Vikten av att reagera och agera

Bäckagårdsskolan är en av de skolor i Malmö som har flest anmälningar om kränkande behandling. Inte så konstigt, menar Jenny Bergwall, rektor, som säger att skolan försöker följer lagen.
– Vi upplever att vi har en lugn skola även om det händer incidenter då det är 540 elever som befinner sig på samma skola. För oss är det viktigt att varenda elev som upplever sig kränkt känner att vi vuxna agerar och reagerar, säger hon. 

Det är tre lagar som lägger grunden för skolans arbete med kränkande behandling. Skollagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Enligt dem ska alla händelser med misstanke om kränkning, hot eller våld anmälas till huvudman. Jenny Bergwall menar att det finns mycket utrymme för tolkningar och att gränsdragningen i vardagen är svår.

– Vi kan till exempel ha en konflikt mellan två elever där de hamnar i slagsmål. De är arga men inte kränkta. Men rent juridiskt kan det ses som våld och ska hanteras med anmälan och utredning. När jag har diskuterat med jurister för att hitta var gränsen går är det svårt. Lagarna är fyrkantiga och vi borde göra anmälningar och utredningar på allt för att vara på säkra sidan. Men det är inte möjligt i en verksamhet där så många elever befinner sig och med pedagogernas hjälp håller på att lära sig hur man ska vara mot varandra, säger hon.

Snabba deadlines för anmälan

Vid en anmälan är det ett stort administrativt arbete som dras igång. Inom ett dygn ska den lämnas till närmaste chef, för att sedan, inom tre dygn vara underskriven av rektor och inskickad till huvudman. Efter det ska en utredning göras, helst inom fem dagar, där alla ska höras för att skolan komma fram till vilka åtgärder som ska sättas in. Dessa ska följas upp efter ett tag. 

– Det är en enorm papperskarusell. Att göra utredningar som ska kvalitetssäkras, prata med alla inblandade och att få alla papper att landa rätt inom rätt tidsram är mycket tidskrävande. Och då är detta bara en liten pusselbit av allt vi gör på skolan för att elever inte ska bli utsatta. Men det tar en stor del av vår tid. Tid som vi skulle vilja lägga på att förebygga kränkningar istället. Det administrativa skapar en stor frustration, säger hon. 

Samtidigt menar hon att lagarnas snäva ramar gör att gränsen för vad som är anses inte vara ok inte flyttas.

– Det hade annars kunnat bli att man vänjer sig vid vissa beteenden. Och så vill vi ju inte att det ska vara. Så jag är inte negativ till lagarna i sig, men de är nästan omöjliga att följa om man ska följa dem till punkt och pricka, säger hon. Även när man gör sitt bästa för att göra det.

Jobbar förebyggande

För att jobba mer förebyggande arbetar Bäckagårdsskolan bland annat med värdegrundskartläggningar. En gång per termin får varje klass svara på ett antal frågor som grundar sig i läroplanens kapitel ett och två. Efter det görs en analys av vilka insatser som just den klassen kan behöva.

– Då får vi ut väldigt mycket information kring vad som behövs arbetas med. Det är elevens röst som ska höras och styra vad vi gör i organisationen. Bäckagårdsskolan är en hälsofrämjande skola och en av byggstenarna i det är att vi har inbyggt i strukturerna att elever ska få sin röst hörd. Detta är ett sätt, säger Jenny Bergwall. 

Skolan använder datan de får in i form av anmälningar för att ändra i organisationen. Bland annat visar analysen att många kränkningar skedde på raster, vid övergångar och under idrotten och musiken. Det har lett till att fritidspersonalen har fått ett utökat uppdrag att till exempel ha uppstyrda rastverksamheter för eleverna och vara med vid vissa tillfällen i samverkan med skolan. 

Rätt ledarhandlingar är viktiga

Som ledare vill Jenny Bergwall hitta rätt “ledarhandlingar” – ett ledord för henne som rektor. Det är handlingar i verksamheten som ger stor effekt. En sådan var att hon införde att elevhälsoteamet varannan vecka enbart ska jobba främjande och förebyggande mot kränkningar och inte hantera några elevärenden.

– Det är så lätt att diskutera mycket och länge kring elevärenden för det är det som brinner. Men vi måste också markera för oss själva att det är viktigt att jobba förebyggande, säger hon.

Andra ledarhandlingar är till exempel en lathund som är på väg att tas fram till personalen kring kränkningsanmälningar. I den ska det stå hur och när anmälan ska göras. Det finns också en stödblankett för hur utredningarna ska göras och hur man håller ett utredningssamtal.

– Det är en konst att hålla i sådana samtal och för en lärare som kanske bara gör detta en gång per termin så är inte så lätt. Förhoppningen är att detta ska underlätta, säger Jenny Bergwall.

Översikt av anmälningar

Hon har också gjort ett översiktsdokument för alla anmälningar som ansvariga för utredningar har tillgång till. Där förs alla ärenden in, hur långt de är komna och om de håller tidsplanen.

– Det är ett stort flöde av papper och lätt att det fastnar på någons skrivbord. På det här sättet har jag som ansvarig alltid koll och inget faller mellan stolarna. Vi kommer också att kunna använda dokumentet för analys. Vilken typ av anmälningar har vi? Vilka elever är det som är återkommande? 

Att jobba med denna typ av ledarhandlingar är viktigt för henne – rätt ledarhandlingar som med liten insats ger stor effekt.  

– Det är inte för att komma undan arbete utan för att som ledare kan man arbeta hur mycket som helst. För att det ska resultera i något bra för eleverna och vi ledare ska hålla i längden och göra skillnad, behöver vi identifiera de där ledarhandlingarna som verkligen gör skillnad.

Illustrationer från Jenny Bergwalls presentation kring skolans arbete.