Förskolechef med makt att använda demokrati

Patricia Carpanetti Larsen är förskolechef på Korrebäckens förskola och Sommarbäckens förskola i Malmö. För henne är förskolan en samhällsarena där barnen ska lära sig demokratins grunder och hur det ska vara i ett demokratiskt samhälle.
– Det är så lätt att vi här i Sverige tar demokratin för given. Men detta är något vi måste jobba med varje dag. Demokratin ska gå som en röd tråd genom hela skolsystemet och det ska börja redan i förskolan. Om våra elever inte vet vad demokrati är när de lämnar gymnasiet blir det svårt att upprätthålla ett demokratiskt samhälle.

Hur gör man demokrati med så små barn?

Patricia menar att demokrati på förskolenivå handlar om att alla barn ska känna sig sedda, att de ska bli lyssnade på och att att de blir tagna på allvar för den de är. Det handlar också om att låta barnen vara delaktiga i verksamheten – var och en utifrån sina förutsättningar.
– Men demokrati handlar inte om att alla ska få som de själva vill eller att alla ska vara lika. Där hamnar vi ofta fel i diskussionen, påpekar Patricia.

Observation & reflektion som pedagogens redskap

För att så små barn ska bli delaktiga krävs det vuxna som observerar och reflekterar och inte gör en massa för givet taganden. Patricia upplever att vi vuxna ofta har bråttom till handling och glömmer att reflektera över det vi ser. Därför är målsättningen på förskolan att all personal genom observationer och reflektioner ska göra en ordentlig nulägesbeskrivning innan de sätter in åtgärder.
– Var barnen leker mest! Var håller de helst till? Vilket material använder de helst? Har de möjlighet att själva nå det material de vill använda? förklarar Patricia och ger ett exempel på hur förskolans personal försöker tänka:
– Personalen ser att det mest är pojkarna som använder cyklarna på gården. Utifrån den iakttagelsen är det lätt att tänka att pojkarna är snabbast på att lägga beslag på cyklarna. Men vid närmare observation visar det sig att så är inte är fallet? Det verkar som om flickorna inte vill cykla. Men vilken är då anledningen till att flickorna inte vill cykla? Då gäller det att gå vidare med sina observationer och reflektioner, förklarar Patricia.

Ett uppdrag som inte kan ignoreras

Patricia håller i ett vältummat exemplar av Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010). För Patricia är juridiken grunden i hennes arbete.
– Om jag kan Skollagen och Lpfö 98 kan jag också förhålla mig till verksamheten, säger hon och slår upp värdegrundsdelen som ligger först i läroplanen.

– Det som står i styrdokumenten måste vi förhålla oss till. Vi kan inte säga att det är trams och att vi inte ställer upp på detta. Det som står här, är det uppdrag vi har i vårt arbete. Läroplanen ska vara ett levande dokument och finns därför alltid med då personalen träffas för reflektion, förklarar Patricia.

Tid för reflekterande samtal

Patricia har 45 medarbetare som är fördelade i nio arbetslag. Varje arbetslag ägnar 2 timmar i veckan åt ett reflektionsmöte.
– Vårt mål är att gå från bara “görande” till att reflektera mer. Vi ska inte bara säga att vi ska göra det, och det, utan även reflektera över det vi har gjort och varför det blev som det blev. Tidigare var detta arbetslagsträffar där det mest talades om praktiska göromål.

Utveckla den reflekterande förmågan

En förskollärare från i varje arbetslag utsågs till utvecklingspedagog. Deras roll blev att leda reflektionsmötena, föra anteckningar och ansvara för hur man använder mötestiden. För att få hjälp med att utveckla ett mer reflekterande förhållningssätt anlitades Elizabeth Florez från Pedagogisk Inspiration Malmö. Utvecklingspedagogerna är fördelade i två grupper och träffar Elizabeth sedan drygt två år. Tillsammans med Elizabeth utvecklar de sin reflekterande förmåga och hur de kan handleda sina kollegor till mer reflektion. Även Patrica har deltagit i kompetensutvecklingen.
Utvecklingspedagogerna delat med sig av sin utvecklingsprocess på Pedagog Malmö i bloggen Lära och växa i förskolan.

Hålla kvar fokus

Korrebäckens och Sommarbäckens förskolor har nu ägnat 2 ½ år åt sina tre utvecklingsområden:

• delaktighet & inflytande
• jämställdhet & genusintersektionalitet (samspelet mellan olika sociala kategorier såsom genus, klass, sexualitet, etnicitet, religion och funktionshinder)
• modersmål & flerspråkighet (kommunövergripande)

Inför kommande läsår blir det ett nytt gemensamt utvecklingsområde inom Förskoleförvaltningen: ’barn i behov av särskilt stöd’. Men Patricia vill inte skifta fokus för snabbt och funderar över möjliga kopplingar till delaktighet och jämställdhet.
– Vad beror det på att det tilläggsbelopp som förskolor kan få ofta grundar sig på pojkars i behov av särskilt stöd? Är flickornas behov av särskilt stöd mer osynligt? Alltså observera och reflektera före handling!

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö