Att leda fritidshemsutveckling

– Det finns ett stort värde i att vi har en mångfald av intressen och kompetenser hos pedagogerna, men vi måste också veta att vi har ett likvärdigt fritidshem – oavsett vilken avdelning barnet går på, säger Ann-Caroline Fredholm, rektor på Ribersborgsskolan.

På skolan finns det idag fyra spår för fritidshemmet. Tre spår är F-3 och ett spår är för mellanstadiet. Varje spår på lågstadiet är uppdelat i mindre avdelningar även om de befinner sig i samma korridor.

– När vi började prata om fritidshemsutveckling insåg vi att det stora skillnader mellan de olika spåren. Det fanns olika skolkulturer som präglats av personalens olika intressen, berättar Lars Börjesson, biträdande rektor.

Tankarna började snurra och frågan om hur det skapas ett likvärdigt fritidshem, samtidigt som personalens egna förmågor, intressen och kompetenser tas tillvara ställdes på sin spets.
– Det måste vara lustfyllt och roligt samtidigt som vi har ett uppdrag som tar sin utgångspunkt i styrdokument och utgå från barnens behov, säger Ann-Caroline Fredholm.

Pedagogiska planeringar

En av lösningarna blev att avsätta en halvdag i månaden för kompetensutveckling. All personal som jobbar på fritids är med och läser och diskuterar. Med stöd av Pedagogisk Inspiration Malmö inleddes ett omfattande arbete kring att införa pedagogiska planeringar i fritidshemsverksamheten.
– Vi insåg att vi behövde stöttning utifrån. Nu slipper jag och Lars att tänka på all logistik runt om och istället kan vi vara med på samma villkor som de andra. Vi vill ju vara pedagogiska ledare och då måste vi delta i de pedagogiska samtalen – inte bara fixa fika och hålla i dagordningen och andra logistiska göromål, säger Ann-Caroline Fredholm.

Diskussionerna har handlat mycket om att skapa en struktur och att inse att man inte kan börja i aktiviteten. Utgångspunkten ska istället vara i styrdokumenten och i barnens behov. När personalen vet det kan de välja en lämplig aktivitet.

Ta reda på barnens behov

Ett av spåren gick väldigt systematiskt tillväga genom att intervjua alla barn kring deras behov. De gjorde också ett sociogram för att se var gruppen stod rent socialt i förhållande till varandra. När arbetet presenterades för kollegorna togs det emot med öppna armar och nyfikenhet och nu är till exempel frågebatteriet till intervjuerna allmängods bland personalen.
– Genom att veta behovet kan personalen veta vilken förmåga som behöver tränas och då kan vi också välja rätt aktivitet, säger Lars Börjesson.
Att ta fram pedagogiska planeringar är något som personalen tränar på tillsammans. Genom att ge feedback på varandras pedagogiska planeringar ökar också det kollegiala lärandet och personalen får syn på varandras styrkor.
– Nästa steg är att skapa ett årshjul som är två ringar. En inre ring handlar om undervisning och kvalitet. Den yttre ringen är praktiska bitar. Vi har valt att dela upp det för att inte fastna i praktiska frågor. Nu planerar vi in till exempel utvärderingstid och planeringstid, säger Ann-Caroline Fredholm.

Orka hålla i

En av de stora utmaningarna i arbetet med fritidshemsutvecklingen har varit att hitta rätt struktur, att hålla ut och att hela tiden följa upp arbetet.
– För oss har det varit viktigt att summera, kanske backa ibland. Men också att ha förväntningar på personalen. Du förväntas att vara med på våra träffar och du förväntas vara påläst och förberedd. Det har varit viktigt att alla är med. Det är inte en eller några få som skickas iväg på utbildning och sen ska lära sina kollegor. Och det har också varit bra för att vi ska kunna skapa samsyn kring fritids, säger Lars Börjesson.

För skolledarna har det varit av stor betydelse att kunna delta i processen, sida vid sida tillsammans med medarbetarna.
– Hur ska vi annars veta vad som försiggår och kunna fatta rätt beslut? Sen är det ju oerhört roligt att få vara med i diskussionen. Jag valde ju det här jobbet för att jag är en pedagog, inte för att jag är en administratör, säger Ann-Caroline Fredholm.
– Vi som skolledare har inte alla svar. Men tillsammans på skolan har vi många svar och genom att resonera och diskutera så kommer vi fram till bra saker som vi kan stå för tillsammans, säger Lars Börjesson.