”Slöjd är ett ämne”

På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.
– Eleverna ska förstå sambanden mellan materialen, säger hon.

Slöjdnätverket i Malmö stad startades för att arbeta fram en samsyn i ämnet slöjd. Arbetsnamnet “Slöjd är ett ämne” definierar en svårighet med ämnet: bedömning och betygsättning. Slöjd har två lärare eller fler, men ska bedömas till ett elevbetyg.
– Det kan vara olikheter från skola till skola och skillnad på betygsättning. Vi nätverksledare träffades och lade upp en plan och strategi på hur vi ville att nätverket skulle utformas. Alla skulle få samma uppstart.
Slöjdforskaren Peter Hasselskog föreläste för slöjdlärarna och det handlade i mångt och mycket om bedömning och betygsättning.

– Han vet vad han pratar om för han kombinerar forskning med att vara i verksamheten. Jag tyckte att vi fick bra uppslutning och det skulle rinna ut i olika nätverksträffar i våra olika fem områden och det gjorde det. Sedan kom corona. Vi har träffats tre eller fyra gånger och pratat om de här sakerna. I min grupp så var vi 25 lärare. Tanken är att vi ska delge varandra, utbyta erfarenheter och bilda någon slags förståelse för att slöjd är ett ämne.

Sambedömning sker i Google Drive

Monika Nilsson och hennes kollega Dimitrios Katsanikos har arbetat tillsammans länge och på Rosengårdsskolan har de en tydlig plan på hur de arbetar i slöjdämnet. Framför allt hur de bedömer tillsammans. Eleverna har en mapp i Google Drive där de dokumenterar hela processen, från skiss till färdig produkt.
Som exempel tar Monika upp ett projekt som är att de ska bygga en pall. Då arbetar man med både mjukt och hårt material.

– Alla i klassen får samma information. Vi överöser dem med inspirationsbilder och visar även upp exempel på vad andra elever tidigare har gjort. Vi diskuterar med dem som ska ha betyg och de ser goda exempel och de exempel där elever inte jobbat fullt lika mycket. Sedan börjar de skissa och efter det delar vi klassen. Ena halvan börjar med underdelen på fotpallen och de andra skapar överdelen.

I drive-mappen ska eleverna samla bilder av arbetsprocessen och lärarna kan lägga in dokument eller en bra länk till youtube.
– Man ser hur arbetet fortskrider och elever får välja hur de vill redovisa, genom bildspel, instruerande text, film. De har fria händer. Sedan ska det lämnas in till oss och det blir vårt bedömningsunderlag. Det har funkat väldigt bra. I början var det motstånd och eleverna var inte vana och menade att de aldrig behövt skriva något i slöjdämnet. Det står i våra dokument att man ska.

Portfolion i datorn

Slöjdlärarna på Rosengårdsskolan tycker det här är supersmidigt. Monika Nilsson berättar att bedömningssättet har inspirerat bildlärare på skolan. Eleverna har sin portfolio i datorn, från skiss till arbetsgång.

Varför tror du att det här funkar?
– Vi peppar väldigt mycket. Vi försöker ge så mycket support som möjligt.
– Man kan inte jobba och stänga in sig. Jag och “Dimman” (Dimitrios Katsanikos) har alltid velat göra saker tillsammans och få eleverna att förstå kombinationen av material som man trycker väldigt hårt på i läroplanen. För det kommer de stöta på i det här med återbruk och inte slänga, laga stolen, bordet eller byxorna.

Vad är dina förhoppningar med slöjdnätverket?
– Att vi mer och mer ser det som står i vår läroplan kring slöjd. Att vi blir mer samspelta med varandra. Om man har kollegor så måste man ju ha en samsyn. Om man är fyra slöjdlärare på en skola kan man ju inte ha fyra olika bedömningssätt. Samsynen är A och O. Sedan tror jag att vi är törstiga på input och nya idéer för man kör ju det man vet som fungerar. Det hade varit roligt att ha en större grej med workshop och prova på nya material.
– Slöjd är ett ämne med oftast två lärare. Därför är det viktigt att rätt förutsättningar ges, det vill säga schemalagd samplanering/bedömning. Det är nog tyvärr här det ser mycket olika ut på skolorna.

Camilla Landin