Får lärarlegitimation i samband
med arbete på fritids

– Det har hjälpt oss mycket med att kunna utvärdera och analysera det vi gör, säger Andreas Forsberg, som har gått utbildningen samtidigt som han har jobbat på Kungshögskolan i Oxie.

Andreas Forsberg började av en slump 1997 arbeta inom skolan efter att ha gjort lumpen. Han var vikarie i flera år på skolorna i Oxie tills han till slut blev fast anställd.
– Jag har varit klasslärare, specialpedagog, jobbat på fritids, arbetat med resursgruppen, ja allting. Det var en fördel när jag började plugga, säger han.

Han kände inte till att Malmö stad ordnat utbildningen, utan det var hans chef som anmält honom och frågade om han var intresserad.
– Ja, det är väl klart, varför inte, tänkte jag. Jag fick behålla min lön, ha en pluggdag i veckan, böckerna hämtade jag på Pedagogisk Inspiration. När jag pluggade sist så gick halva studiemedlet till böckerna.

Anställd i Malmö stad i fem år

Utbildningen har utformats på så sätt att för att bli antagen måste du ha arbetat på fritids i Malmö stad i minst fem år. Samtidigt som utbildningen sker under tre år arbetar du 80 procent på din arbetsplats och har en dag i veckan förlagd som “pluggdag”. Vissa kurser kan valideras.
– Det räcker inte med en pluggdag i veckan, man får studera på helger och kvällar med. Min lösning är att jag har hittat en kursare som jag träffar och pluggar med. Många har funnit styrkan i varandra.

I januari tar han och hans kurskamrater examen, som första kull sedan utbildningen togs fram av Malmö stad och Kristianstad högskola 2016.
– En termin har stuckit ut och det var när vi skulle plugga vårt ämne. Jag har valt idrott och det var orienteringskvällar blandat med simprov och kanotutflykter, så mycket saker som skulle göras. Efter den terminen har det känts som en nedförsbacke.

LÄS MER: Att leda fritidshemsutveckling

Är det bra eller dåligt att ta en lärarlegitimation så här?
– Det är en jättestor fördel att använda sin arbetslivserfarenhet i utbildningen. Alla deltagare i kursen vet hur skolan organisatoriskt är uppbyggd och vi är erfarna människor som kommer in på utbildningen.

Reflektion i klassrummet

Han lovordar utbildningen och förklarar att det har gjort honom till en bättre lärare:
– Mycket handlar om att analysera sitt eget arbete. Varför gör jag si eller så och vad ligger bakom det. Vissa saker reflekterar du inte över, i utbildningen tvingas du till det, till exempel när du filmar dig själv hållandes i en undervisning.
Han berättar om ett sådant tillfälle, där han efteråt såg på filmen att han stod för långt fram i klassrummet och inte såg en elev som räckte upp handen.
– Misstag gör man varje dag, men nu har du iallafall reflekterat över dem. När du jobbar i en levande verksamhet är det omöjligt att göra rätt hela tiden, du kan göra så gott du kan. För mig har det varit värdefullt att kunna vara i verksamheten och självrannsaka mig: jag gör ju precis som de i böckerna säger att man inte ska göra, varför?

Vad ser du för skillnad nu när du snart är legitimerad lärare i fritidshem?
– Vi kan bygga på vår utbildning och bli ämneslärare. Det ska bli intressant eftersom utbildningen gör mig legitimerad idrottslärare i 1-6 och det finns ju en risk att man väljer någon annan roll inom skolan. Men jag tror att de flesta i min kurs brinner för fritidshemmet. Det här är ett sätt att få upp statusen på fritids med utbildad personal.

Större krav på fritidshemmet

Andreas Forsberg anser att det måste till mer krav på fritidshemmet för att statusen ska höjas.
– Utbildningen har gett oss verktyg till att utvärdera verksamheten och mentorsgruppen – så fungerar den, det här behöver den och varför – så fokuserar vi på det och följer upp. Man måste veta varför man gör saker, för att utvecklas och för att kunna följa upp det.

Text och foto: Camilla Landin

* Fullständig yrkestitel för fritidslärare är Grundlärare med inriktning mot fritidshem