Trivsel, respekt, gemenskap och normkritik på Agnesfrids gymnasium

På skolan finns också ett elevvårdsteam som arbetar nära pedagogerna.

I lite väl god tid anländer jag till Angesfrids gymnasium. Jag sätter mig ned vid receptionen och väntar en stund på den kommande intervjun. Innan jag ens hinner ställa ned väskan kommer en elev fram och frågar om jag söker efter någon, och undrar om han kan hjälpa till. Jag tackar för erbjudandet och förklarar att jag är lite tidig till ett möte. Bara någon minut senare kommer en annan elev och frågar samma sak. Så trevligt, är det enda jag kan tänka.

På Agnesfrids gymnasium arbetar Fredrik Neumann, idrottslärare, Helena Holmgren, kurator, Anna-Lena Bruke-Herrlander, skolsköterska & Pia Särnevång, lärare i svenska & religion, tillsammans med övriga kollegor, aktivt med likabehandling.

Trivsel och gemenskap

– Agnesfrids gymnasium är en liten skola med stor gemenskap, säger Helena.

Skolan genomsyras av ”Agnesfridsandan” som bland annat handlar om trivsel, respekt, likabehandling och gemenskap.

– Vi är beroende av att eleverna trivs. Våra elever kommer från väldigt många olika områden och har många olika bakgrunder. En del av våra elever har inte alltid alltid lyckats bra med skolan innan. Vi har också en del fattiga barn. Det finns elever som går här som läser på heltid och jobbar på heltid, för de behöver pengarna till familjen, säger Anna-Lena.

Coacher

På skolan finns ett koncept med ”coacher”. Tanken med coacher är att elever ska leda elever, de äldre eleverna leder de yngre.

– Vi började arbeta med coacher för fem år sedan, tillsammans med Elizabeth Flórez och Gustavo Nazar från, Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI. De första åren åkte vi iväg på en introduktion. För två år sedan avslutades samarbetet och då gjorde vi om upplägget, säger Helena.

– Idag har vi istället en kurs i pedagogiskt ledarskap. Kursen innefattar bland annat värderingsövningar och olika uppdrag. Ett av uppdragen är t.ex. vid lådbilsrallyt, säger Fredrik.

Lådbilsrally

På Agnesfrids gymnasium är en stor del av eleverna killar. De cirka 300 eleverna går bl.a. Fordons- och transportprogrammet och Hantverk-Finsnickeri.

– När ettorna börjar arrangeras ett lådbilsrally. Vi vill att eleverna ska lära känna varandra, introduceras till skolan, trivas och på en gång känna att vi har högt till tak här, berättar Anna-Lena.

– Varje etta samlas i sin verkstad. I klasserna går max 18 elever som delas in i grupper, två lådbilar ska tillverkas i varje klass. I varje grupp finns mentorer och en eller två coacher, säger Fredrik.

– Efter lunch samlas eleverna på baksidan av skolbyggnaden. Där har vi olika tävlingsmoment, t.ex. olika banor som ska köras och så kan eleverna få pris för ”best in show”. Vi brukar ha musik på hög volym och de som går andra och tredje året är publik. Det brukar vara jättetrevligt, säger Helena.

Motivation och engagemang

Det är först under gymnasiets andra år som eleverna kan börja kursen pedagogiskt ledarskap och bli coacher. Det finns också vissa förutsättningar som krävs för eleverna som deltar i kursen. Fredrik berättar att det bl.a. handlar om att eleverna måste vara motiverade, känna engagemang och vilja leda.

– Kursen arrangeras ofta hel- eller halvdagar vilket kräver engagemang. Coacherna är inga poliser. De är starka personer med starka värderingar som kan verka för goda exempel, säger Fredrik.

Pingisturnering

– Det är 14 elever som är coacher just nu. Ett annat uppdrag som de fick i december i fjol var att arrangera en pingisturnering för hela skolan, säger Helena.

På skolan finns tre pingisbord. Coacherna fick uppgiften att lösa hur turneringen skulle genomföras. Alla elever skulle delta och personalen, sammanlagt cirka 360 personer.

– Uppgiften med pingisturneringen genomfördes med bravur, säger Fredrik.

– Coacherna var bl.a. funktionärer och organisatörer. Och de hade ordnat med priser, underhållning och regler, säger Helena.

– Under sådana arrangemang slipper coacherna dessutom prata för många elever på en gång. Det är mycket mer hanterbart att berätta för en liten grupp vid varje pingisbord vad det är som gäller, säger Fredrik

Normkritiskt på många plan

Från och med i år har Agnesfrids gymnasium ett nytt samarbetemed Gustavo Nazar från CPI, Gymnasiefotboll mot våld och rasim och Ge rasismen rött kort. Gustavo medverkade på idrotten och pratade om normkritik och antirasism med eleverna. Han utgick från etiska handlingar inom idrotten.

– På skolan arbetar vi också med Sara Alfredsson från SåSant, kring deras metodmaterial Sexualkunskap. Sara träffar en grupp lärare och hjälper oss med implementering och nya tankar och idéer. Det är en bro till hur vi relativt enkelt kan jobba med sex och samlevnad och normkritik i alla ämnen, säger Anna-Lena.

Helena berättar att de även har haft en affischkampanj kring språkbruk och respekt. Men eleverna tyckte inte att kampanjen var så häftig.

– Hedersfrågan är en annan norm som vi arbetar med. Män nämns inte så ofta i debatten, men även de är utsatta, som hedersväktare. Många killar förväntas gifta sig. Och vissa förväntas kontrollera sina systrar. Det är inte enkelt att bryta hedersnormen. Men det kommer att bli en bok från det arbetet, säger Helena.

Stark elevhälsa

– Vi har en stor och stark elevhälsa på skolan. Alla som jobbar med elevhälsa har tid till stöd för övrig personal inom sina tjänster. Pedagogerna behöver och uppskattar det. Elevhälsan har både kännedom och annan infallsvinkel, säger Anna-Lena.

I skogen

Fredrik började jobba på skolan för fyra år sedan och introducerade i samband med det en del friluftsliv. Varje år får de som går i tvåan och har valt Idrott B vandra och övernatta i skogen.

– Det är något magiskt som händer vid elden i skogen. En del av våra elever kommer från auktoritära system och har svårt att tala fritt om allt. Men i skogen släpper en del av de hämningarna och det blir en markant skillnad, säger Fredrik.

– Resultaten har varit otroliga och vi planerar att utveckla arbetet med friluftsliv, avslutar Anna-Lena.

Text och foto: Sara Arildsson