Linda Ellinore Lindberg och Karolina Göransson, gymnasielärare på Pauliskolan tränar eleverna i vetenskapligt skrivande.

Eleverna på Pauli tränas tidigt i vetenskapligt skrivande

För att rustas inför gymnasiearbetet i årskurs 3 får eleverna på Pauliskolan träna på att skriva vetenskapliga texter redan i årskurs 1.

– Eleverna blir mer förberedda, både inför den uppsats som skrivs i trean men också inför eventuella vidarestudier, säger Linda Ellinore Lindberg, lärare i svenska och spanska på skolan.

Att kunna skriva och läsa vetenskapliga texter är viktigt av flera anledningar. Det menar Linda Ellinore Lindberg och kollegan Karolina Göransson, lärare i samhällskunskap och historia, på Pauliskolan. Här kommer eleverna i kontakt med vetenskapliga uppsatser redan i årskurs 1.

När de drog igång projektet skrev förstaårseleverna en vetenskaplig uppsats som innehöll försättsblad, abstract, metod, teori, källförteckning – allt. Men lärarna märkte efter hand att det blev för mycket, det tog upp tid för lärarna att rätta och eleverna klarade inte riktigt av det. Arbetsmodellen gjordes om.
– Att skriva vetenskapligt i ettan ska vara lätt, så att de kan gå in i årskurs 2 med ett självförtroende. Under årskurs 1 tillhandahåller vi därför färdiga frågeställningar och källor och vi har tagit bort formalian – det får komma i nästa steg. I årskurs 2 arbetar eleverna utifrån ett givet tema men får komma på en frågeställning själv, säger Karolina Göransson.

Skolan har arbetat på det här sättet i tre år och skolledningen har beslutat att skolan ska ha denna arbetsmodell eftersom man ser hur det har gagnat eleverna. Det är Linda Ellinore Lindberg och Karolina Göransson som har sett till att få arbetet enhetligt och som satt ramarna för varje årskurs. Arbetet sker ämnesövergripande, eleverna arbetar med det på svenskan och i ett karaktärsämne för det program de går.

Vana vid att skriva berättelser

För många elever är det en stor omställning att gå från grundskolan till gymnasiet när det gäller skrivandet.
– De är vana vid att fabulera och hitta på historier. De skriver vanligtvis berättelser och har därför ingen träning i att skriva vetenskapligt. Det gäller att få dem att förstå det objektiva, att stå utanför texten själv och att referera till vad andra säger, säger Linda Ellinore Lindberg.
– Den kampen kan man lika gärna ta i ettan. Då har vi vunnit det och kan sedan förfina arbetet i årskurs 2, säger Karolina Göransson.
I undervisningen ingår också källkritik, informationssök, upphovsrätt och konsekvenserna av att plagiera. Där har skolbibliotekarierna en stor roll som föreläser för eleverna.

Hantera språket

En del gamla elever som gått vidare med studier efter gymnasiet, säger att de har varit hjälpta av att skriva vetenskapliga texter så tidigt. De har känt sig mer förberedda, berättar Linda Ellinore Lindberg och Karolina Göransson.
– Utöver det ser vi att resultatet på gymnasiearbetet blir bättre, säger Karolina Göransson.

Från en del elever möter lärarna dock motstånd. Vissa elever förstår inte den praktiska nyttan.
– Exempelvis kan en del elever ifrågasätta om de verkligen behöver kunskapen att skriva vetenskapligt korrekt. Men det anser vi att de gör, på alla sätt och vis. Man måste kunna hantera språket i olika situationer, säger Linda Ellinore Lindberg.
– Att tränas i att skriva vetenskapliga uppsatser är förberedande för högre studier, men det ger också eleven kunskap som behövs i vardagen. Till exempel för att förstå politiker, medier eller i kontakten med myndigheter – att förstå och att bli förstådd i olika sammanhang. Dessutom får eleverna ett källkritiskt anslag, man ska inte acceptera saker rakt upp och ner utan man ska ha det med sig, säger Karolina Göransson.