Möter elevernas behov bättre med flexibel klass

Och det har gett resultat – lärarna ser att elevernas måluppfyllelse är högre och det uppstår dessutom mindre konflikter på skolan och i klassrummen.

Sandra Svensson, förstelärare på Augustenborgsskolan, är undervisande lärare och arbetsledare för mellanstadiets arbetslag i flexibel klass. Det innebär att hon, utöver undervisningen, har ansvar för arbetsfördelning, schemaläggning och eventuella praktiska frågor som behöver lösas.
– Tanken med flexibel klass är att effektivisera stödet. Vi utgår från när eleven behöver stöd och formar insatserna efter det. Jag har haft möte med alla lärare och gått igenom när det fungerar och när det inte fungerar för olika elever.
För Sandra Svensson ligger fokus på att ge en likvärdig utbildning för alla elever.
– Stödet riktas mot de elever som har behov av särskilt stöd, men de ska fortfarande tillhöra sin hemklass, det är väldigt viktigt. Tanken är att eleverna får stöd av oss i flexibel klass under kortare perioder.

Jobbar nära eleven

På Augustenborgsskolan har man flexibel klass från årskurs tre. Men det görs ändå insatser med resurs i ettan och tvåan om det skulle behövas.
Pedagogerna som arbetar med flexibel klass gör det både i eget klassrum och som stöd ute i de ordinarie klasserna.
– Skillnaden mot tidigare är att många elever gick med en resurs hela skoldagen utan att kanske behöva det. Då blir eleven beroende av personen när det tvärtom ska vara stödet man behöver.
En annan stor skillnad från tidigare är att eleverna får lärarstöd. Det blir en form av “en-till-en”-undervisning där läraren jobbar väldigt nära med eleven.
– Tidigare var det kanske resursen som gick ut ur klassrummet och undervisade, då blir det inte samma kvalité på undervisningen. Nu får eleven likvärdig undervisning fast anpassad efter sitt behov i flexibel klass.

Bidrar till högre måluppfyllelse

Egentligen är det missvisande att det kallas flexibel klass, menar Sandra Svensson. Det är ingen klass utan handlar om en grupp som eleven behöver under en begränsad tid.
– Tanken är att de ska tillbaka till ordinarie klass så fort som möjligt – med rätt stöd. Vårt mål är att inte ha elever, det är ju det man önskar. Men så ser det ju inte ut i dagens skola.
Vad kan det handla om för stöd som eleven behöver?
-Det kan handla om rent kunskapsmässigt stöd, att eleven behöver undervisas i ett mindre sammanhang, eller stöd i ett specifikt ämne, att eleven behöver förkunskap eller olika diagnoser. Det är väldigt blandat.
Det ställer krav på dig som pedagog i flexibel klass också – många olika behov att tillgodose?
– Ja, vi pedagoger måste också vara flexibla. Det gäller att tänka lösningsfokuserat. Men jag tycker det är roligt och ser det som en utmaning.
Vad har ni sett för resultat sedan ni startade med flexibel klass?
– Eleven som haft det svårt en längre tid mår bättre. Det uppstår mindre konflikter och funkar bättre i både klassrum och på skolan. Elevernas måluppfyllelse är högre. Sen är det fortfarande för tidigt att utvärdera men det är tendenserna vi ser redan nu.

Sandra Svenssons tips till skolor som ska starta flexibel klass:

• Flexibel klass ska inte exkludera eleven – eleven måste känna en tillhörighet till sin hemklass. Elever presterar sämre när de känner sig exkluderade. Insatserna ska utformas så att eleven kan komma tillbaka till sin hemklass så fort som möjligt.
• Tydlig procedur för hur man hamnar i flexibel klass. Det ska vara exklusivt för de som behöver det. Specialpedagog och rektor kopplas in för att besluta om eleven ska vara i flexibel klass, det ska vara kvalité i det vi gör.
• Man ska inte ”förpassas” till en lokal i källaren eller långt bort från skolan/klassen. Flexibel klass är en del av skolan och allting ska kännas likvärdigt. Det är EN skola.

Här kan du läsa om flexibel klass ur ett skolledarperspektiv.