Fokus på fritidshem

I mitten av april träffades fritidspedagoger, rektorer och politiker i Malmö för att uppmärksamma fritidshemmen.

Under utbildningsdagen avlöste intressanta föreläsare varandra och alla var överens om att det är dags att synliggöra det pedagogiska uppdraget i fritidshemmen.

Katrin Stjernfeldt Jammeh1 — Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) inleder dagen och menar att diskussionen om fritidshemmet, som en tillgång och resurs i skolans kvalitétsarbete, behöver lyftas i den politiska debatten. Samtidigt påpekar hon att barngrupperna har blivit större, vilket försvårar arbetet. Stjernfeldt Jammeh vill också lyfta fram goda exempel för att se framkomliga vägar för framtidens fritidshem.

Utvärdera och utveckla

Margaretha Schröder, utbildningskonsulent med rötter i fritidspedagogiken, pratar om det systematiska kvalitetsarbetet som utvärderingsmetod, både för verksamhet och pedagogisk utformning. Hon menar också att det finns gemensamma begrepp i hela läroplanen som fritidshemmet kan använda sig av för att öka elevernas kunskaper och förståelsen för uppdraget.

Margaretha Schröder om Fritidshemsboken2 — Margaretha Schröder.

– Nya läroplanen uttrycker ”mycket fritidshem”, koppla ihop det ni redan gör med läroplanen så blir det tydligt för alla, menar Schröder.

Schröder tar också upp fritidshemmet som en kreativt utforskande arena där det ges möjlighet att pröva olika teorier, tankar och fenomen.

Vad är ett fritidshem?

Helene Roslund från avdelningen Barn och ungdom, Stadskontoret Malmö stad, försöker definiera fritidshemmet utifrån ett juridiskt perspektiv genom att gå igenom de delar av styrdokumenten som faller inom fritidshemmets ramar.

Nyheter i nya skollagen och Lgr 11 är sammanfattningsvis:

Läroplanen ska gälla för fritidshemmet (i tillämpliga delar).
Fritidshemmet har fått ett eget kapitel i skollagen (14 kap.).
Rektor har ansvar för utbildningen i fritidshemmet.
Skolinspektionen godkänner och har tillsyn över fritidshem vid fristående skolor.
Begreppen ”barn” och ”fritidspedagogik” ersatts av ”elever” och ”undervisning”. Detta har i sin tur lett till att lärare och förskollärare fått ansvar för fritidshemmet.

– Det ska ske ett lärande också på fritidshemmet, ett lärande som ska vara kompensatorisk i förhållande till skolan, menar Roslund.

Stödmaterial från Skolverket

Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd från Skolverket, berättar om häftet ”Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling”, ett material som kan stimulera till diskussion kring uppdrag, förutsättningar, innehåll och kvalitetsutveckling. I häftet beskrivs bl.a. hur fritidshemmet kan komplettera utbildningen i förskoleklassen och skola. Kompletteringen ska mest inriktas på värdegrundsarbete i form av social fostran, delaktighet och inflytande.

Marie Sedvall Bergsten påpekar också att vad barnen tycker är meningsfullt kanske inte sammanfaller med vad läroplanen tycker är meningsfullt, och att det är pedagogernas ansvar att korrigera detta.

Här dyker också samtalet om det systematiska kvalitetsarbetet upp och en diskussion förs med publiken om hur mycket makt pedagogerna egentligen har att skapa förutsättningar för att kunna uppnå läroplanens mål. Denna diskussion lär fortsätta. Det dyker också upp frågor från publiken om vem som granskar rektorns agerande i intressekonflikter mellan skolan och fritidshemmet.

Fritidshem i Malmö

Efter det visas fritidshem upp ur ett Malmöperspektiv. Kerstin Hultman från Lärarförbundet går igenom förutsättningarna för pedagogisk verksamhet i tre fritidshem: Johannesskolan, Risebergaskolan och Möllevångsskolan. Signifikant för Malmö är att bland 10-12 åringarna ligger antalet inskrivna elever högt över medel nationellt sett. Helene Roslund menar att det helt enkelt kan vara så att Malmö har en bra verksamhet för de äldre barnen.

Exempel från Nässjö

Utbildningsdagen fortsätter med ett verksamhetsnära perspektiv från Nässjö. Line Isaksson, fritidspedagog, synliggör lärandet i fritidshemmet och förklarar också hur pedagoger i Nässjö i samarbete med Lärarförbundet och Högskolan i Jönköping arbetat fram skäliga förutsättningar för verksamheten i fritidshemmet. Bland annat har de inspirerats av hur förskolan organiserar sin pedagogik och dokumentation, fördjupat sig i likabehandlingsplaner och lyft fram konflikthantering som ett expertområde för fritidshemmet.

Tillsammans med Lärarförbundet har de också tagit fram en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna för att söka ett gemensamt yrkesspråk. De skäliga förutsättningarna rent praktiskt var åtta timmars planering i veckan och att 90 % av personalen har utbildning.

Line påpekar att man i Nässjös fritidshem har lika stora barngrupper som övriga Sverige, men är noga med att föra fram att man inte kan ha hur många barn som helst om man ska kunna skapa goda relationer. Hon försöker också vända på resonemangen: ”hur skapar vi dokumentation som passar de fritidspedagogiska verksamheterna?”

Hur går vi vidare?

Leif Åhlander och högskolan i Jonkoping2 — Leif Åhlander och forskare från högskolan i Jönköping.

Leif Åhlander från FoU Malmö – utbildning avslutar dagen med att påminna om Skolsatsning 2012, som också omfattar fritidshemmen, och möjligheterna till långsiktigt utvecklingsarbete.

Två forskare från Jönköping, Ann Ludvigsson och Carin Falkner, berättar kort om högskolornas roll i satsningen och om att man på högskolan i Jönköping nu startar en forskningsplattform för fritidshemmen. Det finns ett stort behov av forskning inom detta fält.

Åhlander lyfte fram stora utmaningar, till exempel den sjunkande personaltätheten, 35 elever på två pedagoger, fritidshemmets låga status och att andelen utbildad personal sjunker. Även inom detta fält finns ett stort behov av forskning, för att vända trenden.

Entreprenörskap är också ett begrepp som nämns ofta denna dag, vilket skapar lite blandade reaktioner hos publiken, och kopplingen mellan entreprenöriell pedagogik och entreprenörskap utreds inte här.

Text: Stefan Skoog, genuspedagog på FoU Malmö-utbildning och fritidspedagog