Behovsanpassad sfi – undervisning och studietid anpassad efter varje elev

Undervisning och studietid anpassas istället efter varje elev och styrs ofta av elevens medicinering eller vårdbehov. Gruppstorleken varierar mellan 1-6 elever och tiden mellan 1-7 timmar i veckan.

– Vi undervisar alla studievägar och kurser inom svenska för invandrare, sfi. I dagsläget har vi drygt 50 elever inskrivna, säger Sabine Eggerstedt, lärare i svenska som andraspråk och samordnare för Behovsanpassad sfi.

Antalet platser är begränsat och kön är ofta lång. Eleverna har olika diagnoser, som exempelvis Posttraumatiskt stressyndrom eller Schizofreni.

– Många av dem som söker sig till oss mår psykiskt och fysiskt dåligt. De kan inte vara i rasthallen vid paus, eftersom det då är för mycket folk i rörelse. Eleverna vill komma hit, men ibland orkar inte kroppen eller psyket. Med några elever får vi gå en promenad först, för att få dem att gå in i skolbyggnaden, berättar Sabine.

Eleverna får möjlighet att studera enskilt eller tillsammans med någon annan elev.

– Många får styrka av att vara tillsammans med andra, det är då de lär sig bäst. De vill gärna hjälpa varandra, de bryr sig och tar hand om varandra. Och de lär av varandra.

Möta behov och vårda relationer

Många pusselbitar ska falla på plats innan elever kan tillgodogöra sig undervisningen, säger Sabine som arbetat med Behovsanpassad sfi i drygt fem år.

– Många är traumatiserade och har problem med minnet, vilket gör inlärningen svårare. Vi måste därför repetera mycket i klassrummet. Det gäller att förstå elevernas behov, och vi lägger mycket tid på att hitta lämpliga metoder och program för att möta behoven. ”Mitt tåg har redan gått”, sa en elev till mig en gång. ”Men då tar vi ett annat tåg”, svarade jag.

Lärarna har bedömningssamtal med varje sökande, som då berättar om sina mål med studierna och hur många dagar och timmar i veckan de kan klara av.

– Viljan ska finnas där, och vi hjälper till att bygga upp den. Eleverna har en otrolig tillit till oss lärare, de vågar öppna sig, och det är viktigt för att de ska kunna ta till sig undervisningen. Det handlar om relationell kompetens, förmågan att bygga och vårda relationer. Och jag är övertygad om att hur bra vi är på detta bottnar i vår människosyn, betonar Sabine.

Skanna av eleverna

Lärarna som undervisar på behovsanpassad sfi måste också ha en förmåga att kunna skanna av eleverna när de träder över tröskeln in i klassrummet.

– Engergin eller bristen på energi avslöjar snabbt hur eleven mår. Man förbereder sig på bästa sätt, men man kan aldrig vara beredd på vilket ord eller vilken bild som kan föra eleverna tillbaka till ett tidigare eller nuvarande trauma.

Alla bearbetar sina trauman och går vidare på olika sätt. Men de flesta vill inget hellre än att lära sig språket, lära sig om Sverige och ge tillbaka till samhället, berättar Sabine.

– En av våra elever sa att hon kommer hit för att visa sina barn, att de också måste gå i skolan. Hon gör dessutom volontärarbete för krigsdrabbade på fritiden.

Realistiska mål

Så länge eleverna på Behovsanpassad sfi visar progression i studierna får de stanna kvar.

– Det som är viktigt är att vi sätter upp realistiska mål tillsammans med eleverna. Vi fokuserar inte på test och betyg, utan på progression. Våra elever ska bli bättre på svenska och bli en del av samhället. Och det kan de bli även utan sfi-betyg, säger Sabine.

I klassrummet diskuterar de ofta aktuella ämnen som är vardagliga och samhällsorienterade. Lärarna gör även studiebesök tillsammans med de elever som vill och kan.

– En del elever vågar knappt lämna hemmet och rör sig endast mellan bostaden och skolan. Därför är studiebesöken så viktiga. Tryggheten hos oss kan öppna fler dörrar för dem.

Det går andra tåg

Sabine kan relatera till vad några av hennes elever går igenom, eftersom hon själv har MS och förstår vad sjukdomen innebär.

– Jag kan aldrig förstå vad människorna jag möter har varit med om, men jag kan vara en del av deras resa då jag genom mina egna personliga erfarenheter och känslor kan relatera till dem. Jag vet hur det är när framtidsplanerna försvinner och livet inte blir som man tänkt sig. Att man inte alltid kan vara med och göra allt det man vill, särskilt som förälder Men det går att komma igenom! Man kan bli en bra förälder ändå och få ett bra och meningsfullt liv. Jag försöker förmedla det till eleverna. Det är inte kört – det går andra tåg!

Text och foto: Susan Englund