Publicerat:

Datorer och webben i undervisningen – delning, en-till-en, SAMR och omdefiniering?

Det är höst och terminen är i full gång. I Malmö samarrangerar St Petri skola och Pauli gymnasium en dag för alla lärare vid de båda skolorna att inspireras kring IT i undervisningen. 

Emma Rosén, gymnasielärare i Sv och Re och konsult för Tänk Om och Alastair Creelman, forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar. 

Förmiddagen består av seminarier med Alastair Creelman, forskare från Linnéuniversitetet i Kalmar och Emma Rosén, gymnasielärare i Sv. och Re. och konsult för Tänk Om. Eftermiddagen följer sedan upp med workshops. Tanken är att dagen skall bidra till fördjupad förståelse för hur det går att nyttja datorer och webben i undervisningen.

Alastair Creelman inleder dagen. Du hittar hans presentation här:

– Företagen är intresserade av människor som tar egna initiativ, entreprenörer som är innovativa och kreativa. Hur länge kan vi fortsätta följa det inarbetade regelverket och undervisa som vi alltid har gjort innan det blir en krock, frågar Alastair.

Ny teknik i gamla strukturer

Alastair menar att klassrummet har blivit en symbol för lärande och att vi har fastnat i den föreställningen.

– Oavsett om vi arbetar i lärplattformar eller i virtuella klassrum så återskapar vi det vi redan gör. Vi spelar t.ex. in våra föreläsningar, trots att tekniken idag möjliggör att vi kan göra vad som helst, säger Alastair.

Alastair jämför utbildning idag med en charterresa, på ett liknande sätt är den färdigpacketerad och genom det lär skolan in en hjälplöshet.

– Men vi kan åka utanför de färdigpacketerade banorna. Undervisningen kan bli mer som en backpacker-resa än en charter. Vi måste hjälpa elever att lära sig att lära sig, säger Alastair.

För mycket information

– Det finns ett överflöd av information. Förut var informationen filtrerad åt oss, men idag är det filtret borta. Alla lärare och studenter måste lära sig att filtrera, annars uppstår känslan av att vi drunknar. Biblioteket är en bra plats, där kan vi få hjälp att filtrera. Det är inte längre endast en byggnad med böcker, utan en tjänst som bl.a. består av bibliotekariernas huvud, säger Alastair.

– Det handlar inte heller längre om att kunna lagra och samla på sig information. Den finns redan tillgänglig. Istället handlar det om att sätta informationen i ett sammanhang. Det som tidigare var ”Content is king” är nu snarare ”Context is king”, säger Alastair.

En-till-en

– En dator till varje elev, även kallat ”En-till-en” är en global trend. Internationellt heter det ”One laptop per child” och i Sverige är vi faktiskt lite långsamma med implementeringen, säger Alastair.

Han fortsätter med att berätta att bara för det blir fler datorer på skolorna betyder det inte automatiskt att testresultaten blir bättre.

– En dator är ingen mirakellösning, det behövs en tanke bakom vad du gör med den. Det behövs stöd till lärarna. Idag får varje kommun och skola upptäcka hjulet själva, eftersom det inte finns några nationella riktlinjer. Därför blir också bilden över landet väldigt splittrad, säger Alastair och fortsätter:

– IT handlar inte om teknik, fast det behandlas fortfarande ofta som det. Det handlar om attityder. Vad är skolan och vad gör skolan? Vågar vi bryta mönster?

Öppenhet, dela och lärande

Alastair talar varmt om utbildningsmaterial som läggs ut på nätet så att andra får använda det gratis.

– Att lära är att dela, säger Alastair (fast på engelska, learning is sharing/red.anm.).

Han berättar om fördelarna med Creative Commons.

– Du har rätt att dela med dig. Och material med Creative Commons kan du använda så länge du anger källan.

