Skolledarskap i siktes sista stora uppgift – här ser du resultatet

Uppgiften skulle omfatta följande:

1. Beskrivning av valda åtagande (en eller flera). Varför valde skolan åtagandet? Hur har skolan tagit fram åtagande? Hur arbetar man konkret med åtaganden?
2. Beskrivning hur åtagande är vetenskapligt förankrat. Hur ser kopplingen ut mellan åtagande och litteratur?
3. Gör en kort analys över skolledningens roll i relation till åtagande.
4. Lyft fram styrkor och svagheter med skolans arbete med åtagande. Vilka frågor väcks hos er?

Deltagarna presenterade sina arbeten  på olika sätt, via film, pp, och i interaktion med gästerna. Presentationerna landade i intressanta diskussioner och nya frågeställningar.

Sammanfattning utifrån deltagarnas fördjupning i skolornas arbete med åtaganden

Skolor tar fram åtagande utifrån kartläggningar man gjort. Hur man arbetar konkret med åtaganden ser olika ut då en del skolor har flera aktiviteter kopplade till sina åtaganden medan andra väljer färre. Hur man förankrar medarbetare i skolans riktning ser också olika ut då en del skolledare själva håller i arbetet medan andra leder via andra. Samtliga presentationer synliggjorde hur oerhört viktig skolledningen är i arbetet. Hur man organiserar skolan, informationskanaler, och att ledningen drar åt samma håll är något som lyftes vid flera tillfällen under presentationerna. Vikten av att ledningen har gemensamma uttalade synliga mål i hur de ska arbeta konkret med åtaganden på skolan. Flera lyfte även vikten av ledningens möjlighet att vara närvarande på skolan, om ledningen är frånvarande under en längre tid krävs det att ledningen har organiserat för lärande. Att skolan organiseras så att det är tydligt och klart vem eller vilka som har vilka roller och mandat uttalat bland personalen, för att leda arbetet. Betydelsen av vilka möten man har och varför, hur man förvaltar dessa och vilka mötesstrukturer som finns. Det kompenserar inte att ledarna är borta, men underlättar för att utvecklingsarbetet inte ska tappa för mycket fart. Nedan följer ett utdrag av de diskussioner som väcktes vid presentationerna.

Hur förankrar man åtagandeplanen på skolan och hur många aktiviteter är rimliga att ha?

Hur följer man upp arbetet? Skolledare som var åhörare delade med sig av sina erfarenheter. En skolledning förankrar och följer upp via förstelärarna som lyfter frågan med arbetslagen. En annan skolledning berättar att de själva följer upp och förankrar vid möten med skolpersonal varje vecka.

Fler frågor som lyftes var: Hur hittar man balans i antal åtaganden och vad personalen mäktar med? När är man klar med ett åtagande? När kan man släppa det? En skolledare delade att man släpper det när det blivit en del av verksamheten. De menar att verksamheten äger åtagandet när det blivit ett förhållningssätt på hela skolan. Nästa fråga som lyftes var: hur många aktiviteter är bra att ha kopplat till åtagande? Ska aktiviteter fördelas eller ska alla pedagoger vara involverade i alla aktiviteter? Vad händer då med fokus? En skolledare berättade att de inte har för många aktiviteter utan snarare går på djupet i de få man valt. Det är viktigt att man har bestämt sig; vad är viktigt för oss? En annan skolledare svarar att när en skola har många verksamheter kan det krävas fler åtagande. Alla på skolan bör känna till vilka utvecklingsområden skolan har men det innebär inte att alla är involverade i alla aktiviteter.

Vikten av att sätta mål

Nästa fråga deltagarna lyfter är hur man mäter sociala mål? Hur mäter man vad lärande är? Deltagarna refererar till Robinsson, att den undersökande, kunskapssynen börjar med elevernas behov. Specificerade mål förbättrar prestationen. Människor engagerar sig i mål de tror är viktiga och alltför många mål tar udden av det som man vill se. Att inte sätta tuffa prestationsmål och istället sätta upp lärandemål. Vidare lyfts att när man tar fram åtagande är det viktigt att alla på skolan förstår anledningen till valet. Hur säkrar skolledningen att alla på skolan förstår varför vi gör det vi gör? Hur synliggör man att det finns ett lärandemål? Det refereras till SMARTA mål:  specifika, mätbara, avgränsade, realistiska, tidssatta.

Skolledningens roll i skolans arbete med åtagandeplanen?

Ledningen har en viktig uppgift att synliggöra dessa. Utifrån Höög är det nära ledarskapet och ett aktivt deltagande av skolledare som gör skillnad. Ledningens roll är att bearbeta och fördjupa sig för att sätta riktningen framåt. Hur får man hela ledningsgruppen att dra åt samma håll? Några skolledare på plats berättar att de tagit stöd av organisationspsykologer för att säkra samsynen i skolledningen genom att bland annat formulera tydliga mål och förväntningar. Att organisera för lärande och utifrån detta koppla på ledarhandlingar för att stärka en tydlig gemensam riktning för hela skolan, med elevens lärande i fokus. Mycket handlar om tydlig och klar kommunikation både inom ledningsgruppen och ut mot verksamheten. Det är även ett förhållningssätt, vikten av att skolledningen tydliggör och levandegör den pedagogiska planeringen, vad syftet är och vad som förväntas och varför.

