera. Då kommer vi automatiskt in på vad som gäller för fotografering.

Att vara schyst på nätet är förankrat i skolans likabehandlingsarbete och bestämt i den likabehandlingsgrupp som Nevin sitter med i tillsammans med skolans rektor, skolsköterska, kurator och pedagoger från olika arbetslag. Nevin betonar att hennes lektioner med eleverna bör ses som en ingång till ett fortsatt arbete i klassrummet. Att vara schyst på nätet är ett område som kan diskuteras inom många ämnen. Enligt Nevin är det ett tacksamt ämne att prata med eleverna om. Det engagerar och berör.

– Elever delar ofta med sig av egna upplevelser, säger hon. När det sker är det viktigt att vi är flera vuxna i klassrummet. Mentorn är alltid med för att kunna fånga upp det som kommer upp i samtalet. Eleverna ska känna att alla vuxna finns där för dem.

Att prata om att vara schyst på nätet innebär också att eleverna får arbeta med värderingsövningar tillsammans med Nevin.

– För att göra det är klassrumsklimatet viktigt. Eleverna ska våga stå för sina åsikter och lektionerna ska få igång deras tankar kring att vara en medveten medieanvändare, säger hon.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild och illustration: Colourbox