Arbetar för att elever ska få regelbunden skolgång igen

Sedan i augusti 2019 finns centrala flexteamet som riktar sig till elever med problematisk skolfrånvaro. Teamet ska bryta den sociala isoleringen för elever som har haft mycket frånvaro och som behöver slussas tillbaka till en fungerande skolgång. Framgång nås bäst genom samarbete med den ordinarie skolan.

Mitt på Möllan ligger lokalen där centrala flexteamet håller till. Fyra personal ingår i teamet, varav två lärare, en specialpedagog och en socionom.
– Eleverna som kommer hit ska veta att det här är en tidsbegränsad insats. När de börjar här och får hjälp måste arbetet börja på skolan för att kunna ta tillbaka eleven och göra rätt anpassningar, säger Christina Törnkvist, chef för teamet.
Elever med problematisk skolfrånvaro kallas ofta för hemmasittare, något som Christina Törnkvist menar sätter en etikett på att det är elevens fel.
– Vi tänker så här; alla elever vill vara som alla andra och man vill inte vara hemma. Problematisk skolfrånvaro är en schysstare beskrivning.

LÄS MER: Strategi för att kunna motverka frånvaro hos elever

Bryta isoleringen

Syftet med arbetet är att bryta den sociala isoleringen. Många elever har varit hemma länge och det handlar till en stor del om att skapa tillitsfulla relationer med elev och vårdnadshavare.
– Och att reda i hur det kommer sig att eleven inte har velat gå till skolan, vad är det som har hindrat? Det kan vara allt från att eleven farit illa, haft svårt att få begriplighet, svårigheter att orientera sig eller man kanske har en diagnos som inte är utredd.

Det finns skolformer som kallas särskild undervisningsgrupp där eleverna undervisas under en längre tid utanför ordinarie skola. Flexteamet ska vara en sluss mellan frånvaro och ordinarie skolgång.
– Vi jobbar efter en sexveckors-modell som man jobbar med på bland annat akutskolan i Stockholm och sjukhusskolan i Lund. Det här är en särskild insats som ska syfta till att du ska få en regelbunden skolgång igen. Då är det viktigt att det är en start och ett avslut. Det blir mer begripligt. Det är en lugn miljö för eleven och de som jobbar här har lång erfarenhet.

LÄS MER: Närvarande skolor och frånvarande elever – eller tvärtom?

Skolsocial kartläggning och åtgärdsprogram

Innan eleven kallas till flexteamet tittar de på ansökan hur skolan har gjort för att främja närvaron i skolan, där det finns olika trappsteg en skola ska ha gjort. Man ska bland annat ha kontakt med hemmet, gjort anpassningar, orosanmälan till socialtjänsten, en skolsocial kartläggning och åtgärdsprogram. Det har ibland resulterat i att skolor har tagit tillbaka sin ansökan för att man inte har följt trappstegen, berättar Christina Törnkvist.
– När eleven har varit här i sex veckor har vi ett avslutningsmöte där den ordinarie skolan får ett underlag att jobba vidare med. Då kan det vara så att personal härifrån följer med till skolan till en början, och sedan släpper vi inte helt och hållet utan föräldrar kan ringa hit för råd och stöd. Vi har haft sexton elever igång sedan oktober när vi började och vi ser ett bra resultat på de allra flesta, att de kommer hit och att de också har startat en skolgång.

Arbetar med basämnen

Sexveckorsperioden kan se annorlunda ut beroende på individ, men det handlar om att träna skola och bryta isoleringen, få igång rutiner och komma igång med undervisning. Den ordinarie skolan bistår med materialet som eleven ska träna på. Cecilia Behréns Sjunnesson är en av lärarna på centrala flexteamet:
– Det viktigaste när eleven kommer hit är att eleven lyckas. Vi börjar i det lilla, att komma i väg hit till våra lokaler och sedan arbetar vi i samråd med eleven med något ämne utifrån mående och ork. Oftast handlar det om svenska, matte eller engelska. Inte allt för sällan är det så att skolan inte har träffat eleven på ett tag och då ser vi på materialet som eleven har med sig att det inte är där eleven befinner sig. Vår uppgift blir då att anpassa materialet efter eleven, säger hon.

Första etappen brukar vara att utöka tiden som eleven är på centrala flexteamet.
– När eleven känner sig bekväm och vi börjar lära känna varandra börjar vi utöka tiden. Sedan är samarbetet med skolan jätteviktigt, det är viktigt att skolan är med hela tiden med någon positiv kontakt man kan bygga på eller återuppta, för att möjliggöra en tryggare tillbakagång till ordinarie skolgång.
Hur arbetar man med den balansen?
– För det första tror jag att bemötandet är jätteviktigt, att de blir sedda, lyssnade på och får möjlighet att bygga upp sin självkänsla igen. Återigen är samarbetet med ordinarie skola viktigt – att vi tillsammans hittar de anpassningar eleven behöver för att klara sin skolgång. Vi på flexteamet kan bistå med det vi ser när eleven är hos oss. Vi kan komplettera med den individuella kartläggning för elevens behov av anpassningar som den ordinarie skolan redan gjort.
Vad har du lärt dig av att jobba så här och vad kan bli bättre?
– Det är viktigt att lyssna på eleven och med eleven i fokus så skyndsamt som möjligt hitta en väg tillbaka till en fungerande skolgång. Att få till ett samarbete med de instanser som finns runt eleven kan vara en utmaning men också en förutsättning för en lyckad insats. Målet med flexteamets insats är att sätta igång ett förändringsarbete som sedan får fortsätta i ordinarie undervisning.

Text och foto: Camilla Landin