”Det är en go plats att vara på”
– om att bygga skolkultur

– Vi har pratat mycket om att skolan blir inte bättre än vad vi gör den till. Vi började från början och har byggt helt nytt – allt från organisation och planer till den pedagogiska utvecklingen, berättar rektor Christina Simfelt.

Skolledningen beskriver det som att de började bygga Djupadalsskolan från grunden. Och visst stämmer det. Bokstavligen så byggs just nu Djupadalsskolan om och omgärdas av byggnadsställningar. Fram till dess huserar man på nybyggda Elinelundsskolan.
Men det är inte bara lokalerna som skolan håller på att bygga. Det är också en anda och en skolkultur.

Christina Simfelt kom till skolan 2011 och fick efter ett par år sällskap av biträdande rektor Anna Andersson. Maria Segerström, också biträdande rektor, anslöt för cirka tre år sen, liksom Elisabeth Durk, administrativ chef.
– Jag tror det var då vi sa att nu känns det som att allt faller på plats. Man märkte att Djupadalsskolan var en go plats att vara på, säger Christina Simfelt.

Allas röst ska bli hörd

De beskriver hur Djupadalsskolan var hierarkiskt uppbyggd och att det är något de har jobbat mycket med att förändra.
– Alla är lika viktiga pusselbitar i vår organisation. Vi har olika uppdrag men samma mål och det är att vi ska skapa varje elevs bästa skola, säger Christina Simfelt.
– Nu är det mycket skratt här. Man sitter blandat i personalrummet och dricker kaffe. Det spelar ingen roll om det är lärare, städ eller EHT. Man hjälps åt. Och så firar vi mycket också – stora och små framgångar, säger Anna Andersson.

För att få arbetslagen att samarbeta bättre och för att skapa effektiva team så har alla grupper på skolan, arbetslag och skolledningen har tagit fram en egen målmatris. I den formuleras gruppens syfte, ledstjärnor, mål och visioner.
– Om vi skulle göra om samma resa igen så skulle vi absolut valt att arbeta med arbetsutveckling och gjort en målmatris för alla arbetslag. De måste vara kugghjulen i organisationen, säger Anna Andersson.
– Det är så lätt att sätta ihop människor i en grupp och säga att de ska jobba ihop. Men man måste skapa en samsyn i gruppen; varför är vi en grupp? Vilka är våra olika förmågor? Vad tycker vi är viktigt, säger Maria Segerström.

Låta utveckling ta tid

Under åren som har gått har flera utvecklingsinsatser gjorts. Men det har fått ta sin tid. Skolledningen säger att det är viktigt att de insatser som har gjorts verkligen får landa i verksamheten. Bland annat har man haft hjälp Anna Davidsson från Högskolan Kristianstad för att få till ett formativt förhållningssätt och pedagogiska planeringar. Skolan har också haft stort stöd av Utvecklingsavdelningen på Malmö stad, bland annat från organisationspsykologer och fritidshemsutvecklare.
– Vi är inte rädda för att ta hjälp och att blotta oss. Vi vet att vi gör ett bra jobb på Djupadalsskolan men berättar också gärna vad vi behöver hjälp med för att bli ännu bättre, säger Christina Simfelt.

En framgångsfaktor i skolans utvecklingsarbete är att de som rektorer i princip alltid är med vid till exempel pedagogiskt utvecklingsarbete.
– Vi lär oss massor varje gång – både av innehållet men också om vår organisation. Man kan titta på hur mycket data som helst när man ska sätta nya åtaganden men det jag ser när jag är med i olika grupper är det som gör att vi vet var vi behöver pausa, gasa eller om vi behöver ta ett stickspår, säger Anna Andersson.

Tar fram modell

Just nu håller skolan på att ta fram det som kallas för Djupadalsmodellen, inspirerad av Rosengårdsmodellen fast omgjord efter skolans egna förutsättningar. Den är uppdelad i tre delar; ramar och rutiner, undervisningskvalitet och värdegrundsarbete.

Tanken är att detta ska vara ett stöd för medarbetarna. Till exempel samlas skolans rutiner i ett digitalt årshjul som är kopplats till rutiner och ramar för hur till exempel bedömningar och föräldramöten går till på Djupadalsskolan.
– Just nu håller vi på att jobba med undervisningen och nästa steg kommer bli att sätta värdegrunden på pränt. Den är ju något som vi har med oss varje dag och pratar om – men hur syns den hos oss? Den ska finnas i ryggraden , säger Christina Simfelt.

Arbetsmiljön viktig

Att beskriva hur en skolkultur är, är inte lätt. Men som Anna Andersson säger; det är en känsla. En känsla av hur man jobbar tillsammans, hur det låter och hur det ser ut. Efter detta läsåret väntar en flytt tillbaka till det som då kommer vara ”nya” Djupadalsskolan.
– Nu kommer vi att flytta tillbaka till en funktionell skola. Det var det inte innan. En god arbetsmiljö är väldigt viktig – både för lärare och elever. Nu kommer vi få ändamålsenliga lokaler och det ska bli spännande att se vad det kommer att betyda för vår skola, säger Maria Segerström.