Vad gör en rektor?

Bra frågor och frågor som inte är helt enkla att svara på. Jo förresten, frågan om det är roligt är enkel. Såklart är det roligt! Annars skulle jag hitta något annat att göra. Men roligt är kanske inte helt rätt definition utan snarare meningsfullt och stimulerande. Och det i sin tur gör det roligt.

Jag minns i början av mitt arbete som biträdande rektor, då kämpade jag hårt för att lösa alla problem som landade på mitt bord. De skulle lösas så att jag skulle kunna börja arbeta sen tänkte jag. Tror ni jag lyckades? Nä såklart. Dessutom tog jag i min oerfarenhet på mig att lösa problem som egentligen ägdes av andra men som gärna lämnades av hos mig. Ett vanligt nybörjarfel tror jag, som kan rättas till genom erfarenhet och medveten träning. Men tillslut kom jag till insikt om det faktiskt var mitt jobb att lösa problem (och att bolla tillbaka de som inte var mina) och livet blev mycket enklare.

Som rektor handlar mycket också om att lösa problem (vilket också skulle kunna beskrivas som olika uppkomna situationer).  För någon vecka sedan var jag på internat med Malmö Stads ledarskapsprogram Framtida ledare där en av mina medarbetare deltar. Där fick jag en del nya insikter om mitt arbete och nya tankar om det här med att lösa problem/olika situationer. Föreläsarna där pratade om att det gäller att definiera problemen/situationerna innan man börja lösa dem. De visade på tre olika typer av problem/situationer man kan identifiera:

• Kritiskt – Akut, plötsligt uppkommande med kort tid för beslut och handlande.
• Tamt – Möjligen komplicerat men lösbart med linjärt handlande. Har troligen hänt förr. Vi känner igenom oss, vi vet hur vi ska handla.
• Wicked (”styggt”) – Komplext, saknar tydlig lösning, inget rätt eller fel, varje lösning genererar nya problem. Vi känner inte igen oss, vi vet inte hur vi ska handla.

Hur man som ledare ska agera inför de olika problemen skiljer sig åt och ska anpassas efter hur man har definierat problemet. Ett kritiskt problem kräver ”kommando” och att vara den som kan tillhandahålla svaren. Ett tamt problem kräver att man som ledare initierar och organiserar den process som krävs för att lösa problemet. Ett ”styggt” eller wicked problem kräver att man ställer frågor för man är i en situation man aldrig tidigare varit i och man vet inte heller var man kan få hjälp att lösa problemet.

Så att försöka lösa ett ”wicked” problem med kommando eller tro att man ska leverera alla svaren blir inte bra. Inte heller att fösöka lösa ett kritiskt problem med att börja ställa frågor och undersöka var man kan finna svaret. Som ledare har man ju oftast förväntningar på sig att vara ”tydlig” och kunna ge svar och lösa alla problem som dyker upp. Det tror jag att alla vi som arbetar som chefer och ledare känner igen oss i. Vi känner också igen oss i att vi inte alltid kan lösa allting eller veta allting utan vi behöver agera olika i olika situationer. Vilket inte alltid förstås av de som finns runtomkring oss. Ibland väljer vi fel agerande och oftast går det att rätta till när man förstått att problemet och agerandet inte matchade så bra. Men ibland är det också viktigt att agerandet blir rätt direkt. Mer om detta i ett annat inlägg, där jag kommer att dela med mig av mina erfarenheter av att leda i en krissituation.

Svaret på elevernas fråga om vad en rektor egentligen gör skulle alltså kunna vara att hitta problem och att lösa dem. Vilket för mig är väldigt meningsfull och stimulerande – och roligt! Igår när jag cyklade hem stötte jag på ett problem och ett kreativt försök till lösning utanför ingången till expeditionen. Har ännu inte bestämt mig för om det är kritiskt, tamt eller elakt. Det får ni läsare gärna hjälp till att klura ut. Men lite charmigt var det i vilket fall!