Varje barns bästa skola

Jag hart suttit i BRIS styrelse i fem år och vill börja med ett citat från den senaste BRIS-rapporten av BRIS Generalsekreterare Magnus Jägerskog:
”Ett hållbart samhälle för barn är ett samhälle som ger förutsättningar för att kunna leva tryggt och att utvecklas som människa. Det är ett samhälle som satsar på barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa, som ser till att barn skyddas från våld
och utnyttjande, som garanterar att varje barn har möjlighet att gå i skola i en miljö där de är trygga, mätta och utvilade nog att kunna tillgodogöra sig sin utbildning. Det är ett samhälle som på riktigt involverar barn i beslutsprocesser och som ger dem inflytande i frågor som påverkar dem, för att bara ta några exempel.”

Man kan säga att detta citat skrivet 2020 är den direkta orsaken till att jag tog jobbet som utvecklingssamordnare på grundskoleförvaltningen 2015. När jag fick chansen att använda min erfarenhet och kunskap till att påverka vardagen för många barn tog jag den. Mitt arbete går enkelt ut på att stötta chefer och ledare i grundskoleförvaltningen så att de bättre kan leda och organisera sin verksamhet. För mig är skolledaren och hens ledningsgrupp en mycket viktig del i att skapa ett hållbart liv för våra barn.

Likvärdighet

När jag arbetar med skolledare är det självklart att barnet(eleven) alltid är i centrum och glädjande har jag bara mött skolledare som delar denna utgångspunkt. En utgångspunkt i arbetet med att stötta skolledare är hur de ska leda och organisera sin skola för att maximera effektiviteten och på samma gång säkerställa likvärdigheten för alla barn. Likvärdighet är svårt. Hur får vi likvärdighet i klassrummet, mellan klasser (år), på hela skolan och mellan skolor? Det är något alla i skolans värld kämpar med. Tänk bara på grundskoleförvaltningens storlek och likvärdighet. 30 000 barn fördelat på ca 70 skolor, storleken är en faktor i likvärdighetsarbetet. Man kan jämföra med det företag som har flest anställda i Sverige, Volvo Car AB, som har ca 25 000 anställda eller Ronneby kommun som har ca 30 000 invånare så får man en uppfattning om hur stor vår förvaltning är och de utmaningarna man handskas med. Några självklara redskap för att skapa likvärdighet är skollag, läroplan, åtagande och det strategiska ramverket.

En skolledare ska utifrån lagar och förordningar bygga strukturer som alla i skolan kan verka utifrån och det gäller såväl vuxna som barn. Ska detta bli bra kräver det att skolledarna har en systemkunskap som utgår från en ständigt närvarande barnsyn. Detta kan vara svårt. Många gångar hamnar vuxenfrågor, medarbetarfrågor, förvaltningsfrågor i centrum och barnfrågorna hamnar på lite undantag.

Förbättringsområden för ett hållbart samhälle för barn

Vilken väg ska vi gå för att stärka barnets rätt i samhället? BRIS lyfter fram sex områden som Sverige behöver reformera för att skapa ett hållbart samhälle för barn:

1) Säkerställa en likvärdig och tillgänglig vård för barn och unga
2) Stärka insatser för att skydda barn mot våld
3) Stärka den statliga styrningen för en likvärdig och hållbara skola
4) Utveckla fler mötesplatser för barn och unga – på lika villkor
5) Kraftiga insatser och reformer för att förbättra barns och ungas livsvillkor
6) Säkerställa barns rätt till delaktighet.

Skolan är en viktig part i alla områdena. Vi har en skolhälsovård som möter alla barn och kan lägga grund för hälsofrämjande insatser. Skolan ska vara en plats där man är trygg och inte utsätts för våld, mobbing och kränkningar. Skolan ska verka för en likvärdighethet där alla oavsett var de bor och vilka förutsättningar deras familjer har. Skolan kan bidra till lokaler för fritidsaktiviteter utanför skoltid. Skolan har stora möjligheter att bygga framtidstro och möjligheter för barnen att handskas med sin framtid vad gäller till exempel miljö och samhällsklimat. Slutligen är skolan platsen där barnen kan utbildas och praktisera att vara delaktiga i sitt eget liv.
Skolan är absolut inte ensam i detta arbete och skolan är en skola, inte BUP, inte arbetsförmedling, inte poliser, inte sjukvård med mera, men skolan är mycket viktig för våra barn.

Maktförhållanden i skolan

Skolplikten ser till att alla barnen ska vara i skolan. Det skapar en förutsättning för att kunna arbeta med alla barn men det är också en grund för maktförhållandet mellan den vuxne och barnet, något vi måste tänka på. Barnet är automatiskt i underläge genom sin ålder, sin kunskap, sin erfarenhet och inte minst vad gäller sin rätt att fatta beslut om sig själv. Det är vi vuxna som ska säkerställa barnens rättigheter, ta beslut om barnens rättigheter och vara med och konkret arbeta tillsammans med barnen under deras första 18 år. Det är alltid vuxna som är ansvariga för att barnets rättigheter tillgodoses.

Sverige är ett bra land för många barn att växa upp i, men det finns många som inte har det bra. Det är allas vår skyldighet att arbeta för att minska detta. Varje elevs bästa skola – varje barns bästa skola är vårt motto.

Jag slutar som jag börjar med ett citat från BRIS:

”Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn ska erkänns, respekteras och skyddas som en rättighetsbärare med individuell personlighet, egna behov, egna intressen och personlig integritet”.