Publicerat:

Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man?

Fredrik tillsammans med sin dotter

Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet. Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla.

Att vara en god pedagog och en bra vuxen i skolan kräver hårt jobb och en insikt om att lärande inte bara handlar om hårdfakta och råplugg. Jag lyssnar fascinerat på Fredriks rättframma berättelse om sin tioåriga utveckling som pedagog. Idag arbetar han medvetet och kärleksfullt mot eleverna. Och han är intresserad av att ge eleverna kunskap, så att de så småningom kan möta livet utanför skolan med tillförsikt.

Relationsskapande betyder arbetsro

Funderingarna på hur man skapar en lugn miljö i klassrummet började för några år sedan. Fredrik stötte på en klass som han av olika anledningar inte kunde nå. Allting med skolan var dåligt tyckte eleverna och all deras energi gick till att hålla koll på varandra.

– Då försökte jag först vara den auktoritära läraren. Spänna ögonen i dem, spänna musklerna både bokstavligt och mentalt, vinna över dem. Jag höll på med det i ett år innan jag insåg att jag måste förändra förhållningssätt. Jag lade ner undervisningen nästan helt, säger Fredrik.

– Jag började helt enkelt prata med dem. Ställa frågor om vad det är som driver dem, vad det är som har fått dem att ha den här inställningen. Vad leder det till? Vad ska vi göra? Först då märkte jag att det gick att nå dem, fortsätter Fredrik.

Två års stenhårt arbete med relationer, inställning och attityd har resulterat i arbetsglädje hos eleverna. Och Fredrik har, sedan lugnet infunnit sig, inte tappat humöret en enda gång.

– Det har inte varit tack vare mig utan det har varit tack vare dem. De har liksom tagit pinnen från mig och fortsatt själva. Det enda jag gjorde var att inse att det här går inte längre.

Ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar

Fredrik förklarar för mig att det i vissa klasser kan bli en kollektiv kollaps. Det sker oftast när eleverna konstant har fokus på något annat än sig själva och när de tar på sig ansvaret för att hålla ordning i klassen.

– Det är aldrig elevernas uppgift. Känner eleverna att det är stökigt är det pedagogen de ska vända sig till. Jag har uppmanat dem att ta sina grejor och bara gå därifrån om det är för oroligt i klassrummet. Då har de tagit ansvar för sig själv, anser Fredrik.

För att hjälpa eleverna att faktiskt lära sig att ta eget ansvar brukar det fungera med en enkel ordningsstruktur. Att vänta utanför klassrummet innan de går in och att möta Fredrik med blicken är en sådan rutin som skapar lugn.

– Det låter som i de militära men poängen är ju densamma, att man ska bygga upp en gruppkänsla, berättar Fredrik.

Lita på elevernas egen drivkraft

Bild: Colorbox

Fredrik har utvecklat sin undervisning genom att ta in elevernas egen verklighet i skolan. På engelskan har eleverna fått göra egna nyhetsprogram med sina smarta telefoner. Roliga uppgifter driver eleverna att jobba hårt.

– Uppgiften de fick var att de skulle göra ett nyhetsprogram med väder, sport och nyheter. Jag gav dem två veckor och de fick använda sin tid på det sätt de själva ansåg bäst. Resultatet blev bra och anledningen till det är att eleverna tyckte uppgiften var väldigt rolig, säger Fredrik.

– För mig blir det allt viktigare att de använder engelskan mer än att de lär sig engelska. Jag tror att de genom sitt vardagliga liv egentligen lär sig det ändå. Man får ut så många olika ord och idiom genom film och musik, fortsätter Fredrik.

Genom att spela in sig själva med och utan manus får eleverna möjlighet att visa hur mycket engelska de kan. Fredrik menar att det är orimligt att begära att de just en specifik dag ska kunna prestera sitt yttersta framför klassen.

– Samtidigt tränar vi det också förstås. Då bedömer jag inte deras kunskaper, utan då är det ju snarare modet som bedöms. Det är viktigt att de vågar prata engelska med och inför varandra.

Direkt när eleverna kommer till Västra hamnens skola i sexan måste pedagogerna börja utvärdera och bedöma eleverna.

– Jag skulle vilja ha ett läsår där jag inte behövde tänka på att utvärdera dem kunskapsmässigt. Då skulle jag kunna ägna mig helt åt relationsarbetet. Jag vet att motivation, arbetsro och därmed resultat skulle höjas när man fått tid att skapa en trygg klass, avslutar Fredrik.