Fördjupad analys av hur åtagandeplanen blir levande på skolan

Några deltagare i skolledarskap i sikte lyfte ett åtagande de hade fördjupat sig i: lust att lära, eleverna har hög måluppfyllelse men skolans största utmaning är att färre elever upplever skolan som lustfylld. Därför vill skolledaren ihop med personal lyssna in elevernas synpunkter på verksamheterna. Detta sker genom kollegiala diskussioner och elevintervjuer. Skolledarens analys ihop med personalen av nuläget leder till gemensam förståelse, undviker skuldbeläggande, inbjuder till samarbete för förbättring. Detta är för att åtagandeplanen ska bli synlig. Ledaren fokuserar på att leda pedagogernas lärande genom BFL; Self efficasy, elevhearing som leds av lärare. Det är viktigt att ta reda på vad eleverna behöver, eleverna vet inte alltid själva vad som ska till för ökad lust att lära. En intressant reflektion som gjordes är att; mer feedback inte nödvändigtvis innebär ökad lust att lära. En annan skola har fördjupat sig i effektfull undervisning, normer och värde, trygghet, och inflytande. Genom att jobba med aktiviteterna jobbar de  med åtagandeplanen. Skolan har synliggjort åtagandeplanen analogt. Det finns tydlig koppling mellan planering och det som händer i klassrummet. Deltagarna refererar till Thimperleys cirkel för att synliggöra hur man planerar, organiserar och genomför arbetet. Grovplanering är pedagogens, resten sker ihop med eleverna. Frågor som lyfts från deltagarna i skolledarskap i sikte är. Vad gör man när det fallerar, när rektor inte kan vara närvarande? Vad gör man när engagemanget går ner för skolutvecklingsgruppen?

Att anpassa sitt ledarskap utifrån gruppers mognad

Frågorna landar i en intressant diskussion utifrån Wheelans gruppteorier. Att nya grupper behöver nära ledarskap medan mognare grupper kan vara mer självgående. Hur viktigt det är att skolledare känner till vilka faser grupper går igenom och utifrån den kunskapen anpassar sitt ledarskap utifrån vilket tillstånd grupper befinner sig. Att fördela och delegerar arbetsuppgifter tydligt så att alla vet vad som gäller när någon är frånvarande. Vikten av rutiner, synliggöra visuellt på skolan vad som är viktigt, mandat, roller och nyckelpersoner. Någon refererar till Robinson som menar att ledaren kan sätta upp mål men de kommer att förbli tomma ord om de inte väcker motivation hos dem som ska anstränga sig för att uppfylla målen. Diskussionen avslutas med ett citat från en skolledare: Vill du få folk att bygga båtar måste du få dem att längta efter havet.

Avslutningsvis när vi pratar om vikten att leda lärares lärande och utveckling lyfts frågan om det finns kriterier för vad en framgångsrik skola i Malmö stad är?  Vad tittar vi på när vi tittar på framgång? Man ser resultat, men inte progressionen i mätningar.

Skolledarskap i sikte är grundskoleförvaltningens eget utvecklings­program för medarbetare

Programmets mål är att: Skapa förutsättningar för medarbetare inom GrF att gå in i ett skolledarskap i varje elevs bästa skola. En möjlighet att utforska vad det innebär att verka som skolledare inom grundskoleförvaltningen i Malmö innan man tar ett beslut om detta är något man vill.

Vi programansvariga har gett deltagarna uppgifter att utforska skolledarskapet utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Vilka faktorer lyfter forskningen som viktiga för att organisera för lärande? Hur organiserar vi för att elevens lärande ska vara i fokus? Vilka beteenden är framgångsrika för skolledaren för att få följare? Metodutveckling i gruppteori och kommunikation som synliggör ledarbeteenden och strukturer som underlättar skolledarens organisering. Skolledarskapet i förhållande till Grundskoleförvaltningens styr och ledningssystem, varje elevs bästa skola, det strategiska ramverket, vad det innebär att ingå i en politisk styrd organisation samt vilket stöd man kan få som skolledare. Vi har fokuserat på att varva teori med praktik då deltagarna bland annat fått intervjua biträdande rektor, observerat ledarbeteenden utifrån ett protokoll under APT möte. Gjort reflektioner utifrån det de läst och den verklighet de besökt. Alltid skrivit in sitt lärande och sina tankar i sin reflektionsbok med ständig påminnelse att aldrig underskatta betydelsen av reflektion.

Litteratur vi utgått från har bland annat varit Robinson: Elevnära skolledarskap, Timperley: Det professionella lärandets inneboende kraft. School learning organisations OECD rapport. Höög och Johansson: Framgångsrika skolor, Wheelan: att skapa effektiva team, Simon and Agazarian: SAVI -System för att analysera verbal interaktion. Samt artiklar och hänvisningar till internationellt skolledarskap.

Det är en förmån att förvaltningen har ett program där deltagare kan utforska vad ett skolledarskap inom grundskoleförvaltningen i Malmö innebär innan några beslut tas. Utmaningen är att omsätta den kunskap vi fått till konkreta handlingar. Det är inte enkelt när verkligheten trycker på, när vi inte har tillräckligt med utbildade pedagoger, när lokaler krånglar, när elever inte ges de pedagogiska förutsättningar de har rätt till, när vi släcker bränder osv. Oavsett hur mycket verkligheten trycker på så kan vi med gemensamma krafter fortsätta kämpa för varje elevs bästa skola. Arbetet med åtaganden är ett sätt att hålla fokus. Att använda varandras styrkor och skapa förutsättningar för en lärande organisation. Att sätta realistiska mål, sätta ord på vart vi ska och hur vi ska ta oss dit.

Programansvariga

Elisabet Graci och Anders Lindmark