Alastair tipsar också om den norska webbplatsen Delrett. Den ger vägledning kring delning på nätet och hjälper dig reda ut vad du får ta och inte ta.

Varför ska skolor jobba med öppenhet och dela med sig?

– All dela med sig påverkar skolans rykte. Det skapar också en reaktion och hjälper oss att bygga nätverk. Dessutom innebär det ofta en kvalitetshöjning, du släpper inte vad som helst på nätet, säger Alastair.

Alastair ger exempel på en mängd öppna modeller: hela kurser, föreläsningar och kurslitteratur som finns tillgängligt på nätet (du återfinner dem i hans slideshare s.22-34).

– Genom att använda det som redan finns tillgängligt slipper du onödigt arbete. Och ni får mer tid till dialog och nätverk, säger Alastair.

Lärplattformar

Alastair tror att endast kärnan i olika lärplattformar kommer att finnas kvar, d.v.s examinationsdelen.

– Oavsett om vi bygger upp olika chattfunktioner och mötesplatser i lärplattformarna diskuterar eleverna var de vill, säger Alastair.

Istället tror han på  personliga lärmiljöer och att vi skapar dem själva.

– Lärande kan bli var som helst, när som helst – om du vet hur, säger Alastair.

– Det handlar om att våga öppna ”Pandoras ask” och möta demonerna som kommer ut. Vad blir lärande, lärarens roll, studentens roll och skolans roll. Vilka policies och strategier behöver vi? Vad händer med bedömning, upphovsrätten, examination och publicering, avslutar Alastair.

SAMR och omdefinition av undervisningen 

Efter att åhörarna fått en bensträckare och kaffe tar Emma Rosén plats på scenen och påbörjar nästa seminarie. Du hittar hennes presentation här: TÄNK OM – Malmö.

Emma börjar med att prata kring Dr. Ruben R. Puenteduras SAMR-modell. SAMR-modellen är ingen pedagogisk metod, utan mer ett verktyg för reflektion och en guide för hur du som pedagog kan designa uppgifter och lärprocesser.

Dr. Ruben R. Puenteduras SAMR-modell

Emma säger att satsningen på datorer i skolan har gett väldigt olika resultat på olika skolor.

– Det handlar om att ändra sättet att undervisa.

Hon kopplar sedan SAMR-modellen med exemplet att använda lärplattan i undervisningen.

Emmas exempel på lärplattan i undervisningen kopplad till SAMR-modellen.

Fyra vägar till omdefiniering

Emma fortsätter med att ge fyra konkreta exempel på vägar till omdefiniering:

Digitalt berättande. Emma visar YouTube-filmen nedan som ett exempel på digitalt berättande.

Visualisering och simulering. Ett exempel som Emma ger är Zygote Body, en webbplats där du gratis kan skapa och visa 3D bilder av kroppens anatomi.

Spel. Här tipsar hon om webbplatsen Didaktikens verktyg.

Social användning. Emma menar att det finns många vinster med att ha diskussioner med elever på de webbplatser där de redan befinner sig. Hon rekommenderar t.ex. att skapa grupper på Facebook och använda dem för diskussioner med eleverna.

– Det är också viktigt att hitta frågor som eleven går igång på.

Emma har bland arbetat med ett ”YBC-TV”-projekt med sina elever vid YBC gymnasiet i Nacka.

– De skulle göra ett TV-program på 10-15 minuter som tog upp en samhällsfråga. De skulle berätta om människan bakom t.ex. droger, arbetslöshet eller spelmissbruk, säger Emma.

– Fördelarna är många med ett sådant arbetssätt. Eleverna tyckte att det var roligt, att de fick djupare kunskaper och att det var mer demokratiskt. Det hände dessutom oväntade saker. Och eleverna lärde sig att strukturera sitt arbete, avslutar Emma.

Emma Rosén på Twitter: @emmaemelie
Alastair Creelman på Twitter: @alacre

Text och bild: Sara Arildsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.