Text & foto: Görel Reimer

 

 

 

7 Kommentarer

    Tack Görel Reimer för en intressant text om läraren Fredrik Ljungberg och hans arbete i Västra Hamnens skola. Jag håller helt med om att en god relation med elever är den bästa grunden att bygga kunskapsarbete på.Vilken rolig och engagerande digital uppgift eleverna sedan fick i engelska!!Sådant sporrar också till kreativitet och arbetslust!

    Märta Mody
    Stenkulaskolan

    Tack. Det krävs mod av läraren att våga ge eleverna uppgifter där eleverna själva behärskar tekniken men inte läraren själv. Att delvis släppa kontrollen vinner nog alla på :)

    Hej!
    Ett kärt ämne för en gammal barn- och ungdomschef och numera utbildningschef för avd samordning och stöd. Jag har i tio år tjatat om några axiom:

    1/ Min lågstadielärare på 60-talet skickade hem oss varje vecka med psalmboken och en psalmvers i läxa till lördagens morgonsamling – och alltid med det glada tillropet att ”repetition är kunskapens moder”. Jag har gjort om det och
    säger i stället att ”Relation är kunskapens moder”.
    2/ Mitt andra axiom är att ”Relationen är det rör kunskapen färdas i mellan elever och mellan pedagog och elever” – enkelt men faktiskt så visar ju artikeln att Fredrik har bevisat detta empiriskt. Och det går att läsa om i forskningen – börja med den amerikanska psykologen Carl Rogers!!
    3/ Mitt tredje axiom är att elevdemokrati är ett tredimensionellt begrepp:

    …oj nu for det iväg av sig själv…

    3/ elevdemokrati som ett tredimensionellt begrepp –
    –> en fostran till en styrelseform som vi i vårt land hyllar
    –> ett inflytande över den egna arbetsmiljön och formen
    –> sist men viktigast; varje elevs absoluta rätt att finna sin egen lärstil och att undervisas med denna för att få absolut bästa effekt av sin skolgång – även detta snuddar Fredrik vid!
    Vh
    Henric Kahlmeter
    henric.kahlmeter@malmo.se

    Låter ju fint. Men vad gör Fredrik egentligen av de eleverna som kanske hade mått bättre av gammeldags katederundervisning? De som inte klarar av att spela in sig själv och leka programledare i tv? Det kan bero på dåligt självförtroende, blyghet, och brister i tekniska kunskaper. Jag är helt och hållet för pedagoger som tänker vidare, och försöker hitta nya sätt att undervisa, men jag ser att alla de här versionerna av undervisning som dyker upp än här och där i den nya skolan inte passar alla. Jag ser att det finns ett glapp. Menar inte att Fredrik, i det här fallet, gör fel. Men jag tror det finns ett mörkertal av barn och ungdomar som faktiskt tappas bort. Att lita på eleverna är ett härligt uttryck, men de som tar tillfället i akt och smiter undan då? Där mognaden inte uppnåtts än?

    Läste just ”förälderns” kommentar.
    Förstår av kommentaren att denne som många andra tror att skolan är livets frälsning o vägen
    till framgång.
    Fredriks sätt är att möta eleverna där dom är inte där dom borde vara efter någon inprogrammerad läroplan eller önskan från skolan.
    Varje elev växer även om dom skolkar för stunden. Att ge möjlighet till reflektion och insikt
    gör att barnen växer i medvetenhet och sin roll som individ.
    Inte alltid det föräldrar önskar utifrån sin egen kampposition i tillvaron.
    När behovet känns närvarande kommer även de i kommentaren beskrivna eleverna att ta till sig allt dom behöver.
    Se det som på toa. Det erbjuds papper till alla, bara när det behövs suger vi tag i rullen.
    Vi mognar olika o har därmed olika behov.
    Skolan är en utopi med mycket litet gemensamt med livet självt.
    Fredrik har här hittat en väg till barnens önskan om kunskap o liv där dom just nu befinner sig.
    ”Den skola vi har är skadlig för våra barn. Skolans dolda mål kränker barnens självkänsla och skrämmer till osäkerhet. Skolan skapades för att åstadkomma just detta.
    Därför behöver skolan upplösas och ersättas med en mångfald sätt att lära.
    För detta behövs framför allt föräldrars medverkan o livskunskap.
    Experternas styre har misslyckats. Deras nya uppgift är att bistå föräldrar och barn.”

    Fundera vad ordet ”skola” innebär. Jämför ordet ”liv”

    Lycka till Fredrik!!!!
    önskar din fd. jobbarkompis LeifB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.