Research Learning Communities

Han höll då ett uppskattat föredrag för skolledare och förstelärare inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF). Föredraget handlade om en modell kring hur forskning kan knytas till skolutvecklingsarbete , se artikel i Edico, nr 5 (2017).

I det här blogginlägget vill jag berätta lite mer om vad som händer nu kring modellen Research Learning Communities (RLC), och även ge en liten inblick i vad som planeras på GVF gällande RLC under vårterminen.

Målet med RLC är att skolledare och lärare tillsammans använder forskning för att utveckla effektivare undervisningsmetoder. Modellen användes ursprungligen på 55 grundskolor i England, men har sedan spridits vidare till att omfatta även gymnasieskolor, och övergången mellan grundskola-gymnasieskola i England och USA. Den bygger på samarbete mellan skolor, och mellan skolledare och processledare (till exempel i processer för kollegialt lärande). I en RLC bjuds skolledare från flera skolor in tillsammans med nyckelpersoner, t.ex. lärare som är drivande i skolutvecklingsfrågor. De för sedan vidare sina nya kunskaper till lärarna på skolan, t.ex. som en del i det kollegiala lärandet. I RLC-gruppen fokuseras lärares lärande, för att de i sin tur ska kunna stötta elevers lärande, och att använda vetenskapligt grundad kunskap. I utvärderingar av RLC-grupper i England (Brown, 2017; Rose et. al., 2017), har det visat sig att RLC kan:

• öka lärares tillit för att använda forskning
• stötta skolledare i att leda forskningsbaserad förändring och utveckla en skolkultur som använder forskning
• förbättra undervisningspraktiken
• ge möjlighet till förbättringar av elevers resultat genom att lärarna använder forskningsbaserade metoder

Modellen har många likheter med det som händer i kollegialt lärande för lärare, i att det är ett strukturerat, fokuserat, och långsiktigt arbete. Skolor som går in i en RLC är ofta kvar i 1-3 år, och kopplat till RLC-gruppen finns det återkommande möten, dels i RLC:n, men också som en del i utvecklingsarbetet på skolan. I Chris Browns upplägg finns det fyra större workshops (som kan delas upp i mindre):

1. Läsa och analysera forskning inom fokusområdet samt göra en nulägesanalys
2. Utifrån nulägesanalysen ta fram en forskningsbaserad intervention som några av lärarna på skolan sedan (t.ex. i kollegialt lärande) kan arbeta med i klassrummen.
3. Utvärdering och förbättring av interventionen, och genomförande med alla berörda lärarna på skolan
4. Utvärdering och spridning av resultaten

Fördelarna för skolorna att vara med, förutom att de får ta del av aktuell forskning och stöd i genomförande och ledning av skolutvecklingsprocesser, är att de även får verktyg för att mäta/utvärdera/undersöka effekter av interventioner. Den här typen av utvärderingen är något många skolor tycker är svårt, enligt intervjuundersökningen kring kollegiala lärandet som genomfördes vt17 (Sjöblom & Peterson, 2017).

RLC är också ett sätt att binda ihop hörnen i skolutvecklingstriangeln.

I det systematiska kvalitetsarbetet kan vi hitta fokusområden som är extra viktiga för skolan, och när flera skolor har samma behov kan en RLC skapas. Forskning används sedan i det kollegiala lärandet för att undersöka de problem som finns inom fokusområdet, och interventioner utvecklas och testas inom det kollegiala lärandet, för att öka lärares lärande och elevers lärande, vilka är målen för RLC:n.

I vår finns det planer på att starta upp flera RLC-grupper inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Planerna för de två som är inriktade mot spanska respektive historia är de som kommit längst. För att få lite hjälp i planeringsarbetet hade vi GVF-lektorer besök från Chris Brown 19-21 december. Under besöket hämtade vi inspiration från hans RLC-modell, för att sedan kunna skapa en modell som är anpassad efter vår förvaltning, och de strukturer som redan finns här. Att ta en modell och överföra allt rakt av tror vi inte riktigt på, men att bli inspirerad av andra som tänkt kloka tankar är allltid spännande!

Så fort RLC-grupperna kommer igång skriver vi mer om dem här på bloggen!

/Marie Sjöblom (Lektor GVF, Kollegialt lärande)

Referenser

Brown, C. (2017). Research learning communities: How the RLC approach enables teachers to use research to improve their practice and the benefits for students that occur as a result. Research for All, 1(2):387-405. Hämtad 2017-12-21 från
https://researchportal.port.ac.uk/portal/files/7619481/Research_learning_communities.pdf.

Edico, nr 5. Hämtad 2017-12-21 från http://viewer.zmags.com/publication/3732c968#/3732c968/4.

Rose, J., Thomas, S., Zhang, L., Edwards, A., Augero, A., & Rooney, P. (2017). Research Learning Communities: Evaluation report and executive summary. Hämtad 2017-12-21 på
https://educationendowmentfoundation.org.uk/public/files/Projects/Evaluation_Reports/Research_Learning_Communities.pdf.

Sjöblom, M., & Peterson, K. (2017). Intervjuundersökning kring kollegialt lärande Analys och reflektioner på förvaltningsnivå. Hämtad från:
https://pedagog.malmo.se/app/uploads/2017/06/Intervjuunderso%CC%88kning-kring-kollegialt-la%CC%88rande-pa%CC%8A-AGVF-vt17.pdf