Tålamod och planering gav resultat

Progressionen är tydlig från årskurs till årskurs, med uttalade mål och förslag till aktiviteter.
– Det är viktigt att se oss som en enhet, säger IKT-pedagogen Bror Remhill och får medhåll av skolbibliotekarien Åsa Gyllin.

För varje årskurs på skolan finns en målbeskrivning där basen är åldersrelevant litteratur. För varje år läggs sedan allt fler mål till, mål som bygger vidare på det eleven har blivit förtrogen med under det föregående läsåret. När eleven väl går i sexan, ska hen inte bara kunna källkritik, källhänvisning och värdering av olika källor, utan även ha kunskaper om till exempel upphovsrätt och etik.

Åsa Gyllin och Bror Remhill har ett stort antal verktyg till sitt förfogande för att få eleverna att nå målen, både analoga och digitala. Ett populärt inslag är så kallade silent books, inte att förväxla med bilderböcker.
– Det är böcker där barnen själva ska klura ut en text som passar till bilderna. Det kan vara fråga om dikter, eller kanske att berätta en handling med pratbubblor, berättar Åsa Gyllin.

Det eleverna skapar läggs sedan in i appen Book Creator, där det går att kombinera bilder, text, musik och film till en färdig e-bok. På frågan om de är ett mediatek vänder sig Åsa Gyllin starkt mot den stämpeln:
– Vi är ett bibliotek med stark IKT-kompetens. Mediatek är något annat, eftersom de har teknisk utrustning, men det är inte det vi ska hålla på med.

Noggrant och metodiskt

I början av 2017 började Åsa Gyllin och Bror Remhill skissa på en plan för digitalisering av Fridhemsskolan. Ett drygt halvår senare skulle planen implementeras.
– Vi hade studiedagar när vi arbetade med lärarna, enkätundersökningar bland lärare och övrig personal, samt skolledningens förväntningar på oss, berättar Åsa Gyllin och tillägger att barnens önskemål också var högt prioriterade. Efter ett halvår kunde de presentera sin plan över hur IKT och bibliotek ska samarbeta och hur det arbetet skulle integreras i skolans verksamheter.

Förändring tar tid

Den relativt långa ledtiden gjorde att de kunde komma på idéer, förkasta dem och komma med nya förslag, så när planen presenterades kände både Bror Remhill och Åsa Gyllin att de hade ett bra underlag inför det kommande skolåret.
– Halvvägs genom vårterminen inser vi att vissa delar av planeringen inte riktigt håller. Två sagostunder per vecka är inte tillräckligt, samtidigt kanske man ska minska på något annat, berättar Åsa Gyllin. De visste båda att planen skulle behöva revideras och att det word-dokument de skickade ut till kollegorna i början av augusti 2017 inte var hugget i sten.

Skolledningens stöd

För Åsa Gyllin och Bror Remhill har stödet från skolledningen varit viktigt.- Det känns lyxigt att vi är två heltidstjänster på 420 elever. Det är inte alla skolor som satsar på det här sättet, säger Åsa Gyllin. Det har också gett resultat. Fridhemsskolan fick nyligen utmärkelsen “Skolbibliotek i Världsklass”, som en av fyra skolor i Malmö.

Länk till Fridhemsskolans planeringsdokument på Google Drive.

Text & bild: Per Armbäck